Danskt trångmål när tilliten till stormakten brister

Utgivarna

Danmark var sist ut av de nordiska länderna att underteckna ett försvarssamarbetsavtal med USA. Sedan parlamenten i Finland, Norge och Sverige för ett bra tag sedan valde att godkänna DCA-avtalen med USA, ska det danska avtalet snart upp för beslut i Folketinget.

De fyra ländernas avtal är i stort sett likalydande. Av utrikesminister Lars Løkke Rasmussens i Folketinget framlagda beslutsunderlag (30/3) framgår emellertid ett par saker som är värda att uppmärksamma.

Pliktskyldigt konstaterar utrikesministern först att Danmarks försvarspolitiska samarbete med USA har ”dybe historiske rødder”, att Nato tillsammans med USA ”udgjort hjørnestenen for Danmarks sikkerhed” och att det är ”i klar dansk og europæisk interesse, at det transatlantiske bånd styrkes.”  Att Danmark befinner sig i trångmål till följd av de amerikanska hoten och kraven på att ta över Grönland, berörs inte. Nu senast var beskedet från Trump:

”Vi kommer til å få Grønland. Ja, 100 prosent sikkert, sier Trump i intervjuet med NBC News. Han tilføyer at det er gode muligheter for at dette kan skje uten bruk av militærmakt, men at han ikke vil utelukke noe.” ”Den nyvalgte grønlandske regjeringslederen Jens-Frederik Nielsen har kommenterat utspelet: ”La meg si det klart: Det får ikke USA. Vi tilhører ikke andre. Vi bestemmer selv vår framtid”.

Danmark har som få andra länder följt en amerikans kurs och lojalt ställt upp med krigsinsatser när och var helst USA kallat (Jugoslavien, Irak, Afghanistan och Libyen). Som en dansk utredning konstaterade för ett antal år sedan var det avgörande skälet för Danmarks militära engagemang beslutsfattarnas vilja att efterkomma amerikanska önskemål: ”De stora argumenten handlade om Danmarks strategiska intresse av ett nära förhållande till USA. Inget argument var för stort och inget för litet.”

Men allt detta har nu visat sig vara förgäves. Föreställningen att Danmark skulle vara en amerikansk bundsförvant, med USA som pålitlig säkerhetspolitisk hörnsten, har nu rämnat. Det inser en stark inhemsk opinion, som omfattar ett brett politiskt spektrum, där man helt går emot dca-avtalet eller åtminstone kräver att beslutet ska skjutas upp.

Läs mer

Veteran­diplomater stöder Alexander Stubb: Det börjar bli dags för relationer med Ryssland, yle.fi

Vi behöver förbereda oss på att de politiska relationerna med Ryssland öppnas upp småningom, sa president Alexander Stubb på måndagen. Enligt presidenten har diskussionerna redan börjat på ett europeiskt plan.

– Ingenting ändrar det faktum att Ryssland är och förblir vårt grannland och att vi har en gränsrelation på 1 340 kilometer, sa Stubb.

De diplomatiska relationerna har fortsatt genom kriget i Ukraina, men nu handlar det om att återuppta politisk kontakt. Enligt Stubb finns ändå villkor. Dels hänger det på när Ryssland slutar kriga i Ukraina, dels så måste det ske koordinerat mellan europeiska länder.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kommenterade utspelet på tisdagen. President Vladimir Putin är öppen för att normalisera relationerna, om Finland har en vilja att återuppbygga banden.

Enligt Peskov är relationerna för närvarande i ett ”sorgligt” tillstånd, rapporterar Reuters. Läs artikel

31mars 1953 utnämndes Dag Hammarskjöld till FN:s generalsekreterare av säkerhetsrådet, inteltoday.org

“Hammarskjöld was at the point of getting something done when they killed him. Notice that I said ‘when they killed him’.”

Harry Truman
US President
(September 19 1961)

According to the UN’s Deputy Spokesperson Farhan Haq, “significant new information” has been submitted to the inquiry for this latest update.

This included probable intercepts by Member States of communications related to the crash, the capacity of Katanga’s armed forces, or others, to mount an attack on SE-BDY and the involvement of foreign paramilitary or intelligence personnel in the area at the time.

The latest UN report assesses that it is “almost certain” specific, crucial and so far undisclosed information exists in the archives of Member States.

The United Kingdom and the United States have been identified as possessing undisclosed documents pertinent to the case. Despite requests from UN-appointed investigators, these nations have not fully cooperated in releasing relevant materials.

And one should also be suspicious of Belgium’s role, especially considering its colonial history in the Congo and its connections to mining interests like Union Minière du Haut Katanga (UMHK).

It is very likely that the Belgian Sate and UMHK still hold unreleased files on Congo’s decolonization and Katanga’s secession. Läs artikel

Det siste vi trenger nå er mer rasling med «atomsabelen», forsvaretsforum.no

Jacob Børresen, flaggkommandør (P)

I et innlegg den 28. mars mener major Johannes Kibsgaard fra Forsvarets stabsskole at svaret på Norges og Nordens utsatte strategiske stilling, konfrontert med et mer aggressivt og selvhevdende Russland, er at de nordiske land anskaffer atomvåpen.

Kibsgaards forslag er dårlig, av fem grunner:

1. Antall atomvåpen i verden er tilstrekkelig til å utslette vår sivilisasjon, og kanskje også mennesket som art. 

De har ødeleggende virkninger på liv og infrastruktur, på natur, flora og fauna, på forekomsten av kreft og på menneskers arveanlegg og så videre.  Bruken av dem er derfor ute av proporsjon med ethvert tenkelig politisk mål, og er derfor også uetisk og umoralsk. I stedet for å arbeide for å anskaffe atomvåpen, bør vi arbeide systematisk for deres utslettelse. Et viktig første skritt kunne være at Norge ratifiserte FNs forbudstrakrat mot atomvåpen.

2. Anskaffelse av atomvåpen vil være et brudd på ikkespredningsavtalen.

De diplomatiske og politiske omkostningene ved å bryte ikkespredningsavtalen vil være så store, og Russlands sannsynlige mottiltak i form av utplassering av taktiske våpen langs Norges og Finlands grenser så omfattende, at det vil føre til mindre sikkerhet, ikke mer. […]

3. Vi skal jo ikke bruke atomvåpnene, de skal bare virke avskrekkende. 

Problemet er at forestillingen om at atomvåpen avskrekker krig er grunnleggende falsk. Atomvåpen forhindrer ikke at atomvåpenstatene blir angrepet. Jom Kippur-krigen i 1973, da Syria og Egypt angrep atomvåpenstaten Israel er et eksempel.

Atomvåpnene forhindrer ikke at atomvåpenstater går til krig mot hverandre. Krigen mellom India og Pakistan i 1998 er et eksempel. […]

For Norge kommer det til at vi er et langstrakt land uten strategisk dybde. Bruk av et våpen på, eller i nærheten av, norsk territorium vil derfor gjøre store deler av landet ubeboelig i mange år. Heller ikke Finland og Sverige har strategisk dybde å snakke om, sammenliknet med Russland. Forestillingen om at de nordiske land, i et virkelig tilfelle, faktisk ville ta i bruk taktiske atomvåpen er derfor ikke troverdig. Läs artikel

Största stödpaketet till Ukraina hittills höjer det svenska stödet för 2025 till 29,5 miljarder kronor, regerigen.se

Med ett värde på närmare 16 miljarder kronor presenterar regeringen det hittills största militära stödpaketet till Ukraina. Ukraina har efterfrågat förmågor kopplat till luftförsvar, artilleri, satellitkommunikation och marin förmåga. Tillsammans med det stödpaket som presenterades tidigare i år uppgår det svenska militära stödet till Ukraina till ca 29,5 miljarder kronor för 2025. Det totala svenska militära stödet sedan 2022 uppgår därmed till ca 80 miljarder kronor. Läs pressmeddelande

Svenska regeringen vågar inte utmana Erdogan om fängslade ETC-journalisten, fokus.se

Jonas Gummesson

[…] För några år sedan hade jag själv kontakt med Joakim Medin. Även då var han utsänd av tidningen ETC på en reportageresa, den gången i norra Irak. Det intressanta var att han hade snubblat över svenska soldater på en normalt stängd militärbas i Kirkurk, kontrollerad av den kurdiska Peshmergagerillan.

”Svenskarna befann sig där sedan en viss tid tillbaka och verkade integrerade där. En av de svenska soldaterna talade sorani, sydkurdiska mycket bra. De verkade känna Peshmergas befälhavare väl”, berättade han för mig.

Det kunde i sin tur tyda på att den svenska Irakstyrkan tummade på mandatet för sitt uppdrag. Enligt riksdagsbeslutet ingick inte Kirkurk i det ”geografiska operationsområdet”. Frågan var då vad försvaret hade där att göra med personal som av allt att döma tillhörde ett specialförband. Ingen ville svara på det och därför skrev jag själv om saken med hänvisning till Joakim Medins ETC-artikel.

Journalister som gräver fram sådan information är alltid en nagel i ögat på makthavare, särskilt av Erdogans typ. Därför sitter han nu inlåst i en cell i högsäkerhetsfängelset Marmara i avvaktan på det turkiska rättsväsendets nästa drag. Naturligtvis handlar det inte om juridik utan om politik om han ska gå fri eller dömas till fängelse i en riggad rättegång.

Vad gör då den svenska regeringen för att Joakim Medin ska släppas? Inte mycket som det verkar. Läs artikel

Uppdelning i Arktis

Utgivarna

Trump tycks vara besluten att ta över Grönland från Danmark. Vicepresidentens besök nyligen som oinbjuden gäst stärker den bilden.

Putin å sin sida fortsätter den ryska upprustningen i regionen och presenterade i ett tal den 27 mars planerna för området.  Det handlar om renoveringar av militära anläggningar i ryska Arktis och att 6 miljarder kronor kommer att satsas fram till 2030 samtidigt som truppnärvaron utökas.

Ryssland har på senare tid gjort en rad utfall mot Norge och anklagat landet för att militarisera Spetsbergen i strid med Svalbardkonventionen från 1920 som föreskriver att ögruppen inte skall användas för militära  syften, vilket av flera bedömare tolkas som ett steg syftande till en uppgörelse med USA:

– En uppdelning av Arktis där Ryssland tar Svalbard och USA får Grönland. Den bilden är någonting man spelar med, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. (DN 28 mars)

Putin har också uttryckt en viss förståelse för USA:s krav på Grönland. Enligt Bloomberg anser Ryssland att ”det inte är underligt” att regeringen Trump vill lägga Grönland under amerikansk kontroll.

– Vi talar om allvarliga planer på den amerikanska sidan beträffande Grönland, säger Putin under ett tv-sänt tal från International Arctic Forum i Murmansk på torsdagen och beskriver relationen mellan USA och Grönland som präglad av ”långtgående historiska rötter”.

Läs mer

USA vill dela Europa och lämna några länder i Rysslands klor, hs.fi

Emeritusprofessorn i folkrätt Martti Koskenniemi tror inte att USA definitivt skulle komma Finland till hjälp om Finland attackerades.

Koskenniemi kommenterade den internationella situationen i en intervju med Yles Ykkösaamu på lördagsmorgonen.

Koskenniemi uppgav att han inte litar på att USA med säkerhet följer Natos artikel 5. Artikel 5 hänvisar till Natos princip att ett medlemsland i försvarsalliansen som angrips ska få hjälp. Den amerikanska senaten har tolkat innebörden av artikeln ganska öppet under decennierna, påpekade Koskenniemi. Det har därför inte ansetts vara en automatisk garanti för stöd. […]

Professorn emeritus höll också ett rysande tal. På frågan om Finland fortfarande kan förlita sig på utländsk hjälp i en verklig situation, svarade Koskenniemi otvetydigt ”nej”.

Istället för att söka hjälp från andra sa Koskenniemi att han litade på Finlands egna militära myndigheter och finländarnas vilja att slåss. ”Framför allt litar jag på president [Alexander] Stubb och den politiska ledningen att de kan hantera dessa situationer så att det inte blir någon militär kris där Finland attackeras.”

Koskenniemi menar att USA nu försöker ”bryta upp Europa”. Läs artikel

Putin suggests putting Ukraine under UN-sponsored external governance, stripes.com

Russian President Vladimir Putin proposed Friday to temporarily put Ukraine under external governance as part of efforts to reach a peaceful settlement, in remarks that reflected the Kremlin leader’s determination to achieve his war goals. In televised remarks broadcast early Friday, Putin reaffirmed his claim that Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy, whose term expired last year, lacks the legitimacy to sign a peace deal. Under Ukraine’s constitution it is illegal for the country to hold national elections while it’s under martial law. Putin claimed that any agreement that is signed with the current Ukrainian government could be challenged by its successors and said new elections could be held under external governance. “Under the auspices of the United Nations, with the United States, even with European countries, and, of course, with our partners and friends, we could discuss the possibility of introduction of temporary governance in Ukraine,” Putin said. He added that it would allow the country to “hold democratic elections, to bring to power a viable government that enjoys the trust of the people, and then begin negotiations with them on a peace treaty.” He said such external governance is just “one of the options,” without elaborating. Läs artikel

Danmark anskaffer søminer til at styrke Forsvaret af Danmark, fmn.dk

Anskaffelsen af flere hundrede søminer bidrager til Forsvarets evne til at kontrollere og blokere adgangen til danske farvande. Anskaffelsen øger Forsvarets kampkraft og finansieres med midler fra Accelerationsfonden.

”Anskaffelsen af flere hundrede søminer styrker vores forsvar i de indre danske farvande. Det er afgørende set i lyset af den aktuelle sikkerhedspolitiske situation, hvor Danmarks geografiske placering spiller en central rolle. Jeg er glad for, at der nu leveres på endnu en efterspurgt kapacitet, der vil styrke Søværnet”, siger forsvarsminister Troels Lund Poulsen.

Søminerne anskaffes på baggrund af forsvarschefens anbefaling og forventes leveret i perioden 2027-2029. Søminerne vil være et nyttigt element i Danmarks bidrag til NATO’s samlede forsvar og afskrækkelse i regionen. Läs artikel

Unika förmågor i fokus när Natos militärkommitté gästade Sverige, forsvarsmakten.se

Försvarsmakten informerar om ett besök av Nato:s militärkommitté som förevisades Sveriges militära förmågor.

Försvarsmakten valde att framhäva Sveriges specialstyrkor för insatser främst utanför landets gränser samt Sveriges roll som transitland för Nato i norra Europa.

Svenskt territorialförsvar togs upp främst för Gotland. Det svenska landförsvaret har liten prioritet för Nato. (Utgivarna)

Pressmeddelandet:

Under tre dagar har Natos militärkommitté varit på besök i Sverige för att få en djupare förståelse för landets operativa miljö och Försvarsmaktens förmågor.
– Vi vill visa att vi är en trovärdig och solidarisk allierad som bidrar med specialiserade förmågor som stärker Natos norra flank, säger chefen för försvarsstaben generallöjtnant Carl-Johan Edström. […]

Den andra dagen reste militärkommittén till Norrland och Boden. Där fick gästerna en inblick i Sveriges försvarsförmåga i subarktisk miljö. Försvarsmaktens kapacitet att genomföra militära operationer i extrema väderförhållanden har blivit en strategisk tillgång för Nato, särskilt med tanke på klimatförändringarnas påverkan på Arktis.

Tillsammans med Norge och Finland kan Sverige utföra operationer i Natos norra område. Klimatförändringarna gör att farleder genom Norra ishavet blir alltmer tillgängliga, vilket ökar det strategiska värdet av Arktis för global handel och utvinning av naturresurser. Läs pressmeddelande

Belligerent Putin raises his bets in the Arctic, thebarentsobserver.com

[…] But during his visit to Murmansk this week, Vladimir Putin maintained that Russia still has the economic and military super-power needed to embark on new, huge Arctic ventures.

In the course of the visit, the Russian ruler outlined grand plans for new industry, infrastructure, Arctic shipping routes and cooperation with international partners. Including with partners from the West, ”if they express interest.” […]

The new US-Russian relationship could ultimately include easing of sanctions and cooperation in the Arctic, and one of Putin’s key mediators with the Trump team has apparently already invited the Americans to the region. […]

Among the key new initiatives presented by Putin during his visit to Murmansk is a new ’trans-arctic transport corridor.’

Putin ordered his government to prepare for the development of the corridor. A financial, economic and organisational model for the project is to be presented by August 1 this year, he said.

The transport corridor is presented as an extension of the Northern Sea Route. It will include shipments all the way from St.Petersburg and Vladivostok. But it could potentially also facilitate shipments across the North Pole to North America. Läs artikel