Alliansfriheten.se tio år

Utgivarna

Sajten alliansfriheten.se kan nu fira tio års jubileum.

Sajten skapades för att bilda opinion till försvar för den tvåhundraåriga alliansfriheten som hållit oss utanför krig. I fokus har också stått FN och försvaret av FN-stadgans våldsförbud som ifrågasätts från olika håll. Från första början har vi intagit en försvarsvänlig hållning. Vi har också bidragit till att belysa konstitutionella frågor och försvagningen av de demokratiska fri och rättigheterna. Vi fullföljer på sajten den linje som framgår av våra tre böcker: Bevara alliansfriheten, Lagen mot krig och Försvaret främst.

Redan då för tio år sedan såg vi att starka krafter både inom politiken och militärledningen alltmer öppet började verka för att underminera alliansfriheten och i stället bana väg för ett medlemskap i Nato.

Avskaffande av värnplikten 2010 var ett tydligt tecken på att Sveriges självständiga säkerhetspolitik var i grunden ifrågasatt. Det ohållbara beslutet stod sig dock bara några år, varpå värnplikt återinfördes men då i starkt begränsad och förvrängd form.

Än större omläggningar av säkerhetspolitiken kom med ansökan 2022 om medlemskap i Nato och undertecknandet 2023 av DCA -avtalet med USA. I och med att Sverige antogs som medlem och DCA-avtalet trädde i kraft under 2024 bekräftades en i grunden förändrad säkerhetspolitisk position för landet.

Vi anser att det var ogenomtänkt och föga rationellt att gå med i Nato. Och DCA-avtalet kan utsätta oss för svåröverblickbara risker i och med att vi upplåter delar av vår suveränitet till USA och gör så utan att få några som helst utfästelser om att någon kommer till vårt försvar.

Läs mer

Hur gick det till när USA fick etablera militärbaser i Sverige?

Informativ skrift om DCA-avtalet.

Skriften är framtagen av Tomas Magnusson, Ingela Mårtensson och Caroline Runesdotter och tryckt på bokförlaget Tid & Rum , Göteborg.

Den handlar om hur det gick till när USA och Sverige ingick ett avtal om Defense Cooperation Agreemnet (DCA) med bland annat 17 baser som USA får rätt att använda . Avtalet undertecknades av regeringen den 5 december 2023 och ratificerades av riksdagen den 18 juni 2024.

Broschyren dokumenterar den politiska hanteringen av DCA-avtalet och redogör för de ganska omfattande opinionsyttringar som kom fram mot avtalet bland annat Folkomröstningskampanjens insamling av 44 104 namnunderskrifter mot DCA-avtalet. Trots opinionen mot avtalet som kom fram i möten, insändare och debattartiklar över hela landet var det nästan ingen diskussion i riksdagen före beslutet den 18 juni 2024.

Vad gäller remissinstanserna som fått yttra sig om DCA lyfts i broschyren särskilt fram Stockholms universitets skarpa kritik mot flera delar av avtalet bland annat frågan om Sverige har möjlighet att säga nej till om USA vill ha tillträde till eller använda en anläggning på sätt som vi anser strider mot våra intressen, frågan om USA kan föra in kärnvapen och frågan om permanenta baser i Sverige.

Trots att flera andra remissinstanser var kritiska valde regeringen att i stort förbigå invändningarna.

Två opinionsundersökningar gjordes strax före riksdagsbehandlingen. Så sent som veckorna före riksdagsbeslutet visste inte3/4 av svenska folket vad DCA-avtalet betydde.

I broschyren finns en omfattande dokumentation av debatten om DCA som är värdefull för alla som vill förstå hur ett sådant här långtgående avtal kan komma till stånd.

Utgivarna

Ompröva DCA-avtalet och låt européer försvara Sverige, dn.se

Sven Svedulf, Kungsbacka

[…] Svenska regeringen: Begär samtal om en eventuell omprövning av DCA-avtalet. Det sänder en signal. USA vill gärna ha baser och tillgång till vårt land. Men vems ärenden kommer de att gå? ”America first” och ”Make America great again” är det som gäller. De kommer att göra det som tjänar dem bäst.

Trump har redan i uttalanden visat att hans intresse för att försvara Europa – och där ingår ju Baltikum eller Norden – är svagt. Det är bättre att svenska och europeiska soldater försvarar Sverige och Norden.

Det är dags att agera nu. Ni måste stoppa kriget, som kan hota här om några år, nu! Vi har inget att förlora, möjligen pengar på kortare sikt. Men det är vår frihet värd! Kalla därför in FN, världens legitima världssamfund. Det är FN som borde leda fredsförhandlingar, inte Trump! Läs artikel

Forsker om Trumps Zelenskyj-uttalelse: –⁠ Begynnelsen på slutten for Nato, vg.no

– Jeg tror dette er begynnelsen på slutten for Nato, sier forsker, statsviter og sosialantropolog Iver B. Neumann til NTB.

Onsdag ettermiddag postet president Donald Trump en tekst på Truth Social der han kalte Volodymyr Zelenskyj en «diktator» og skrev at han kan «ende opp uten et land».

– Den er usann. Den er et forsøk på å redusere Zelenskyj og Ukrainas legitimitet og derfor skadelig for Ukraina. Den sår tvil om USAs vilje til å støtte venner og allierte, og undergraver derfor også Nato, sier forskeren.

Om hvorvidt det er sannsynlig at USA trekker ut sine styrker fra flere land, sier han:

– Ja, Trump har sagt at han vil redusere USAs nærvær i Europa og prioritere Kina. Det er ingen grunn til å tro at han ikke vil det, sier Neumann. […]

Professor Jo Jakobsen ved Institutt for sosiologi og statsvitenskap ved NTNU mener USA er på vei til å ofre Ukraina og berede veien til russiske gevinster, inkludert territorielle.

Han sier det er fint lite nå som tyder på at USA er beredt til å forsvare europeiske land. Han påpeker at det er tverrpolitisk enighet i USA om at Kina og Øst-Asia er det viktigste fokusområdet framover, foruten egen region.

– Dette har vært klart i lang tid, men uten at (de fleste) europeiske land har tatt det helt på alvor; og Trump hamrer nå inn budskapet på eksepsjonelt brutalt vis, sier han.

USA synes å være uten vilje til militær innsats i Europa, mener han.

– Dermed er også avskrekkingseffekten eller -troverdigheten til amerikanerne høyst tvilsom. Og hvis dette er tilfellet, er Nato på vaklende grunn – og ganske nær døden i den formen vi til nå har kjent alliansen, sier Jakobsen. Läs artikel

”This is a good moment to strengthen Europe within NATO”, uk.ambafrance.org

Foreign policy – Interview given by M. Jean-Noël Barrot, Minister for Europe and Foreign Affairs, to France
Q. – Peace through strength?
The minister – Exactly, and next Monday we’ll adopt a new raft of sanctions, the 16th since the war began, to force Vladimir Putin to sit down at the negotiating table. The second message, which is also very important, is that we don’t want a slapdash ceasefire. What we want is a proper peace treaty that definitively ends this war in Ukraine, which has now been dragging on for 11 years. And the third message is that we want to change the European rules so as to be able to increase our defence effort, at a time when the United States is starting to disengage. […]
Q. – So Emmanuel Macron said: “The Europeans must be round the table in the negotiations with Russia”. What did Donald Trump reply?
The minister – You know, when you say the Europeans will be round the table, it’s not a request, it’s a statement of fact. Why? Because the reality is uncompromising. Only the Ukrainians will be able to decide to stop fighting when the time comes. And they won’t do it unless they’re certain that the peace to be reached is sustainable. And how will they be certain? Well, only if they have guarantees that they’ll no longer be attacked. Who will provide those guarantees? It’ll be the Europeans. And so the Europeans will necessarily, at one point or another, be round the table. And if you’re not convinced of that, try and imagine what would happen in France, because Russia currently occupies in Ukraine the equivalent surface area of the Hauts-de-France, Grand Est and Ile-de-France regions in France. Imagine we were in the process of fighting Russia, which was occupying those three regions, and trying to prevent it going further. Do you think we’d lay down our weapons if we were offered a ceasefire with no guarantees? Obviously not. Well, the same goes for the Ukrainians. […]
Q. – We must talk about the guarantees, because yesterday we heard that both the United Kingdom and Sweden are prepared to send troops on the ground to provide Ukraine with security guarantees. Is France as well?
The minister – It’s not a question that arises today, and no one has said they intend to send troops to Ukraine today. What we’re saying is that we want peace and we want it in a sustainable way. Ten years ago virtually to the day, a ceasefire was concluded between Ukraine and Russia. It’s what were called the Minsk agreements. That ceasefire has been violated 20 times since, and at some point it led Russia to say: “All right, I’ll carry out a large-scale invasion of Ukraine.” We don’t want all that. And if we want to prevent the front line getting closer to us, we’ll need a peace treaty which really guarantees that Russia will no longer attack Ukraine. Läs intervjun

Utrikesministern samlade riksdagspartierna till möte om Ukraina, svt.se

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) sammankallade i dag samtliga riksdagspartier för ett möte om kriget i Ukraina och den säkerhetspolitiska utvecklingen.

– Europeiska intressen måste beaktas, säger Maria Malmer Stenergard på en pressträff i riksdagen.

– Det viktiga för oss är att bekräfta att vi står bakom och stöder Ukraina på bästa möjliga sätt. Det är också viktigt att skicka en signal till USA att vi vill vara med och stötta för USA behöver vara med, säger Malmer Stenergard.

Utrikesministern uppger att utvecklingen de senaste veckan inte har förändrat det säkerhetspolitiska läget för Sverige sett till Nato. Hon säger att hon har respekt för USA:s uppmaning att europeiska länder ska investera mer i sin militära kapacitet.

– De har gång på gång uppmanat europeiska länder och Natoallierade att investera mer i sitt eget försvar. Det har resulterat i det agerande Sverige haft och jag är glad att det finns en bred uppslutning för beslut som fattats, och förhoppningsvis kommer fattas, säger Malmer Stenergard.

När det gäller frågan om eventuell svensk EU trupp, utöver Nato-trupper säger utrikesministern att det inte finns några sådana diskussioner idag. Läs artikel

Återgå till ett värnpliktsförsvar för att skydda vårt land, dn.se

Carl-Göran Westlin, fältjägare och emeritus major i I19:s reserv

[…] Sveriges upprustning under efterkrigstiden omfattade både militärt och civilt försvar. När jag gjorde min värnplikt i början av 1970-talet var jag en av drygt 50 000 unga män som genomförde sin grundutbildning på något av landets alla regementen, flygflottiljer och flottbaser.

Krigsmakten kunde mobilisera över 800 000 soldater och befäl. Vi mobiliserade 30 armébrigader (cirka 6 000 soldater per brigad). Flygvapnet var ett av världens största med 18 flygflottiljer och 70 krigsflygbaser.[…]

Bergrum byggdes som skydd för civil och militär ledning för fortsatt verksamhet i en krigssituation. Skyddsrum för civilbefolkningen integrerades med byggandet av bostäder Ammunitionsfabriker och annan för militären kritisk produktion förbereddes i atombombsäkra bergrum.  Det fanns säkert brister i organisationen men vi var en nation med, en till stora delar, fungerande och avskräckande krigsmakt.

Dagens Försvarsmakten speglar inte den omvärld vi befinner oss i. De två, ej kompletta, armébrigader vi disponerar är inte i takt md behovet. Fram till 2030 ska vi ha fyra, troligtvis ej kompletta, brigader. Det tråkiga är att vi fortfarande i princip bara disponerar två brigader. […]

För att möta framtidens hot behöver vi omedelbart politiska beslut som att:

● Inom ramen för totalförsvarsplikten bör från och med 2026 antalet grundutbildade ökas med 2 000 värnpliktiga per år, från dagens nivå på cirka 8 000, fram till målet att det är balans mellan tillgång och behov av grundutbildade soldater.

● Personalförsörjningen i Försvarsmaktens förband ska baseras på värnpliktiga.

● Utbilda fler reservofficerare som chefer i krigsförbanden och resurser i värnpliktsutbildningen.

● Upprätta nya regementen och bygga ut befintliga för att möta behovet av utbildningsplatser.

● Förstärk hemvärnets eldkraft, skyddsnivå och rörlighet.

● Återställ mobiliseringsorganisationen. Läs artikel

Det är dags att kapa den transatlantiska länken,dn.se

August Danielson, doktor i statsvetenskap och associerad forskare vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram

[…] Invasionen av Ukraina visade dock att vår säkerhetspolitiska kalkyl behövde revideras – en bilateral relation utan formella säkerhetsgarantier var i grunden otillräcklig. Trumpadministrationens agerande under den senaste månaden bör leda fram till samma slutsats: vår säkerhetspolitiska doktrin måste omdefinieras och utformas så att den blir fundamentalt oberoende av relationen till USA.

Sedan mindre än ett år tillbaka vilar Sveriges territoriella säkerhet på artikel 5 i Nordatlantiska fördraget. Men det finns inget automatiskt med denna artikel – dess aktivering kräver ett enhälligt beslut av medlemsstaterna. Nato och artikel 5 bygger ytterst på ett förtroende om att övriga allierade ska rösta ja, och därefter komma till undsättning i händelse av en attack mot ens territorium.

Förtroendet för den transatlantiska länken bör därför anses vara skakat i grunden, och det är inte längre en överdrift att påstå att ett scenario där en Natomedlem angrips utan enhälligt stöd från alliansen har gått från helt otänkbart till fullt möjligt. […]

Samtalen som de i Paris kan dock inte uteslutande handla om Ukrainas framtid. Givet Washingtons tydliga ovilja att fortsätta agera garant för Europas säkerhet måste de europeiska länderna inte bara ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, utan även ompröva den europeiska säkerhets­arkitekturen i grunden. Läs artikel

Why did Ukraine reject Trump’s mineral resources plan? lemonde.fr

[…] In a pre-contract resembling what a victor might demand from a vanquished enemy, the US asks Ukraine for exclusive rights ”in perpetuity” over ”mineral, oil and gas resources, ports, other infrastructure,” according to the Monday, February 17 edition of UK newspaper The Telegraph, which had access to the document, marked ”confidential”. A Le Monde source close to the Ukrainian presidential administration confirmed its authenticity and the parameters contained therein.

The preliminary agreement specifies that it is governed by the law of the State of New York, to the exclusion of any other jurisdiction. The draft proposes the creation of a joint investment fund between Washington and Kyiv, to ensure that ”parties hostile to the conflict do not benefit from the reconstruction of Ukraine”. It stipulates that the US will receive, with a priority clause, half of the revenues received by Kyiv from resource extraction, as well as 50% of the financial value of ”all new licences issued to third parties”.Artikel bakom betalvägg.

Ewa Stenberg: Sverige har inte soldater nog för en Ukrainainsats, dn.se

Soldaterna räcker inte till för Sveriges militära ambitioner. Ska Sverige bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina måste andra insatser strykas eller bantas – i Sverige, Finland eller Baltikum. […]

Sju europeiska ledare träffas på måndagen i Paris tillsammans med EU-ledare och Natos generalsekreterare för att diskutera bland annat den saken. Danmarks statsminister Mette Frederiksen representerar både Norden och Baltikum på mötet. Men två europeiska länder har redan hunnit räcka upp handen och öppnat för att bidra med trupp: Storbritannien och Sverige.

Statsminister Ulf Kristersson säger till Reuters att förhandlingarna dock måste bli framgångsrika innan några beslut om fredsbevarande trupper kan tas. Frågan är dock om Sverige klarar att skicka soldater till en insats i Ukraina utan att sänka ambitionerna för sina andra Natoinsatser eller för försvaret av svenskt territorium. […]

Sverige har skickat 550 soldater till Natostyrkan i Lettland, och nya insatser planeras kommande år. Sverige bidrar också med flyg till Natos luftövervakning, med fartyg till den marina Natoinsatsen i Östersjön och förväntas bidra med 250 officerare till olika staber inom Nato. Nu pågår intensiva förhandlingar om den Natostyrka som ska stationeras i norra Finland, och som Sverige har lovat att leda. […]

De officerare som skickas ut är ofta desamma som ska utbilda trupper här hemma, och som måste göra det i ökad takt om försvaret ska kunna växa. Försvarsmakten har redan nu svårt att hänga med, målet om att öka antalet värnpliktiga från dagens 8 000 till 12 000 har fått skjutas fram till år 2035. Läs artikel

 

Försvarsministern i A-studio: Inte dags att tala om fredsbevarare i Ukraina än, yle.fi

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) tycker att det är för tidigt att tala om att skicka fredsbevarare till Ukraina. Spanien och Tyskland har uttryckt samma åsikt.

Några beslut har Finland inte fattat i frågan, säger Häkkänen. […]

– Finlands geografiska läge är knepigt, så vi gör den här bedömningen utgående från våra egna utgångspunkter. Vi har is i magen i den här frågan också.

Häkkänen säger att Finlands försvar och säkerhet kommer i första rummet. Läs artikel

 

Kan Finland skicka en styrka till Ukraina? Europa står inför avgörande vägval, yle.fi

Olika länder kan bidra till Ukrainas försvar på olika sätt.

President Alexander Stubb nämnde nyligen i samband med säkerhetskonferensen i München Nederländerna som ett exempel. Nederländerna har i praktiken ingen armé, men de har enligt Stubb en bra flotta och ett bra flygvapen, så det skulle kunna vara landets bidrag.

Och Storbritannien har till exempel sagt att man är redo att skicka trupper till Ukraina om det behövs för att upprätthålla en eventuell fred. Sverige utesluter inte heller den möjligheten.

Polen har däremot sagt att man inte tänker skicka trupper till Ukraina. Tyskland har samtidigt påpekat att man inte skickar tyska trupper utan ett heltäckande engagemang från USA. […]

Om det blir aktuellt med finländska soldater i Ukraina så sätter den nuvarande lagen om militär krishantering vissa begränsningar. Men politikerna kan förstås ändra lagen om det finns tillräckligt stort stöd för det. Enligt lagen kan värnpliktiga inte beordras till krishanteringsuppdrag utomlands. Men reservister får delta i krishantering, och Finland har 900 000 personer i sin reserv. Däremot får antalet krishanterare utomlands omfatta högst 2 000 personer. I nuläget har Finland cirka 400 krishanterare på uppdrag utomlands. Läs artikel