Månad: februari 2015

Finlands president Sauli Niinistö har givit en stort uppslagen intervju i Dagens Nyheter (27/2) med anledning av att 75-årsminnet av finska vinterkrigets slut snart infaller och att ett svenskt statsbesök i Finland förestår.  Republikens president gör i denna intervju med Mikael Holmström ett antal markeringar rörande Finlands säkerhetspolitiska läge och framtid.

Läs mer

Natos existens är ett faktum. Men historien visar att alla militära allianser är av övergående slag. Stormakter omgrupperar sig. Warszawapakten upplöste sig. Också stater som bygger på någon form av ömsesidighet kan försvinna – se Jugoslavien. Natos svaghet som militärallians är att den bygger på dominansen av en enda makt. När den makten omprioriterar, sviktar alliansen som sådan. Men visst har den visat sig seg och långlivad!

Nato uppkom ur en systemkonflikt: kalla kriget. Huvudmotståndarna i denna konflikt, Förenta staterna och Sovjetunionen, hade inte haft något militärt otalt med varandra tidigare. Både Atlantpakten och Warszawapakten kan ur detta perspektiv ses som försvarspakter; de prövades inte i en krigisk kraftmätning och själva syftet var att förhindra en. Man kan säga att de löste sin uppgift med framgång. När uppgiften var löst, upphörde behovet av dem, också enligt de ursprungliga intentionerna.

Läs mer

Ibland föder en tanke en bok, men det kan också vara tvärtom. I det här fallet födde en bok tanken på en sajt, en nätplats. Det är den som öppnas idag. Boken heter Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Och sajten heter alliansfriheten.se. Fasthållandet vid den militära alliansfriheten och försvaret för traditionell svensk säkerhetspolitik, som har syftat till och lyckats med att hålla vårt land utanför militära och andra konfrontationer mellan stormaktsblocken under mer än 200 år, är det gemensamma för boken och för sajten.

Läs mer

Regeringen Reinfeldt beslutade den 28 augusti 2014 att Sverige skulle träffa ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Detta motiverades med att det är en utgångspunkt för svensk säkerhetspolitik att Sverige bör kunna ge och ta emot militärt stöd och att hot mot vår säkerhet bäst avvärjs i samverkan med andra.

Värdlandsavtalet kommer att träda i kraft när Sverige informerat Nato om att nödvändiga krav är uppfyllda. En proposition kommer att läggas fram under våren 2016. Det har sagts att det bara är fråga om mindre lagändringar.

Läs mer

Regeringen Löfven har avisat oppositionspartiernas krav på en utredning om svenskt medlemskap i Nato. Det är bra. Frågan om medlemskap är inte teknisk utan en politisk fråga. Den kan bara besvaras i den politiska debatten och avgöras i parlamentarisk ordning. I riksdagen finns inget stöd för svensk Nato-anslutning, inte i den allmänna opinionen heller (bortsett från en enstaka opinionsmätning, beställd inför årets Folk och Försvar-konferens i Sälen och knappast tillförlitlig).

De som kräver en statlig utredning blundar för två saker.

Läs mer

Regeringsdeklarationen 3 oktober 2014 med formuleringen att den svenska militära alliansfriheten ”tjänar alltjämt vårt land väl” och att Sverige inte skall söka medlemskap i Nato var en viktig markering av den nya regeringen. Likaså skrivningen att Sverige skall aktivt verka för fredliga lösningar på konflikter, samarbete mellan stater och ett stärkande av FN.

Alliansfriheten handlar ytterst om att Sverige inte skall ingå i någon militärallians med förpliktelser att agera militärt för andra stater. Det sedan flera år pågående närmandet till Nato, nu senast med det så kallade värdlandsavtalet, är steg som i förlängningen kan underminera alliansfriheten både formellt och genom att Sverige kan komma att uppfattas av omvärlden som icke-alliansfritt.

Läs mer