Natodebattens möjligheter och faror, Robert Egnell

Nato-debatten, beroende på hur den förs, har potential att antingen klargöra svensk säkerhetsstrategi och samla nationen kring en idé, eller att polarisera samhället ytterligare genom misstänkliggöranden och hätsk stämning. Robert Egnell, chefredaktör och disputerad krigsvetare, målar upp både möjligheterna och farorna med debatten och ger samtidigt en syn på hur den på ett konstruktivt sätt kan föras.

Att vi i Sverige har en livlig Nato-debatt är alldeles utmärkt. På flera fronter står vi inför stora strategiska utmaningar och det krävs en offentlig debatt om hur dessa ska hanteras, hur resurser ska fördelas mellan olika myndigheter, och vilka internationella samarbeten som är lämpliga eller nödvändiga för att maximera svensk och internationell säkerhet. Nivån på debatten är dock ofta långt ifrån den önskvärda även om gårdagens P1 morgon utgjorde ett lysande undantag i samband med debatten mellan Ebba Busch Thor (KD) och Jakob Dalunde (MP) – tydliga sakliga argument både för och emot i vänlig samtalston. Läs artikel

Robert Egnell är chefredaktör för Mänsklig Säkerhet och till vardags docent vid Försvarshögskolans institution för säkerhet, strategi och ledarskap

Centern slår in på en ny väg, Rosén Sundström i Ystads Allehanda

Ett av de mest uppmärksammade besluten på Centerpartiets stämma den gångna helgen var att partiet nu ställer sig bakom ett svenskt Nato-medlemskap. Det är en rejäl kursändring för ett parti som länge värnat först neutraliteten, och därefter alliansfriheten.

Centerns Nato-ja har inte oväntat lett till både glada tillrop och kritiska kommentarer i debatten de senaste dagarna. Två centrala frågor utkristalliserar sig: vad betyder omsvängningen för partiet och vad betyder den för svensk utrikespolitik?

En del av de kritiska rösterna menar att Centerpartiet genom detta beslut nu slutgiltigt brutit med det partiet traditionellt har stått för. Synen på neutraliteten/alliansfriheten var för partiet en lika viktig identitetsmarkör som dess tidigare kärnkraftsmotstånd. Det senare fick sin dödsstöt genom allianspartiernas energiöverenskommelse 2009, då dåvarande partiledaren Maud Olofsson gav upp Centerpartiets krav på avveckling av kärnkraft. Läs artikel

Malena Rosén Sundström är statsvetare vid Lunds universitet

Sverige och Nato på Bokmässan

Under Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg ordnades fredagen den 25 september ett samtal om Sverige och Nato mellan förra försvarsministern Enström, numera utrikespolitisk talesman för Moderaterna, och tidigare ambassadören och statssekreteraren Sven Hirdman. Publiken på den stora debattscenen var massiv och sittplatserna räckte inte till. Samtalet leddes av Britt-Marie Mattsson, under många år en ledande journalist på Göteborgs-Posten. Arrangör för evenemanget var Celanders förlag som förra året utgav antologin Bevara alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap! Detta förlag utger i december detta år den nya antologin Försvaret främst. Samtalet filmades av Franz Smidek. Upptagningen därifrån återges här på vår sajt.

Upptagning av debatten på Bokmässan.

 

 

Flygvapnets bidrag till Natos krishanteringsförmåga, Försvarsmakten 28 september

Sedan 2013 ingår Sverige i Natos snabbinsatsstyrka genom bidrag till dess tillhörande reservstyrkeregistret, Response Force Pool. Efter årsskiftet är det F 21 som ansvarar för flygvapnets bidrag med stridsflyg.

− Swedish Fighter Unit är en enhet som består av insatsförband ur flygvapnet som vid en eventuell insats har till uppgift att bidra med flygspaning och luftförsvar, säger överstelöjtnant Claes Bernander som är chef för Swedish Fighter Unit. Läs artikel

 

 

Hejhå, vi in i Nato gå! Ledare i Sydöstran

Men det Centerpartiet, som på 50-talet samregerade med S och på 90-talet sanerade statsfinanserna med S, finns inte mer.

Sedan Maud Olofssons partiledarskap har fyrklöverpartiet blivit högerinriktat. Partiet är högerliberalt snarare än socialliberalt nu.

I det åsiktspaketet ingår, ihop med sänkta skatter, förbättringar för arbetsgivare på arbetstagares bekostnad och annat, att vara för Natoanslutning.

Eller som det skulle ha kommit upp på Youtube: Om du tycker som gammelmoderater om skatter, arbetsrätt och en del annat kanske du är för Natomedlemskap också?

Nu är Centerpartiet det, efter beslut på stämman i Falun fredag kväll. Med 273 för och 157 emot röstades nya linjen att vara för anslutning till Nato igenom.

Bara en liten önskan, om att medlemskap i denna militära organisation sker i samband med att Finland går med, skiljer C-linjen från Folkpartiet och Moderaterna. Läs ledaren

Nato nästa, Kulturhuset i Stockholm onsdag 30 september 18-20 fri entré

 

Sverige natoSäkerhetspolitiken har på kort tid gått från att vara nästintill bortglömt i det offentliga samtalet till att bli en av de absolut hetaste frågorna. Rapporter om utländska ubåtar i Stockholms skärgård, Rysslands agerande på Krimhalvön och IS framfart i mellanöstern har självklart bidragit till att sätta frågorna på agendan igen. Allt detta har även lett till att den gamla debatten om NATO-medlemskap har fått nytt liv.

Allt fler tunga röster höjs för att Sverige ska bli ett Nato-land och opinionsundersökningar pekar på att det nu är fler svenskar som tycker att vi borde gå med än som tycker att vi borde stå utanför. Samtidigt har flera före detta toppdiplomater och samhällsdebattörer som är kritiska mot ett eventuellt medlemskap slagit sig samman i initiativet Natoutredningen.

I fem debattdueller möts nu några av de tyngsta namnen från bägge sidor, i Hörsalen på Kulturhuset Stadsteatern.

Läs mer

Neutralism, inte klientelism! Anders Björnsson

Det hävdas då och då i den ibland något överhettade debatten om svensk utrikes- och säkerhetspolitik att Sveriges neutralitetslinje aldrig har varit allvarligt menad och att vi har tagit parti i krigiska konflikter men utan att medge detta. Sverige var inte neutralt under andra världskriget, kan det heta. Att vi lyckades hålla oss utanför kriget beror på järnmalmsexport och trupptransiteringar.

På vems sida stod vi då? På Tyskland sida, fram till Stalingrad ungefär? Så kan det inte vara. Den svenska regeringen gjorde medgivanden och eftergifter, men inte bara till Tyskland. Under finska vinterkriget tillät den att frivilliga svenska sändes att strida med finska soldater mot Sovjetunionen som då var en allierad till Tyskland. Sverige övergav därmed inte sin neutralitet – vi var icke-krigförande – även om svenska förråd tömdes på vapen och annan utrustning som sändes österut. Höga officerare som ville att Sverige skulle gå in i kriget på Finlands sida fick inte som de ville.

Läs mer

Tal av försvarsminister Peter Hultqvist vid seminariet Regional and Global Impact: The Changing Situation in Northern Europe and the Baltic Sea Area

This year we commemorate the end of the Second World War, 70 years ago. Time to reflect over the trauma and devastation this war caused in Europe. Time to reflect on the time consuming and hard work carried out to recover. Time to reflect over the efforts made to prevent war from threatening our lives and our way of living again – the European Union still being one of the best examples of this.

The lessons provided 70 years ago must be repeated, again and again. Especially at times like this when in and around Europe security is challenged, putting our core values and solidarity at test. European unity is key when responding to these challenges. We are facing serious challenges in our southern neighbourhood. The conflicts and crises in North Africa and the Middle East have serious implications for Europe as a whole. The brutality of ISIL has chocked the world. The reintegration of foreign fighters poses a huge challenge to Sweden and other European states. The risks of terrorist attacks in European states being one obvious example from which France has suffered tremendously. The events of the Second World War caused millions of people in Europe to leave their homes. Today, 70 years later, approximately 60 million refugees from other parts of the world leave their homes because of war and persecution. Läs talet

Allt djupare militärt samarbete, svenska.yle.fi 25 september

Praktiskt samarbete, ingen pakt

Det operativa samabetet mellan Sverige och Finland diskuterades under försvarsministrarnas möte i Finland. Nu kartlägger man hur långt man kan gå inom ramen för nuvarande lagar och vilken lagstiftning som måste ändras för att komma vidare, uppger ministrarna.

– Vi ser Finland som en oerhört viktig partner. Finland är det enda land som vi har en överenskommelse med om att förbereda hur vi agerar i scenarier bortom fredstida förhållanden, säger Peter Hultqvist. Om vi sen använder oss av den möjligheten, om vi skulle hamna i den situationen, är något vi fattar beslut om vid det tillfället, påpekar Peter Hultqvist och Finlands försvarsminister är också noga med att betona att besluten fattas nationellt.

– En pakt kan bli aktuell senare, då förtroendet har ökat, säger Jussi Niinistö. Läs artikel

Splittrad centerstämma uttalar sig för medlemskap i Nato

Centerpartiets stämma uttalade sig i frågan om svenskt medlemskap i Nato enligt följande:

”Att starta en process för att Sverige ska söka medlemskap i Nato. I detta arbete bör vi eftersträva ett nära samarbete med Finland, med målet att båda länderna kan bli medlemmar samtidigt.” och ”Att ett svenskt Nato-medlemskap baseras på bred politisk samsyn.”

Stämman var splittrad. 273 röster var för och 157 röster emot.

Läs mer här

Försvarsallians med Sverige bättre än Nato? svenska.yle.fi 25 september

Förslaget att ingå en försvarsallians mellan Finland och Sverige kom senast från Ilkka Kanerva (Saml.), ordförande för försvarsutskottet i riksdagen, i samband med att Natos parlamentariska församling besökte Finland. Initiativet välkomnas av Sven Hirdman som har lång erfarenhet av försvarsfrågor i Sverige. Han är tidigare statssekreterare vid försvarsdepartementet och före detta ambassadör i Moskva.- Jag reagerar positivt. Vi ska minnas historien, vi har haft diskussioner sedan 1930-talet. Nu tycker jag att miljön i bägge länder är positiva till ett närmare samarbete. Men att man ska skriva ett avtal där Sverige i all evighet förbinder sig att försvara Finland och Finland Sverige, det vet tror jag inte man gör på den nivån. De nordiska länderna är lite mer pragmatiska. Jag skulle vilja säga att vi utvecklar ett samarbete som i praktiken innehåller allt som en försvarsallians är, men man skriver kanske inte ett stort formellt avtal. Läs artikel

C – baklänges in i framtiden, Lars J Eriksson chefredaktör och ansvarig utgivare för Skånska Dagbladet

 

Under det Kalla kriget var det relevant föra en diskussion kring Natos roll för Sveriges och Europas säkerhet. Den gången stod Nato, med USA i spetsen, bokstavligen öga mot öga med den Sovjetdominerade Warzawapakten där Östeuropas länder ingick. Men med facit i hand vet vi att Sverige historiskt kunde spela en större utrikespolitisk roll efter andra världskriget tack vare att vi varit en självständig röst.
I dag finns inte Warzawapakten, Sovjetunionen existerar inte längre och öststaterna är med i EU. Natos roll är därmed till stor del överspelad. Ryssland, trots senare års upprustning, är en militärt svag nation i jämförelse med EU-ländernas samlade militära styrkor och har dessutom bara drygt en tredjedel av EU-ländernas folkmängd.

Svensk alliansfrihet har historiskt tjänat oss väl. Vinsterna av att i dag försöka vrida klockan tillbaka och bli medlemmar i Nato är svåra att identifiera. Nackdelarna är desto större.