Stoppa värdlandsavtalet med Nato, Elisabeth Muhlhäuser och Emilia Muhlhäuser i Sydsvenskan

Måndagen 21 september hölls evenemanget ”Vad kan Sverige göra för avspänning mellan Nato och Ryssland?” på Helsingborgs stadsbibliotek. Vi i Svenska freds- och skiljedomsföreningens lokalförening Lund-Malmö lyfte där frågan om värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato.

Sverige står i begrepp att godkänna ett avtal som riskerar att förändra vår tillvaro i grunden, och få oöverskådliga konsekvenser för hela vårt närområde. Värdlandsavtalet skrevs under den 4 september 2014, och nästa vår väntar riksdagsbeslutet som krävs för att avtalet ska träda i kraft. Avtalets syfte är att öppna möjligheter för Nato-länder att använda Sverige som bas för militära aktiviteter, i krig såväl som i fred. Som värdland ska vi med alla nationella medel vi har efter omständigheterna vara Nato till hjälp. Det är ett mycket omfattande åtagande, där inte heller kärnvapen är undantagna. Det råder viss oenighet bland bedömare vad gäller vilka bindande åtaganden som avtalet innebär. Samtidigt verkar det osannolikt att avtalet skulle ha upprättats om inte Nato hade räknat med att kunna utnyttja vårt militära stöd. Läs artikel

”Osannolikt att Ryssland angriper oprovocerat”, Sven Hirdman på dn.se, replik till Tomas Bertelman

I en artikel på DN Debatt (3/10) redovisar ambassadör Tomas Bertelman sina argument varför Sverige bör söka medlemskap i Nato. Det finns dock två avgörande invändningar mot hans resonemang, vilka han inte tar upp, skriver Sven Hirdman.

För det första är sannolikheten för ett oprovocerat ryskt angrepp på en medlemsstat i EU eller i Nato obefintlig. Det finns inga rationella skäl på rysk sida för ett sådant handlande.

För det andra skulle ett svenskt medlemskap i Nato på grund av antagonismen mellan Nato och Ryssland leda till ökad säkerhetspolitisk spänning i Östersjöområdet, vilket är till nackdel för Sverige och försämrar vår säkerhet.

Därför nej till Nato, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson 5 oktober

I Sverige byter de borgerliga partierna i rask takt åsikt inom säkerhets- och försvarspolitiken. Och då särskilt vad gäller synen på NATO och ett eventuellt övergivande av den svenska alliansfriheten mot ett aktivt inträde i militäralliansen. Senast i raden av sidbytare är det tidigare mot NATO medlemskap pålitliga centerpartiet som nu vid sin partistämma i Falun tog beslutet att verka för ett svenskt NATO-medlemskap. Mot det står regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet och också Vänsterpartiet.

Läs mer

Folkrätten på undantag då stormakterna intervenerar i Syrien, Lars-Gunnar Liljestrand

Ryssland har nu börjat bombningar av motståndare till regeringen i Damaskus. Det är oklart exakt vilka grupperingar som bombanfallen riktas mot. Ryssland säger att man är ute för att slå tillbaka IS, medan sju stater i den USA-ledda koalitionen, bland andra USA, Saudiarabien och Turkiet, hävdar att angreppen riktas mot syriska rebellstyrkor.

Det finns inget säkerhetsrådsmandat för vare sig USA-koalitionen eller Ryssland att militärt intervenera i Syrien. Ryssland pekar på att man fått en inbjudan att bomba av regeringen i Damaskus. USA-koalitionen, som också sedan över ett år bombat landet, har inte angett någon folkrättslig grund för sin intervention.

Läs mer

Sverige ska vara alliansfritt, Evert Svensson i Ny tid 2 oktober

Centerpartiet har plötsligt ändrat sig i en stor utrikes- och säkerhetspolitisk fråga och förordar svensk anslutning till Nato. Vi har inte militär kraft nog själva att skydda vårt territorium om det blir krig, heter det. Och krig blir det, påstod en skärrad ung centerpartist på stämman. Frågan är inte om utan när, sa hon.

Vi har aldrig hävdat att Sverige kan stå en mot en supermakt. Vår doktrin har i stället varit att vårt försvar skulle kosta fienden för mycket och att den därmed skulle dra sig från att anfalla.  Det finns både en historia, och argument nog för att stå utanför militära supermakter. Läs artikel

Evert Svensson är tidigare riksdagsledamot (S), Kungälv

Oberoende Nato-utredning inför omröstning i vår, Sändaren 30 september

I vår ska Sveriges riksdag hålla omröstning i frågan om värdlandsavtal med Nato. För att analysera vad en närmare anslutning till Nato skulle innebära har en politiskt obunden utredning startats.
– Jag hoppas att förnuftet ska segra, svenska folket har i grunden en pragmatisk förmåga, säger Lars Ingelstam, känd kristen samhällsdebattör.

Det har under lång tid inte varit aktuellt för svensken att ansluta till Nato. Men nu verkar opinionens vindar ha vänt. Enligt en ny Sifo-mätning svarar 41 procent av de tillfrågade ja, 39 procent nej och 20 procent vet ej. Sedan i fjol har stödet för Nato ökat med tio procentenheter och motståndet minskat med elva.

I september i fjol ingick den förra regeringen en preliminärversion av ett värdlandsavtal med Nato. I vår ska riksdagens hålla omröstning i frågan. Ett sådant skulle innebära att Nato lättare kan genomföra övningar på svensk mark. Det är ett steg närmare medlemskap. Läs artikel

” Borgerligheten ska inte hysa några förhoppningar om en förändrad socialdemokratisk NATO-linje”, Dala-Demokraten 3 oktober

Peter Hultqvist konstaterar att regeringen måste visa fortsatt försvarspolitisk fasthet nu när säkerhetsläget i närområdet har trappats upp. Den senaste tidens diskussion om en svensk NATO-anslutning har förstorats i media – alliansfriheten är inte hotad av borgerlighetens nya linje, markerar försvarsministern bestämt i ett möte med Dala-Demokraten.Det första året som försvarsminister har varit intensivt för Peter Hultqvist (S). Det rivstartade direkt med ubåtsjakt förra hösten och har mot slutet präglats av en stegrad debatt om svenskt NATO-medlemskap. När Dala-Demokraten träffar Hultqvist för ett samtal om året som gått har han precis deltagit i nye överbefälhavaren Micael Bydéns installationsceremoni. På slipsen har han Borlänge kommuns logga.– Det har varit ett år av stark säkerhetspolitisk utveckling, Rysslands agerande har varit väldigt påtagligt. Vi är i en tid där säkerhetspolitiken har en annan roll och tyngd än tidigare, berättar Hultqvist. Läs artikel

”Seriös beredskap får inte leda till diffust jagande eller till att skapa inbillade kriser”, kommentar till president Niinistös tal till nyexaminerade officerare

Republikens president är den som har det bestämmande ordet i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Presidenten är också sitt lands överbefälhavare. Sauli Niinistö har kreerat dessa roller på ett sätt som väckt allmän respekt, inom och utom riket.

Han företräder den långa linjen i Finlands relationer med utlandet. Alla finska statschefer efter andra världskriget, från Mannerheim och Paasikivi som var fostrade och gjorde sina karriärer under den ryska eran, har gjort nationens överlevnadsintresse till den överordnade principen för sitt handlande.

De har inte valt de stora orden och spektakulära utspelen. De har talat klokt till kloka medborgare. De har lagt sig vinn om medborgarandan – som president Niinistö här i ett gratulationstal till nyutexaminerade officerare i den finska försvarsmakten. Läs talet

Kommer fienden alltid från ett håll? Anders Björnsson

När Peter den store skulle modernisera sitt land behövde han orientera det västerut. Själv åkte han utomlands, till Holland, för att lära sig skeppsbyggnadskonsten. Sedan lade han den nya huvudstaden på svensk mark, i rikets yttersta utkant; dit importerade han holländska kanalbyggare och italienska arkitekter. Sveriges baltiska provinser följde med. Där fanns en – tyskspråkig – härskarklass som han kunde dra nytta av för att skapa en effektiv armé och förvaltning. Under svensk stormaktstid hade kungarna i Stockholm gjorde det samma. Med erövringen av Finland 1808-09 fick det ryska riket sitt europeiska skyltfönster.

Läs mer

Björntjänsten, Carl Björeman

Svenska Dagbladets kolumnist Niklas Wiklund beskrev 18 september i år den nye ÖB Micael Bydén som en ”fjärrbekämpare ”. Han gjorde därmed Bydén en björntjänst . Wiklund var naturligtvis, liksom björnen i La Fontaines fabel , ute i de bästa avsikter . Men resultatet kan bli lika katastrofalt: bildligt talat en sten kastad mot den sovande försvarsmaktens huvud .

Micael Bydén är av alla tillgängliga rapporter att döma en officer med mycket förnämliga personliga egenskaper: lugn, kompetent och förtroendeingivande . Det är egenskaper som en ÖB behöver äga . Men Wiklund menar att Bydén behövs främst därför att denne är flygare och att därför automatiskt är en ”fjärrbekämpare .”

Läs mer

Nato är inget för oss, Evert Jonsson insändare i VLT 1 oktober

Jag är emot ett svenskt Nato-medlemskap. Av två skäl.Ett svensk-finskt Nato-medlemskap öppnar upp en 122 mil lång ny Natogräns direkt mot Ryssland längs den finsk-ryska gränsen. 16 mil från St. Petersburg. Det skulle göra vår del av världen mycket farligare, inte säkrare.Jag vill inte skicka mina två söner som kanonmat till en massa skitkonflikter mellan bråkiga Nato-länder och andra bråkstakar på Balkan, i Turkiet, i Ukraina, i Moldavien och i Kaukasus. Deras sak är inte vår.Att rusta, införa värnplikt, fördjupa samarbetet mellan Sverige och Finland som två alliansfria länder i Norden, samt fortsätta det nära samarbetet med Nato, är bättre. Än att flytta fram Nato till positioner 16 mil från St. Petersburg. Och skicka våra barn till skitkonflikter i vikingarnas fotspår. Grannländerna är rädda för Ryssland. Ryssland är rädd för Nato. Alla på goda grunder och beprövad erfarenhet. Varken Nato eller Ryssland behöver vara rädda för ett militärt starkt alliansfritt Sverige och dito Finland.Det kan vara farligt att vara rädd.
Evert Jonsson är tidigare c-politiker i Västerås

F17 övar i Baltikum, Försvarsmaktens blogg 29 september

Kommentar:

BRTE är ytterligare en av alla dessa internationella övningar som Sverige deltar i. Försvarsmakten uppger att Sverige deltar i syfte att öka förmågan till internationellt samarbete i fredsfrämjande insatser.Det är en viktig övning som ger oss en hel del erfarenheter såsom att samarbeta med andra flygplanstyper med andra prestanda, säger Jörgen Axelsson divisionschef. Övningen ingår i en serie som syftar till att öva flygförband som deltar i den luftövervakning som Nato upprätthåller i Estland, Lettland och Litauen. Deltagande i sådana övningar bidrar knappast till att stärka landets försvarsförmåga eller trovärdigheten i vår militära alliansfrihet.

Försvarsmaktens blogg informerar om övningen.