Månad: september 2015

I krigshysterins ställe, Anders Björnsson

av

Det europeiska sjuårskriget 1756–63 har ibland betraktats som det första världskriget. Nästan alla stora makter var inblandade. På den ena sidan stod Preussen och Storbritannien (som hade ett tyskt furstehus), på den andra Frankrike Ryssland, Sverige, Österrike (Tysk-romerska riket) och småningom också Spanien. Bara Turkiet (Osmanska riket) stod utanför.

Kriget handlade om många saker. Frankrike och Storbritannien tävlade om herraväldet över världshaven – britterna vann. Preussen och Österrike slogs om hegemonin i den tyska världen – preussarna invaderade Sachsen (efter att tidigare ta tagit Schlesien). Frankrike och Österrike hade varit ärkefiender och hamnade nu på samma sida. Sverige ville ta tillbaka sina besittningar i Pommern och gick till krig mot ett land där brodern till Sveriges drottning var kung.

Läs mer

Ny ÖB konserverar gamla brister i försvaret, Carl Björeman

av

När försvarsminister Peter Hultqvist den 11 september motiverade valet av Micael Bydén som ny överbefälhavare var det främst två motiv som han framhöll (Svenska Dagbladet 12/9):

1. Bydén är en erfaren officer som har en lång bana inom försvarsmakten. (Det kan knappast ha varit avgörande; det finns många som uppfyller detta krav.) Långt mera trovärdigt är följande motiv: 2. Bydén har internationell erfarenhet. (Det är sant, i meningen erfarenhet från internationell flygsamverkan och samverkan inom internationell flygindustri.)

Läs mer

”Nato ett större beslut än euron – ökar spänningen”

av

I en debattartikel i DN på söndagen kastar Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, nytt bränsle på Natodebatten. Agrell menar att Sverige inte längre kan stå utanför Nato och att vi borde ansöka om Nato-medlemskap tillsammans med Finland.

– Det här är den största Natodebatt vi har haft på decennier. Förra gången vi hade en sådan här aktiv debatt var i slutet på 1940-talet då Herbert Tingsten drev frågan, säger Sven Hirdman, tidigare svensk ambassadör i Moskva (1994–2004).

Läs intervjun: http://www.svd.se/nato-ett-storre-beslut-an-euron

Sverige närmar sig Natolandet Polen militärt, SvD 10 september

av

Kommentar av Lars-Gunnar Liljestrand:

Försvarsminister Peter Hultqvist meddelade att han vid ett möte bakom stängda dörrar i Nordiska rådet i veckan sagt att han vill hitta ”fördjupade samarbetsformer” med Polen. Även om det tänkta samarbetet inte innehåller några bindande förpliktelser militärt måste man ställa frågan vad syftet är och om det gagnar svensk alliansfrihet.

Polen är medlem i Nato och måste få sina säkerhetsgarantier från Atlantpakten. Polen skall nu bli något av Natos spjutspets i området med ledningscentraler, baser och förberedda militära installationer. Sverige har att rusta sitt eget försvar och på olika sätt bidra till att minska spänningarna i Östersjöområdet då kan inte utökat militärt samarbete med Nato-länder vara högsta prioritet.
SvD -artikeln: Nu i veckan, vid ett möte med Nordiska rådet bakom stängda dörrar, tog Peter Hultqvist själv upp planerna på att fördjupa det militära samarbetet med Polen.– Han sa att man ville hitta fördjupade samarbetsformer och att polackerna varit intresserade av under en längre tid, säger en av deltagarna vid mötet till SvD.Intresset finns även på svensk sida och orsaken till det är att Polen kommer att få en nyckelroll och en ökad strategisk betydelse när Nato expanderar och förstärker i länderna i det gamla Östeuropa. Besluten togs på Nato-toppmötet i Wales för ett år sedan och håller nu på att realiseras i olika former. Stora delar av resurserna satsas på utökad närvaro i Polen. Läs artikel

EU och Nato – en parallell som inte fungerar, Anders Björnsson

av

Sven Tolgfors är en av de sämsta försvarsministrar som Sverige har haft. Under hans egid bantades det militära försvaret i Sverige till oigenkännlighet och försvarets folkliga förankring skadades genom beslutet att lägga den allmänna värnplikten på hyllan. Under hans tid i regeringen drev denna igenom den obetänksamma solidaritetsdeklarationen i Sveriges riksdag som innebär att vårt land ensidigt, men oklart hur och i vilka former, förklarar sig berett att komma andra länder till stöd i hotfulla lägen. Tolgfors’ trovärdighet som debattör i säkerhetspolitiska frågor är ytterst ringa.

Läs mer

Nye ÖB tar inte ställning om Nato, SvD 11 september

av

Micael Bydéns namn var ingen direkt skräll – han fanns med som ett toppnamn på listan över tänkbara kandidater redan från början. Själv betonar han nu att han tar sig an uppgiften som ÖB med ”ödmjukhet och respekt”.– Jag är överraskad, det måste jag säga. Som jag fungerar och de flesta fungerar så går man inte och förväntar sig erbjudandet. När det väl kommer så blir det lite överrumplande.Försvarsminister Peter Hultqvist till SvD: – Vi har en kravprofil med ÖB:s tunga ansvar och olika typer av uppgifter. Vi har tagit fram ett antal personer som vi har värderat i sammanhanget. Läs artikel

Endimensionell ryssskräck bakom borgerliga Nato-förslag, Kristoffer Olofsson Dagens Arena

av

Om Krimkrisen lär oss någonting om utrikespolitik så är det behovet av neutralitet och alliansfrihet för länder som Ukraina, Finland och Sverige, skriver Kristoffer Olofsson, masterstudent, Lunds universitet.Det har nyligen rapporterats om att Centerpartiet och Kristdemokraterna i höst förväntas ta ställning för ett svenskt Natomedlemskap, med övriga borgerliga partier i ryggen.Även om Socialdemokraterna< officiellt säger nej till medlemskap så vill försvarsminister Peter Hultqvist (S) nu se en upptrappning av det svenska militära samarbetet med USA.
Framförallt framställs Ryssland, dess spionage, upptrappningar och annekteringen av Krim som huvudsakliga argument för ett svenskt Natomedlemskap. Inte minst av borgerliga ledarskribenter. Läs artikel

Är Turkiets sak vår? Per Gustafsson i Skaraborgsbygden

av

Vinterns Nato-diskussion i Sverige tystnade när Nato-landet Turkiets president Erdogan i somras förklarade krig mot kurderna och PKK.

Den 23 juli inledde Turkiet attacker mot IS i Syrien. Ett dygn senare anföll Turkiets stridsplan PKK-gerillans baser i Irak. Samtidigt greps hundratals kurder i det egna landet. Över en natt raserades de fredliga ansträngningarna mellan regimen och den kurdiska minoriteten. Nu fruktar många återupptagna repressalier, arresteringar och tortyr. Presidenten agerar för omval, där han hoppas bli kvitt ett kurdiskt parti i parlamentet.

Detta sker trots att Turkiet är medlem i Nato. Övriga Nato-länder låg lågt. Anfallen mot IS applåderades visserligen. Men att Turkiet passade på att också attackera kurderna måste ha blivit pinsamt för Nato-bröderna. Läs artikel

Svar från Peter Hultqvist på interpellation om Ålands betydelse för det svensk-finska försvarssamarbetet

av

Kommentar av Rolf Andersson:

Försvarsministern vidhåller i sitt svar ( Svar på interpellation) regeringen inställning i frågan om Natomedlemskap: ”När det sedan gäller enskilda länders säkerhetspolitiska val har vi från regeringen varit oerhört tydliga i regeringsdeklarationen med att Natomedlemskap inte är aktuellt. Det är inte aktuellt från regeringens sida att driva en linje att ansöka om ett Natomedlemskap. Vi har valt en samarbetslinje i förhållande till Nato precis som den har skisserats först i Försvarsberedningens rapport och sedan i inriktningspropositionens beslut. Det är någonting som är styrande för vårt agerande, och det är någonting som också 75 procent av riksdagen står bakom utifrån det beslut som är fattat. Jag anser därför att vi har en stark parlamentarisk grund för det agerande vi har. Vi är inte beredda att vidta åtgärder som ändrar en utvecklad och invand säkerhetsordning för vår del av Europa. Det bygger också på att vi inte ska göra förändringar som sätter press på andra länder att i någon mening förändra sin position.”

Läs mer

Lågvattenmärken av Mats Johansson i ny bok, Mats Björkenfeldt

av

Boken är ingen akademisk avhandling, ja, den är inte ett dugg akademisk, då utgångspunkten i boken är dels en ”väntan på […] medlemskap i vår försvarsallians Nato”, dels ett påstående om att Sverige är ”fredsskadat”. Därtill visar det sig att den sexsidiga litteraturförteckningen inte innehåller boken Bevara Alliansfriheten – Nej till Nato-medlemskap (Celanders förlag, 2014). Förteckningen verkar inte innehålla några alster alls som påpekar fördelarna för Sverige att förbli alliansfritt.

Johansson verklige vapendragare genom hela boken är journalisten Edward Lucas. Om denne Lucas skriver Anders Björnsson på denna sajt den 29 juni 2015:   

”Lucas är nu en extrem figur, också i sitt hemland… Men i Sverige, av alla länder, blev Mr. Lucas förra veckan obegripligt nog tagen på allvar.

Lucas hade nämligen signerat en rapport från den amerikanska tankesmedjan Cepas, Center for European Policy Analysis, med säte i Washington D.C. Cepas beskrevs i de svenska tidningarnas redogörelser såsom ’fristående’. Dock är den inte mera fristående än att dess rådgivande kommitté består av idel högermän från västvärlden, däribland Madeleine Albright, Anne Appelbaum, Carl Bildt, Zbiegnew Brzezinski, Toomas Hendrik Ilves (Estlands nuvarande statschef!) […]

Läs mer

Svenskt NATO-medlemskap ökar konfliktrisken, Jörgen Svedbom på DN.ÅSIKT

av

Under 70-, 80-talen var jag, som värnplikt skyddsingenjör i ”högre stab”, ansvarig för skyddet mot atom-, biologiska och kemiska stridsmedel (ABC). Jag hade då tillgång till kvalificerat hemlig information om stormakternas strategiska planer för krigföring med ABC-stridsmedel. Det var inte precis någon lugnande nattlektyr! Högre svenska officerare räknade vid den tiden med ett tidigt sovjetiskt kärnvapenanfall mot Sverige i händelse av en väpnad konflikt mellan Nato och Warszawapakten! Vi övade också för sådana scenarier. Läs artikel

”Moskva troligtvis skulle uppfatta ett svenskt Nato-medlemskap som en cementering av hotet från väst”, Linus Hagström

av

Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, om Nato-frågan.

Hur tolkar du centerns och kristdemokraternas svängning i Nato-frågan?

– Den befäster bilden av en alltmer ensidig svensk försvarsdebatt. Den kan ses som ett tecken på att det börjar ses som helt naivt och politiskt illegitimt att tycka att Sverige ska stå utanför Nato. De som har argumenterat mot ett svenskt medlemskap, som jag själv, har mött ett massivt motstånd och till och med blivit beskyllda för att vara landsförrädare. Somliga menar att centerns och kristdemokraternas nya linje helt enkelt är en reaktion på ett mer aggressivt Ryssland. Men forskningen visar att hot är oerhört svåra att fastställa objektivt och att de ironiskt nog ofta förstärks eller förverkligas just för att de börjar behandlas som sådana. Läs intervjun i Fokus