Stefan Forss är en professor på krigsstigen. För ett hundra år sedan var det rätt gott om dem. Han tar i sin nedanstående artikel för givet att dagens Ryssland har en klar avsikt att ockupera de baltiska staterna. Den avsikten är långt ifrån belagd och får närmast betraktas som ett påhitt. Uppfattningen att Ryssland skulle vilja anfalla och ta Baltikum, eller delar av detta länderområde, det vill säga önska sig ett krig med Nato och Washington, delas av få seriösa bedömare. Rysslands primära intressen ligger sydöstut från Ukraina, i Kaukasus och Centralasien.
Månad: oktober 2015
Nato är inte rätt väg för Peter Hultqvists Sverige, Dalarnas Tidning 8 oktober
Regeringen tänker inte vika en tum från fortsatt svensk militär alliansfrihet. Ett Natomedlemskap är inget alternativ.
– Vår nuvarande hållning är mer stabiliserande – på både kort och lång sikt, säger försvarsminister Peter Hultqvist.
På fredag väntas Kristdemokraternas riksting rösta för en ansökan om ett Nato-medlemskap. Om så blir fallet kommer alla Allianspartier stå bakom det kravet. Regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist ser inte ett medlemskap – eller en utredning om den militära alliansfrihetens framtid – som vägen fram. Tvärt om. – Bara misstanken om en ny svensk doktrin skulle förändra omvärldens syn på den strategiska situationen i vår del av världen. Det skulle leda till konsekvenser i närområdet. Vi anser att den militära alliansfrihet, ett stärkt nationellt försvar och fördjupat internationellt samarbete är rätt väg att gå. Det ger en stark nationell försvarsförmåga – samtidigt som det ger respekt för vår egen integritet, säger han. Läs artikel
Sverige hör inte hemma i något läger! Anders Björnsson i Tidningenkulturen.se
I den pågående kampanjen för ett svenskt Nato-medlemskap tas det för givet att Sverige ”hör hemma” i Väst, fast det är alltid notoriskt oklart vad detta Väst representerar och vad det repellerar mot. Är det Occidenten mot Orienten, i Max Webers anda? Och kan Öst och Väst vara de enda relevanta väderstrecken för det svenska utrikes- och säkerhetspolitiska handlandet? Sverige ligger i Nordeuropa, tillsammans med sina närmaste grannländer, till vilka också Ryssland – det största europeiska landet – får räknas. Denna utsiktspunkt måste på ett bestämmande sätt påverka vår orientering. Den kan absolut inte avgöras av likheter i samhällssystem eller kulturella traditioner. Forskning från 1980-talet har velat göra gällande att det inte finns två länder i världen som liknar varandra så mycket som Sverige och Kanada. Men vad angår oss Kanadas affärer? Läs artikel
Den vanskliga jakten efter garantier, Anders Björnsson
Efter första världskriget återuppstod Polen som självständig stat på Europas karta. Den hade tydliga stormaktsambitioner. De två makter, Ryssland och Tyskland (Preussen), som hållit landet i fängsel under 150 år , var starkt försvagade. Efter ett interventionskrig mot den ryska rådsrepubliken säkrade landet sin östgräns och avstod från ytterligare expansion. (Det hade lagt beslag på en del av Litauen, bland annat huvudstaden Vilnius.) Det återuppståndna Polen blev en i raden av bufferstater mot bolsjevismen som världskrigets segrarmakter upprättade. Det liberala Weimartyskland och det kommunistiska Sovjetryssland gjorde ett motdrag och ingick 1922 ett fördrag om ömsesidig nytta, inte minst på det militär- och industripolitiska området. Utrikesminister Walther Rathenau, den som undertecknat Rapallo-pakten för tysk räkning, mördades några veckor senare, i juni 1922, på öppen gata i Berlin.
Nato-staternas försvarsministrar förväntas uttrycka solidaritet med Turkiet
Nato-ländernas försvarsministrar har ett möte idag i Bryssel. Enligt Jens Stoltenberg skulle Nato vara redo och i stånd att försvara alla allierade, inklusive Turkiet, mot alla tänkbara hot. Natolandet Turkiet har protesterat mot upprepade ryska kränkningar av det turkiska luftrummet. Nato-staternas försvarsministrar förväntas uttrycka solidaritet med Turkiet. Stoltenberg säger sig vara bekymrad över Rysslands eskalerande insatser i Syrien.Det finns onekligen all anledning att oroa sig över den kontinuerliga och allt allvarligare inblandningen i Syriens interna angelägenheter från stormakternas sida. De har med divergerande argument intervenerat i landet i strid mot FN-stadgans fundamentala principer, och bland annat genomfört bombattacker i stor omfattning. USA och dess allierade, inklusive Turkiet, har fortlöpande kränkt FN-stadgan. Det har också Ryssland gjort. Inför denna upptrappning måste ett alliansfritt Sverige förhålla sig kyligt när stormakterna och deras allierade konkurrerar om inflytande och kränker våldsförbudet i FN-stadgan. Sveriges uppgift är att tillsammans med en överväldigande majoritet av världens länder försvara FN-stadgans grundläggande principer. Som alliansfritt land kan vi stå utanför stormaktsintressenas taktik och strategier.Läs om Natomötet
Gunell & Eneroth: Starkt folkligt stöd för försvarssamarbete
Säkerhetspolitik och skol- och utbildningsfrågor har varit aktuella under den svenska riksdagsledamoten Tomas Eneroths besök på Åland idag.
Eneroth, som är gruppledare för (S) riksdagsgrupp, är imponerad över Åland och det åländska samhället och var här för att stödja lantrådet Camilla Gunell och Ålands socialdemokrater i valkampanjens slutskede.
Han har också informerat om den svenska budgetprocessen och regeringens satsningar på investeringar istället för skattesänkningar samt gjort ett studiebesök på Högskolan på Åland.
Den nyligen antagna demilitariseringspolicyn och Nato-frågan var tema på presskonferensen på Sveriges Generalkonsulat.”Jag vill gärna bidra med att öka kunskapen om Åland som demilitariserad
zon och även diskussionerna kring ett utökat och stärkt
försvarspolitiskt samarbete mellan Sverige och Finland, sa Eneroth.
Något Nato-medlemskap tror han inte på. Det gör inte lantrådet Camilla Gunell heller.
– Finland har hela ryggraden mot Ryssland. Det är stabilare att vi håller oss till alliansfriheten. Den nordiska gemenskapen och det försvarspolitiska samarbetet mellan Finland och Sverige har starkt folkligt stöd, sa Gunell.
Barbro Sundback, som arbetat med fredsfrågor i många år, är mycket glad över det intresse Eneroth visar för frågan:
– Han är den första parlamentarikern som vi har kunnat diskutera demilitariseringen och neutraliseringen med. Läs artikel
Ökade risker med Nato, Kerstin Dahlin (mp) och Lars Dahlin (mp), Sydsvenskan
Under den senaste tiden har medierna ständigt framhållit det ”ändrade världspolitiska läget” och därför ett behov av medlemskap i Nato. Den ”ryska björnen”, det gamla hotet från öster, upplevs som mer påtagligt. Samtidigt råder närmast total tystnad om värdlandsavtalet, som innebär den största förändringen inom säkerhetspolitiken på 200 år. Centern har nu också bytt fot och vill för att ”trygga vår säkerhet” komma in i Nato.
Putin skrämmer med sitt krigande i Ukraina, men också med sitt höga tonläge, med sina uppvisningar av vapen av nyaste slag. Även om han är högröstad, så inser han utan tvivel att det vore självmord att börja ett krig genom att till exempel annektera Sverige. Läs artikel
Bernt Blomgrens (s)paning: Vadan och varthän med Sverige, Lidköpingsnytt
Skall Sverige inte bara skriva under Världlandsavtalet med NATO utan nu skall, ryktas det om, svensk trupp ingå i JEF, en Nato-styrka av elittyp i händelse av krig (!) i Balticum. Förra onsdagen kallades försvarsministern in till Försvarsutskottet för att redogöra för vad som försiggår vad gäller samarbetet med NATO. Detta tillsammans med andra turer ställer frågan om Sverige per automatik kan komma i krig med Ryssland. Läs artikel
Vi sossar har ingen Natoskräck, Åsa Lindestam Norrtelje Tidning
Precis som Göran Pettersson skriver argumenterades både för och emot ett Natomedlemskap och jag kan konstatera att det finns många som delar den socialdemokratiska uppfattningen att Sverige fortsatt ska förhålla sig militärt alliansfritt.
I mitt uppdrag som vice ordförande i försvarsutskottet har jag deltagit i, och kommer också framgent att delta i, Nato PA:s möten runt om i Europa och i USA. Vi socialdemokrater har ingen beröringsskräck med Nato. Tvärtom, vi formaliserar samarbetet på ett djupare sätt än någonsin den gamla moderatledda regeringen gjorde. Men vi vet också att det i ett allt mer ansträngt säkerhetspolitiskt läge är av största vikt att agera ansvarsfullt, pragmatiskt och att hålla huvudet kallt. Läs artikel
Der Spiegel: Baltikum utan trovärdigt Nato-försvar, svenska.yle.fi
Nato kan inte försvara sina baltiska medlemsländer om de utsätts för ett militärt angrepp, rapporterar tyska der Spiegel. I en intern Nato-rapport som tidningen har tagit del av menar Natos egna analytiker att alliansen saknar förmågan att försvara Estland, Lettland och Litauen.
Analysen i den interna Nato-rapporten är raka motsatsen till det budskap alliansens generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har kommit med offentligt sen krisen i Ukraina igen gjorde frågan om alliansens beredskap i Europa aktuell. Läs artikel
O vilken rysskräck jag får!!!!! Lotta Gröning, Expressen
Jag är fullt medveten om att huvuddelen av det svenska etablissemanget inklusive Margot Wallström vill att vi går med i Nato nu. Propagandan är i full gång och rysskräcken sprids. Det är bara att läsa vad som skrivs om Ryssland, nu senast Peter Wolodarski i DN som tar upp Rysslands informationskrig mot Sverige. Vad han helt glömmer är Natos informationskrig mot Sverige. Två länder som slåss om vår gunst och utmålar svenska politiker som svaga. Ack så rätt de har de båda länderna. Margot Wallströms nervösa hållning gentemot Ryssland är ett lysande exempel på det. Vad jag inte begriper är att gräddan som så gärna vill gå med i Nato, inte ser hur enkelspårig deras argumentation är. Jag känner igen strategin det är precis som när vi skulle gå med i EU och senare ansluta oss till Euron. Återigen känns det som etablissemanget ser på oss medborgare som idioter. Ja till Eurons främsta argument var att vi skulle slippa växla när vi reste utomlands. Natoanhängarnas främsta argument är att skrämma oss för ryssen. USA står för 40 procent av världens försvarsutgifter Ryssland för 4 procent. Jag blir jätterädd för ryssen blir ni? Inlägget i Expressen
En djupare bild av Ryssland och dess politik, Sven Hirdman 8 oktober , biblioteket i Tyresö
En djupare bild av Ryssland och dess politik / Sven Hirdman
efn.se