Den 5 november beslöt regeringen förelägga riksdagen propositioner om att fortsätta med styrkor i Afghanistan och Irak. Folkrättsfrågorna kring insatserna har behandlats i en artikel på denna sajt.
I propositionen om Afghanistan skriver regeringen att ”riksdagen medger att regeringen ställer en väpnad styrka om högst 50 personer till förfogande för deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission (RSM) i Afghanistan till utgången av december månad 2016. Utöver själva styrkebidraget ska det finnas möjlighet att tillföra en högst tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka om högst 200 personer om situationen så kräver.” Liksom i förra årets proposition hänvisar regeringen till inbjudan från Kabul till Nato som folkrättslig grund.
Även propositionen om fortsatt styrka i Irak innehåller samma skrivningar om inbjudan från Iraks regering som var med i propositionen i somras då regeringen första gången föreslog att en styrka skulle sättas in. Omfattningen av styrkan anges som: ”Det svenska bidraget utgörs av en styrka om högst 35 personer med uppgift att utbilda det irakiska försvaret i syfte att bidra till dess förmåga att stå emot Isils framryckning. Styrkan ska, om behov uppstår, kunna förstärkas tillfälligt av en styrka bestående av högst 85 personer.”