Med norska ögon i Nato och med USA

av
Utgivarna

Professor emeritus Rolf Tamnes, knuten till Norges utrikespolitiska institut, skriver initierat om de långa linjerna i norsk försvars- och säkerhetspolitik ur ett Nato perspektiv i artikeln Fortid, nåtid, fremtid som nyss publicerats på sajten Stratagem.no.

Den norska strävan efter starkast möjliga förankring i väst har varit en pelare i norskt tänkande om krig och fred. Sveriges ansatser för att bibehålla alliansfrihet och neutralitet inom en skandinavisk ram mötte norskt motstånd. Förhandlingarna om ett försvarssamarbete som fördes under 1949 strandade. Norge men även Danmark och Island gick med i Nato.

Tamnes skildrar vad medlemskapet i Nato innebar för Norge under det kalla kriget. Politiken då genomsyrades av linjen att få hjälp utifrån och att invitera västmakterna att knyta Norge nära till sig. Norge lutade sig alltmer åt USA.

Försvarsminister Jens Hauge, som starkast hade gått emot ett skandinaviskt försvarsförbund, var enligt Tamnes den främste arkitekten bakom efterkrigstidens försvars- och säkerhetspolitik. Den skulle bygga på avskräckning och avspänning gentemot ryssarna. Och den skulle svara mot behovet att invitera och integrera allierade styrkor i det nordliga flankförsvaret, men samtidigt sätta gränser för allierad verksamhet i fredstid genom praktisk avskärmning. Detta var tänkt som en sorts dubbel politik. Enligt Tamnes var det Hauge som formulerade den norska basförklaringen 1949 och grunderna för var gränsen skulle dras för den allierade verksamheten i norr. Tamnes menar att dessa begränsningar inte var huggna i sten, men hur de kunde anpassas efter allvaret i läget framgår inte klart.

Läs mer

Veckans citat

av
Derimot er det et Nato-fartøy som seiler under nederlandsk flagg som er på tokt. Kystverkets nettjeneste NAIS viser at ubåten passerte Preikestolen, før den gjorde vendereis omtrent ved Hengjandeviga.
Forsvarets operative hovedkvarter bekrefter overfor Sandnesposten at det er en nederlandsk ubåt som er i Lysefjorden mandag.
– Dette er normal trening. Dette gjelder også for andre militære skip som seiler i samme område, sier talsperson Hanne Olafsen i Forsvarets operative hovedkvarter.
Hun fortsetter:
– Siden det ikke er en av våre norske ubåter, kan ikke vi uttale oss om operasjonsmønster eller hva de i detalj gjør, men det jeg kan si, er at alliert tilstedeværelse i Norge og i våre farvann er viktig for et troverdig forsvar av Norge og NATO. Det er med på å øke vår felles evne til å samarbeide i våre nærområder og holde beredskapen vår oppe i en usikker tid.
Sandenesposten 14 oktober

NATO Tactical Nuclear Weapons Exercise And Base Upgrades, fas.org

av

NATO today began its annual tactical nuclear weapons exercise in Europe. Known as Steadfast Noon, the two-week long exercise involves more than 60 aircraft from 13 countries and more than 2,000 personnel, according to a NATO press release. That is slightly bigger than last year’s exercise that involved “up to 60” aircraft.

The exercise is co-hosted by Belgium and the Netherlands at the Kleine Brogel and Volkel airbases, respectively. Flight operations are focused over the North Sea and surrounding countries including Belgium, Denmark, Germany, the Netherlands, and the United Kingdom. NATO says a total of eight bases are involved.

Läs artikel

Finska jaktflyg i Natos kärnvapenövning – men inte svenska, sverigesradio.se

av
  • Sverige kommer varken att delta med flygplan eller stabsofficerare i Natos kärnvapenövning Steadfast noon senare i oktober. Enligt medieuppgifter kommer däremot Finland att delta.
  • Forskaren Charly Salonius-Pasternak säger att Sverige haft en stark antikärnvapenlobby, men också att Sverige haft kort tid på sig att planera in övningen.
  • Enligt det svenska försvaret är orsaken till att Sverige inte deltar att övningen krockar med annan tidigare planerad verksamhet. Läs artikel

Finland är med då Nato övar kärnvapenkrig – odemokratiskt, tycker oppositionspolitiker, svenska.yle.fi

av

Finland är en del av Natos årliga kärnvapenövning som inleds på måndag.

I övningen deltar tolv Natoländer, totalt cirka 2 000 personer, och den genomförs i Belgiens, Nederländernas, Storbritanniens och Danmarks luftrum samt vid Nordsjön.

Eftersom det handlar om att testa Natos förmåga till kärnvapenavskräckning och försvar, har många av detaljerna kring övningen hållits hemliga. Därför är också Finlands roll höljd i dunkel, säger Iro Särkkä, forskardoktor vid Utrikespolitiska institutet.

Enligt Särkkä kan det rent konkret vara fråga om luftstöd, där finländska F-18 jaktplan eventuellt eskorterar bombplanen som deltar i övningen till målet.

Det kan också handla om allt från underrättelsestöd och elektronisk krigföring, till logistik och underhåll. Finländska experter och officerare kan också delta i olika planeringsuppdrag. […]

Kritik mot deltagandet i övningen har inkommit från oppositionshåll. Vänsterförbundet anser att Finland inte borde delta, och menar också att beslutet tagits över riksdagens huvud.

Det hela är odemokratiskt, säger riksdagsledamot Veronika Honkasalo (VF).

– Det är en väldigt stor sak och viktigt att riksdagen är med i beslutsfattandet. Men vi har knappt fått någon information om Finlands kärnvapenpolitik, de viktigaste riktlinjerna och hur fortsättningen kommer att se ut. Det här har bestämts inom regeringen och den utrikespolitiska ledningen. Läs artikel

Fortid, nåtid, fremtid, stratagem.no

av
Rolf Tamnes, professor emeritus, NUPI

Kriser, men også suksess er velkjente merkelapper på NATO. Her drøftes alliansens utfordringer og meritter; de tidlige formative år og viktige veivalg; Norges plass i NATO under den kalde krigen og den nye tidsepoken for alliansesamarbeidet formet fremst av Putins revisjonisme og nyimperalisme. Hvor går nå NATO og Norge? […]

Mye gjøres nå i alliansen og nasjonalt for å bedre avskrekking og forsvar. I hvilken grad søker man som tidligere å kombinere disse ambisjoner med beroligelse overfor russerne og grensesetting overfor allierte? Forsvarskommisjonen anbefalte å tenke nøye gjennom prinsipper for og praktisering av norsk avskrekkings- og beroligelsespolitikk. Det gjaldt spesielt basepolitikken, restriksjoner på utenlandsk øvings- og treningsvirksomhet samt allierte operasjoner i nordområdene i tilknytning til norsk territorium. Kommisjonen mente at det var særlig fire forhold som aktualiserte behovet for en slik refleksjon. 1) Russlands aggressive opptreden. 2) Svensk og finsk NATO-medlemskap og spørsmålet om samordning og harmonisering av selvpålagte begrensninger. Svensk og spesielt finsk politikk og praksis vil bli mindre restriktiv enn den norske, spesielt overfor alliert virksomhet i grensenære områder. 3) Muligheten for økt flernasjonalt nærvær i Norge. 4) Moderne våpenteknologi, som vil bidra til at allierte kan gjennomføre oppdrag i nord uten å måtte trekke veksler på norsk område, spesielt i Barentshavet, hvilket kan gjøre det vanskeligere for Norge å influere på allierte. Vanskelige sikkerhetspolitiske og operative avveininger som brytes mot en doktrinær tradisjon. operasjonsmønstre. Läs artikel

FN:s fredsbevarare: Israel har med våld trängt sig in i styrkans posteringar i Libanon, svenska.yle.fi

av

Fredsbevarare uppger att Israel tidigt på söndag med våld trängt sig in i posteringarna av FN:s fredsbevarande styrka Unifil i Libanon. Senare sköts gaspatroner mot posteringarna.

FN:s fredsbevarande styrka som är verksam i södra Libanon berättade på söndagen att israeliska tankrar med våld brutit sig in i en av Unifils baser i staden Ramyah. Enligt Unifil förstörde två av Israels armés tankrar basens portar, och körde igenom den mot fredsbevararnas posteringar. Detta skedde kring klockan fem på söndagsmorgonen, uppger Unifil på sin Telegramkanal.

Tankrarna drog tillbaka efter 45 minuter då Unifils förhandlare meddelat Israels armé om att tankrarna satt fredsbevararna i fara. En stund senare besköts posteringarna med gaspatroner.

Av fredsbevararna fick 15 stycken hudsymtom och problem med matsmältningen. De skadade får nu vård. […]

”Vi har bett IDF (den israeliska armén) om en förklaring på de här chockerande överträdelserna”, sa Unifil i ett uttalande på söndagen. Enligt Unifil har man tidigare sett tre israeliska trupper som passerat över gränsen till Libanon. Läs artikel

Är det rätt att spränga små apparater mitt i civilbefolkningen? Det är det inte, svarar Martti Koskenniemi, yle-fi.translate.goog

av

Israels Attacker mot Hizbollahs kommunikationsuskurning har hetat upp debatten om huruvida det var terrorism. Om så var fallet, borde vi då tala om statterrorism, znadu förövaren av attackerna är Israel?

Akademikern och emeritusprofessorn i folkrätt Martti Koskenniemi predikar att det inte finns någon juridisk definition av statsterrorism.

Att tänka på det är snarare politiskt och politiskt prat, säger Martti Koskenniemi.

Statsterrorism betyder vanligtvis att staten eller en statlig aktör förtrycker, underkuvar eller eliminerar personer eller grupper av människor. Koskenniemi påpekar dock en sak direkt.

– Angripare i Libanon bleknar i jämförelse med Israel i Gaza. Det är nog folkmord. […]

Språkbruket har förändrats särskilt efter terrorattackerna i USA i september 2001.
Emeritusprofessor Koskenniemi säger att USA började skapa en gråzon efter det, som var belägen i mitten mellan faktisk straffrätt och polisverksamhet och krigföring.
– USA letade efter politiska motståndare runt om i världen, som kallades terrorister. De och deras nära krets dödades sedan.
Det har fördunklats att krigsrättsreglerna strukturerar den verksamhet som pågår under kriget. Fredstidsverksamhet handlar om straffrätt och polisverksamhet. När den juridiska världen är grumlig vinner starka stater och aktörer.
– De som har resurser och tekniska verktyg och som vill göra det de vill kommer att gynnas. Läs artikel

Middle East Facing Dangerous Rise in Violence as Israeli Forces Fire on Peacekeepers in Lebanon, UN Political Affairs and Peace Operations Chiefs Warn Security Council, un.org

av
Briefing the Security Council on the heels of the firing of Israeli forces on UN peacekeepers in Lebanon earlier in the day, senior UN officials warned of a dangerous uptick in violence in the Middle East, as delegates echoed their calls for a ceasefire, de-escalation and diplomacy. […]
In the ensuing debate, Middle Eastern States condemned the situation, with Lebanon’s representative pointing out that Israel’s attempt to invade his country violated the UN Charter and Council resolution 1701 (2006).  He called on the Council to condemn the invasion and adopt a resolution to end it, imposing Israel’s withdrawal in line with the 1949 Armistice Agreements. Diplomacy has failed to impose a ceasefire, which his country has called for, and so Israel’s “killing, destruction and displacement machine” continues its ground invasion, leading to an “indescribable” humanitarian tragedy.
Pointing to the targeting of a main supply line of the Litani River and Baalbeck, among other sites, he said, “We wonder:  what is the military benefit of targeting a vital border crossing, a water station and a historic archaeological site?  What is the goal of targeting journalists, relief workers, and medical personnel?  Is this the precise surgical military operation they have been talking about?”  He urged contributions to the urgent call for relief, which is only 12 per cent funded.  Only diplomacy and adhering to international law, including Council resolution 1701 (2006), can end the war.  Commending UNIFIL for its courageous decision to not withdraw its forces, he condemned Israel’s attacks on its positions, stressing that Moscow ignores calls of the United Nations and the Secretary-General, and is establishing “a new military reality on the ground to secure unjust outcomes”. Läs referatet

Vass liten enhet växer, forsvarsmakten.se

av

Vid den svenska sydkusten pågår i skrivande stund marin höstövning 24. Ett av huvudsyftena är att öva ytstrid, det vill säga att bekämpa en fiende ute till sjöss med sjömålsrobotar. Dessa skjuts från fartyg och flygplan, men också från de särskilda lastbilar som tillhör en enhet som återuppstod för bara åtta år sedan.

Tung kustrobot återinfördes i Försvarsmakten 2016, och är sedan flera år ett krigsförband i marinen som en del av Tredje sjöstridsflottiljen i Karlskrona. Även om stommen kom från gamla kustrobotbatteriet har det mesta moderniserats och 311.robotenheten är nu taktiskt helt integrerad i marinens sjöstridsflottiljer. Därför kan enheten bekämpa en motståndare i nära samarbete med stridsflyg och ytstridsfartyg. Enheten är lättrörlig och kan gruppera dolt var som helst i Sverige. De olika delarna i enheten kan spridas ut med stora avstånd mellan varandra. Läs pressmeddelande

Vad kan SACEUR i krislägen göra med svenska stridskrafter som opererar under Natos befäl utanför Sveriges gränser?

av
Utgivarna

General Cristopher Cavoli, som är Natos överbefälhavare, Supreme Allied Commander Europe (SACEUR), och samtidigt överbefälhavare för de amerikanska arméns styrkor i Europa, intervjuades förra månaden av Ivo Daalder som är knuten till Chicago Council on Global Affairs och tidigare varit USA:s ambassadör till NATO.

En central frågeställning som berörs i intervjun mot bakgrund av de medvetna begränsningarna i artikel 5 i Natos stadga (den så kallade musketörparagrafen) är vilka befogenheter Cavoli som SACEUR har i olika lägen. Utgångspunkten är att det är Nordatlantiska rådet (NAC) som avgör om artikel 5 ska sättas i verket genom beslut om åtgärder vid väpnat angrepp mot en medlemsstat. Som medlem av Nato deltar Sverige i rådet vid sådana ställningstaganden. Sverige kan då genom att vägra konsensus förhindra ett beslut. Det är av stor vikt för ett litet land som vårt att hålla på denna beslutsordning. Den gör det möjligt att tillsammans med andra likasinnade stater gå emot offensiva, aggressivt inriktade projekt eller åtminstone ställa villkor. Det ligger i Sveriges intresse att denna beslutsordning inte undergrävs genom delegation till SACEUR. Frågans betydelse understryks genom regeringens proposition denna vecka, som vi behandlat på sajten, att riksdagen ska besluta om att ställa land-, flyg- och marina styrkor till Natos förfogande och befäl under 2025 inom hela eller delar av Natos operationsområde. Vilka implikationer kan detta få med svenska soldater på plats i till exempel Lettland om ett från början fredstida läge skulle övergå i kris och än värre upptrappning. Vilken vägledning får läsaren av Cavoli:

Läs mer

Afghanistan-innsatsen skal evalueres, forsvaretsforum.no

av

Utvalget ble satt ned i statsråd fredag. Tidligere ambassadør Bjørn Tore Godal skal lede utvalget. Han ledet forrige Afghanistan-utvalg, som kom med sin rapport i 2016. Den gangen evaluerte de Norges innsats i Afghanistan i perioden 2001 til 2014.

Nå skal utvalget vurdere det norske styrkebidraget, bistanden til landet, freds- og forsoningsarbeidet i perioden 2015 til 2021, samt evakueringsoperasjonen fra Kabul i august 2021.

Det skriver regjeringen i en pressemelding.

– Vi må ta lærdom så vi kan bli enda flinkere til å planlegge, organisere og gjennomføre fremtidige bidrag til internasjonale operasjoner og organisering av kriseberedskap, sammen med norsk bistand og sivil innsats, sier utenriksminister Espen Barth Eide.

Disse skal delta i utvalget:

  • Seniorforsker Kristian Berg Harpviken, Oslo/Ringsaker
  • Pensjonert flaggkommandør Solveig Krey, Oslo/Lonkan
  • Førstelektor Ann-Karin Larssen, Trondheim
  • Seniorforsker Anne Likuski, Oslo
  • Direktør Ann Elisabeth Serck-Hanssen, Sola
  • Seniorforsker Arne Strand, Bergen
  • Professor emeritus Rolf Tamnes, Oslo
  • Assisterende direktør Torunn Tryggestad, Bærum
  • Forskningsleder Torunn Wimpelmann, Bergen Läs pressmeddelande