Kommendören for Flygvapnet, generalmajor Timo Herranens tal vid Försvarsmaktens fanfestparad den 4 juni 2025.

[…] Till sist konstaterar jag att trots att vi är en del av Nato är det i sista hand vi själva som ansvarar för vårt eget försvar. Det är en lättnad att kunna konstatera att Finland varit vaket. Vårt förvar har utvecklats målmedvetet och långsiktigt – inte med trendenliga tvärsvängar utan förutseende och preciserande enligt läget.

Av också egen erfarenhet vet jag att försvarsviljan, beredskapen och samarbetet lever starka i hela samhället här på Saimens stränder. Jag tackar Kuopio som ska fira sin 250-årsdag och hela landskapet för ett orubbligt stöd till Karelens flygflottilj.

Paradtrupper: när jag ser på här er framför mig, kan jag med stolthet konstatera att luftförsvaret kommer att trygga Norden också de följande 100 åren.

Låt oss höja ett trefaldigt leve för vårt försvar. Läs talet

Antalet personer i Hemvärnet ska öka. Men skillnaderna i rekryteringsunderlaget är stora. I Stockholm är ansökningarna fler än bataljonens platser – i Västernorrland riskerar personalbrist att påverka Hemvärnets uppdrag i konfliktsituation.

Försvarsmakten arbetar intensivt med nyrekrytering till Hemvärnet. Målet är att de ska växa från dagens 22 000 personer till 26 000 år 2030. För att det ska uppnås behöver försvaret öka i mindre befolkningstäta delar av landet, menar Mattias Ardin, ställföreträdande riksvärnschef för Hemvärnet.

Hemvärnet bygger på frivillighet, därför är det Försvarsmaktens uppgift att få fler personer att vilja gå med. […]

…antalet värnpliktiga minskade under 2000-talet. Det innebär att det i dag finns färre med militär bakgrund som kan rekryteras. […]

I Stockholm har antalet ansökningar till Hemvärnet ökat enormt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, år 2022. I dagsläget är antalet ansökningar betydligt fler än vad det finns platser. Läs artikel

Stormagter har undertiden en tendens til at forstå hinanden hen over hovedet på mindre magter. USA’s nytiltrådte præsident, Trump, har tydeligvis forstået Ruslands sikkerhedspolitiske tankegang: Rusland vil som stormagt ikke tolerere en væbnet modstående alliance op ad sin grænse, dvs. i praksis ukrainsk NATO-medlemskab. Lige så lidt som USA vil tolerere, at andre stormagter opretter en magtbase i landets kæmpemæssige interessesfære: Sydamerika, Mellemamerika og Nordamerika inklusive Grønland – jf. Monroe-doktrinen fra 1823.

Herved bryder Trump med årtiers amerikansk dobbeltspil: At man via universelle værdier underminerer konkurrerende magters interessesfærer, samtidig med at man nøje vogter over sin egen. Dette dobbeltspil kunne praktiseres med basis i en overlegen magtstilling under unipolariteten i 1990’erne og start-2000’erne, men er i stigende grad blevet vanskeligt at opretholde.

Med Trump er den udenrigs- og sikkerhedspolitiske tankegang således blevet ’konsistent’: rendyrket interessesfære-tænkning. Dominansen i egen sfære er endda blevet mere nidkær: Trusselsdiplomatiet udfoldes rask væk over for Canada, rigsfællesskabet/Grønland, Panama, Mexico og Colombia. Og der kommer sikkert flere. […]

…at forsøge at redde stumperne af atlantismen gennem simuleret venskab, samtidig med at der lægges bånd på en dybtfølt kritik af Trump. De var det, man under Den Kolde Krig kaldte ’finlandisering’ – mere herunder. Läs artikel

UK Prime Minister Keir Starmer’s government outlined a new defence strategy on Monday that aims to put a “stronger, more lethal” Nato at the forefront of British defence plans as the country boosts its nuclear deterrent, rebuilds munitions and weapons stockpiles and invests billions of pounds into technologically advanced warfare methods.

[…] Minister Chan was speaking at the sixth and final plenary of the 22nd SLD on the topic of enhancing security co-operation for a stable Asia-Pacific alongside Papua New Guinea Defence Minister Billy Joseph and Sweden Defence Minister Pål Jonson.

”For Singapore, we believe that taking sides, regardless of issues and context, breeds irrelevance,” Chan stated, adding that if we must choose sides, he hopes that it will be the side of principles.

These principles are ones that ”uphold a global order, where we do not descend into the law of the jungle, where the mighty do what they wish and the weak suffer what they must”, he explained.

”Singapore will choose the side of principles that promote a more integrated global economic and security order underpinned by international law and sovereign equality.” […]

He also pledged that Singapore would work alongside Asean to raise awareness and develop principles to ”facilitate defence co-operation on critical underwater infrastructure security in our region”. Läs artikel

Försvarshögskolans tidigare rektor, generalmajor Karlis Neretnieks, lyfte nyligen i Sveriges Radio P1 (23 maj 2025) fram en viktig kritik: den svenska officersutbildningen har blivit alltför teoretisk. Jag instämmer. Det är en utveckling som har fördjupats sedan utbildningen började akademiseras i början av 2000-talet.

Min avhandling från 2004, ”Yrkesofficersutbildning, yrkeskunnande och legitimitet”, visade redan då hur denna förändring innebar att Försvarsmakten tappade inflytande över utbildningens innehåll till förmån för politisk styrning. Det verksamhetsförlagda momentet – det som förbereder kadetten för yrket – reducerades kraftigt.

Resultatet blev att nyexaminerade fänrikar ofta inte ansågs befattningsdugliga, utan behövde ytterligare befattningsinriktad utbildning vid förbanden efter avslutad officersutbildning.

Kring 2010–2011 tycktes officersutbildningen i huvudsak syfta till att förbereda individen för ett civilt arbetsliv snarare än för krigets krav. I stället betonades akademisk teori, vetenskaplig metod och uppsatsskrivande. Det är i grunden viktiga färdigheter men de är inte, och bör inte vara, utbildningens kärna. Det är inte i första hand den akademiska uppsatsen som skapar en officer redo att leda människor i strid, utan den praktiska träningen och de militära övningarna där kadetter ges möjlighet att utveckla mental beredskap och gott ledarskap.

Denna utveckling är delvis en följd av Sveriges egen tolkning och anpassning till Bolognaprocessen, vars mål var att harmonisera högre utbildning i Europa. Men det har lett till att professionsutbildningar, som officersutbildningen, tvingats in i en akademisk form som inte är anpassad till krigets krav. Läs artikel

Läs även inlägg om akademiseringen på den här sajten: Doktorshatt istället för hjälm?

Q: It’s reported that in his speech at the Shangri-La Dialogue on May 31, U.S. Defense Secretary Pete Hegseth repeatedly warned of the so-called “threat” China poses and made negative comments on Taiwan, the South China Sea and so on. What’s China’s comment?

A: Hegseth deliberately ignored the call for peace and development by countries in the region, and instead touted the Cold War mentality for bloc confrontation, vilified China with defamatory allegations, and falsely called China a “threat.” The remarks were filled with provocations and intended to sow discord. China deplores and firmly opposes them and has protested strongly to the U.S.

No country in the world deserves to be called a hegemonic power other than the U.S. itself, who is also the primary factor undermining the peace and stability in the Asia-Pacific. To perpetuate its hegemony and advance the so-called “Indo-Pacific strategy,” the U.S. has deployed offensive weaponry in the South China Sea and kept stoking flames and creating tensions in the Asia-Pacific, which are turning the region into a powder keg and making countries in the region deeply concerned.

The Taiwan question is entirely China’s internal affair. No country is in a position to interfere. The U.S. should never imagine it could use the Taiwan question as leverage against China. The U.S. must never play with fire on this question. China urges the U.S. to fully abide by the one-China principle and the three China-U.S. joint communiqués, and stop supporting and emboldening the “Taiwan independence” separatist forces. On the South China Sea, there has never been any problem with regard to freedom of navigation and overflight there. China has always been committed to working with countries concerned to properly handle differences through dialogue and consultation, while safeguarding China’s territorial sovereignty and maritime rights and interests in accordance with laws and regulations. It is the U.S. who is the primary factor that is hurting the peace and stability in the South China Sea. Läs artikel

Om rättsstatliga principer, demokrati och statsskickets realiteter

Den konstitutionella nödrätten är ett omtvistat rättsinstitut som avser rätten för de högsta statsmakterna att rättsenligt åsidosätta grundlag i nödsituationer. I Sverige är den konstitutionella nödrätten ett mycket sparsamt behandlat problem. Detta har vi förmodligen den unikt långa sammanhängande perioden av fred för vårt lands del att tacka för. I våra grannländer och i övriga Europa förhåller det sig annorlunda, båda vad gäller freden och diskussionen om konstitutionell nödrätt eller jämförbara rättsinstitut. Ett flertal länder har reglerat undantagstillstånd inom ramen för sin konstitution, däribland Finland. Sverige, Norge och Danmark sticker ut genom att vi har en tradition av en oskriven konstitutionell nödrätt. Uppsatsen syftar till att reda ut vad den konstitutionella nödrätten egentligen innebär. Vad grundar den sig i? Vilka förutsättningar måste vara för handen för att tillämpa den? Vilka rättsverkningar aktualiserar den? Om svaren på dessa frågor råder det ingen enighet i svensk rätt. Läs examensarbetet