Kan man lita på Nato? Anders Ferm

Jag har lovat att tala en stund om Nato och jag ska göra det utifrån en rapport från utredningen om Sveriges internationella försvarspolitiska samarbeten. Den är skriven av Thomas Bertelman från UD och Åsa Anclair från försvarsdepartementet och utredningen tillsattes av försvarsministern i Reinfeldts högerregering i december 2013 med instruktion att bli klar i oktober 2014, alltså efter valet. Utredningen har beteckningen Fö 2013:b och är ett beställningsverk av Reinfeldts högerregering med uppdrag att bereda vägen för svenskt medlemskap i Nato.

Mitt anförande har fyra underrubriker: 1. Bakgrund till dagens Natodiskussion. 2. Vad står i Bertelmans rapport? 3. Kan man lita på Nato? 4. Vad bör göras?

Min huvudslutsats efter att ha gått igenom Bertelmans utredning är att han – kanske utan att själv förstår det – visar att det är meningslöst att gå med i Nato. Medlemskap är ingen garanti för snabb militär hjälp till en medlem som angrips. Jag kommer att visa det med Bertelmans eget resonemang. Men det finns alternativ!

Läs mer

”Hultqvistdoktrinen”, Håkan Holmberg, politisk redaktör i UNT

Både Centerpartiet och Kristdemokraterna ansluter sig nu till den ståndpunkt som länge drivits av Folkpartiet och som, ganska diskret, också delats av Moderaterna. Sverige bör söka medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Vad gäller KD har ställningstagandet länge legat i luften. För Centerns del är det en rejäl omsvängning – partiet har alltid hållit hårt på det som med ett alltmer missvisande uttryck kallats neutralitetspolitiken.

Debattartikeln i tisdags av Annie Lööf, Kerstin Lundgren och Daniel Bäckström (talespersoner för utrikes- respektive försvarspolitik) klargör att man samtidigt säger nej till stationering av kärnvapen och utländskt trupp på svensk mark. Man vill också att Sverige och Finland ska söka medlemskap samtidigt. Läs artikel

Hultqvistdoktrinen, Annika Nordgren Christensen

Det började med en debattartikel av socialdemokraterna Åsa Lindestam och Olle Thorell i VLT den 18 augusti. En ny S-linje i Nato-frågan lanserades lite försiktigt, med ledamöterna i Försvars- och utrikesutskottet som förtrupp. De slog direkt mot moderaternas kvardröjande akilleshäl: Det som hände respektive inte hände under den moderatledda regeringen Läs artikel

Inrikes säkerhetspolitik, Anders Björnsson

Säkerhetspolitiken var länge en fråga som enade de politiska krafterna i landet. Nu har den blivit en fråga som splittrar. Det är olyckligt. Det försvagar Sveriges ställning internationellt. Säkerhetspolitiken har blivit inrikespolitik. Den har blivit en fråga som man tror sig vinna poänger på. Den har börjat präglas av kortsiktighet och trendkänslighet.

Ledarskapet i flera politiska partier har svängt. Nu senast är det ledningarna i Centern och Kristdemokraterna som har bytt fot. Moderaterna har övergivit Reinfeldts försiktiga linje och blivit aktivistiska. Men det finns också åtskilliga tecken som tyder på att de inte har ett allomfattande stöd av sina medlemmar och sympatisörer, och till och med i deras styrelser finns det ett antal reservanter. Allianspolitikerna spelar ett högt spel när de försöker få in Sverige i en militärallians och de riskerar bestående sprickor i sina egna led.

Läs mer

Solidaritetsförklaringen – en gummiparagraf att inte lita på, Mats Björkenfeldt

Svenska Dagbladets ledarsida den 2 september 2015 tas den så kallade solidaritetsförklaringen från 2009 till intäkt för ett svenskt Nato-medlemskap. Tidningen skriver:

”2009 tog man beslut om en svensk solidaritetsförklaring som innebär att Sverige ska erbjuda hjälp till EU-länder i en krigssituation. Ironiskt nog innebär solidaritetsförklaringen att Sverige lovar att hjälpa andra länder, men att inget annat land har gjort samma deklaration att hjälpa Sverige. Bara i Nato finns ett sådant löfte om solidaritet. Nato-länderna har gjort klart och tydligt att Sverige inte kan räkna med hjälp i en krigssituation. Antingen är man med eller inte. Därför är det positivt att Alliansen är på väg mot enighet i frågan.”

Frågan är om det är en korrekt beskrivning av den svenska solidaritetsförklaringen?  Är verkligen Sverige skyldigt (”ska”) erbjuda hjälp? Och i så fall vad är det för ”hjälp” som avses?

Läs mer

Nato ökar närvaron i Östeuropa, Svenska Yle 3 september

Nato öppnar nya ledningscentraler för snabbinsatsstyrkor i sex östeuropeiska länder idag. Alla de baltiska länderna får en egen ledningscentral.Det handlar om mindre enheter med en relativt begränsad uppgift. De 40 till 50 officerarna per enhet ska se till att allt fungerar om Nato väljer att skicka sina snabbinsatsstyrkor till Östeuropa.De sex länderna det handlar om är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Bulgarien.Ledningscentralerna ansvarar också för att de nationella arméerna är beredda på att samarbeta med insatsstyrkorna. De kommer också att koordinera ett ökande antal militära övningar.
– Det här är den största förstärkningen av vårt kollektivförsvar sedan kalla krigets slut, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i januari, då han först redogjorde för detaljerna kring de nya Stoltenberg deltar också i den officiella öppningsceremonin i Vilnius i Litauen idag. Läs artikel

Märkliga formuleringar av Peter Hultqvist, Mats Engström

Regeringen har kommit överens med USA om ökat militärt samarbete. När försvarsminister Peter Hultqvist beskriver den nya inriktningen på DN Debatt sker det med andra formuleringar om säkerhetspolitiken än socialdemokratin tidigare använt. Hur ska det tolkas?

I det partiprogram som (S) antog år 2013 finns följande argumentation:

”Sverige ska vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlingsfrihet att driva en självständig politik i krislägen och den ger oss starkare möjligheter att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet.” Läs artikel

Nato är inte lösningen, Peter Franke ledare i Värmlands Folkblad

Centerpartiet har i många år stått sida vid sida med Socialdemokraterna i frågan om ett svenskt Natomedlemskap. Partierna har varit överens om att vi av säkerhetspolitiska skäl bör förbli alliansfria.Nu har Annie Lööf och partiet svängt. Partistyrelsen föreslår att stämman i slutet av september säger ja till medlemskap i militäralliansen. Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor vill också se en svensk Natoanslutning, så nu går alla fyra allianspartierna på samma linje.

– Vi är ett relativt litet land med ett strategiskt viktigt läge i Östersjöregionen. Vi bedömer att vi inte klarar oss själva, motiverar Busch Thor beslutet.

Det är skräcken för Ryssland som lurar i vassen. Läs artikel

Hemläxan är att förbättra Sveriges militära förmåga, Peter Hultqvist på DN Debatt

Försvarsministern skriver på DN Debatt att de många olika samarbeten vi bedriver syftar till att bygga sådan säkerhet och stabilitet att freden ska kunna bevaras. Därför är vi från regeringens sida heller inte beredda att vidta åtgärder som i vår del av Europa bidrar till att ändra den säkerhetsordning som under lång tid byggts upp. Det ankommer heller inte på oss att indirekt sätta press på andra länder att ändra sin. Att skapa stabilitet är målet för vår politik och det tillåter inte tvära kast eller snabba uppbrott i säkerhetspolitiska doktriner. Den militära alliansfriheten är grundläggande i regeringens politik. Nato-medlemskap är således inte aktuellt.

Slutreplik:

Det känns beklagligt, men tyvärr måste jag uppmana Hans Wallmark (M) och Karin Enström (M) att läsa igenom den försvarspolitiska proposition som cirka 75 procent av riksdagen har ställt sig bakom, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Det känns beklagligt, men tyvärr måste jag uppmana Hans Wallmark (M) och Karin Enström (M) att läsa igenom den försvarspolitiska proposition som cirka 75 procent av riksdagen har ställt sig bakom, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S).Läs artikel

 

Centerpartiet kovänder om Nato, Robert Sundberg i Dala-Demokraten

Centerpartiet tvärvänder om Nato. Partiet, i alla fall dess styrelse, vill nu att Sverige ansluts till USA-ledda militäralliansen Nato. Detta meddelade partiledaren Annie Lööf och några till ur centerledningen inför partistämman i höst på Svenska Dagbladets debattsida på tisdagen. De slår in öppna dörrar med påpekandet att Sverige inte är neutralt. Det upphörde att gälla före EU-inträdet 1995. Under Bildtregeringen 1991-94 avskaffades den fram till då gällande deklarationen om neutralitet för Sverige. Det fick räcka med att Sverige förklarade sig alliansfritt. Med EU-inträdet kom Sverige att omfattades av de säkerhetsgarantier som gäller för länderna i EU. Garantierna är svaga men finns där och är mellan unionens länder. Åtagandena är inte starka och i händelse av säkerhetspolitiskt skymningsläge är det inte säkert att EU-länder anser sig kunna avvara militära resurser till annat än försvaret av det egna landet.

Centerpartiet har en naiv förhoppning att Norden ska vara en kärnvapenfri zon om alla fem länderna är med i Nato. Det visar att partiet inte begriper vad Nato är. Nato och dess överkommando, USA, gör hur de vill. Det gäller inte bara i krig utan även i fredstid i ett försämrat säkerhetsläge. Om Natokommandot bedömer det nödvändigt kan det frambasera kärnvapen, på flyg, båtar och ubåtar, till nordiskt område. Läs artikel

Dalapolitikers syn på Natomedlemskap varierar, dt.se 2 september

Ledningen för Centern och kristdemokraterna vill nu se ett svenskt Natomedlemskap.– Sverige har inte tillräckligt starka musklerna att stå ensam. Om vi ska klara oss i en orolig värld bör vi gå med i Nato, säger dalariksdagsledamoten Anders Ahlgren (C).Allianspartierna börjar nå en samsyn om Nato. Centerpartiets och Kristdemokraternas partiledningar anser nu att tiden är mogen att ansöka om ett medlemskap. Tidigare har Folkpartiet krävt detsamma. Moderaterna är som parti av princip för Nato, men har ännu inte krävt en svensk medlemsansökan. Läs artikel

Natomedlemskap ökar inte säkerheten, Reidar Carlsson i Norrtelje Tidning

Samtidigt är Sveriges försvar inte anpassat för det nya säkerhetspolitiska läget, utan efter den avspänning som ägde rum efter Sovjetunionens fall i början på 1990-talet. Det här har fått flera partier att tycka att Sverige skall söka medlemskap i Nato. Centerns partistyrelse vill nu att även Centerpartiet driver den linjen.
Partistyrelsen vill att Sverige och Finland gemensamt söker Natomedlemskap. Ett finskt ja är dock inget villkor för att Sverige skall bli Natomedlem. Centerns partistyrelse vill också att Sverige skall ha samma medlemskapsvillkor som Norge, det vill säga att inga kärnvapen eller utländska trupper skall vara stationerade här. Ett mål skall också vara att Norden förklaras som kärnvapenfri zon. Läs artikel