NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
Second Hilding Eek Memorial Lecture
Stockholm Center for International Law and Justice
has the honour of welcoming you to a lecture by
Hans Blix
on the topic of The Security Council vs Weapon of Mass Destruction
Monday 16 november 17.00 (reception) 18.00 (lecture)
Venue: Reinholdsalen, Juristernas hus Stockholm University (Frescati)
Registration: scilj@juridicum.su.se by 9 November
När man säger att det råder en tilltagande spänning i Sveriges säkerhetspolitiska närområde – ett påstående som är svårt att bevisa och därför lika svårt om inte svårare att motbevisa – framstår vårt land nästan alltid som ett offer, det vill säga en part som är utsatt för andras handlande men själv icke handlar, som inte agerar men på sin höjd reagerar.
Detta skulle kunna tolkas som småstatens speciella dilemma: att inte vara den som bestämmer utan den som alltid måste ta hänsyn till, och oftast finna sig i, andras diktat.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är på ingång till Sverige för träffar med bland andra statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Stoltenberg, vars besök är planerat till 10-11 november, ska också besöka riksdagen och närvara vid ett möte inom Nordefco, det nordiska försvarssamarbetet. Där kommer det, förutom nordiska försvarsministrar, denna gång även att finnas baltiska försvarsministrar och företrädare för Tyskland, Polen och Storbritannien med.
När ett land överväger att ändra sin försvars- och säkerhetspolitik – och ingå i en militär allians med kärnvapen och bryta den alliansfrihet som bidragit till fred i mer än 200 år – måste det självfallet föregås av en seriös konsekvensanalys.
Den uppfattningen hade Kristdemokraterna vid rikstinget 2013 då det beslutades om en parlamentarisk utredning och först därefter beslut. Den linjen drev även Göran Hägglund när han mot slutet av sin partiledartid lyfte frågan om det är dags att överväga ett svenskt medlemskap i Nato.
Inför rikstinget 2015 var frågan uppe i partistyrelsen. Sex ledamöter vidhöll då behovet av en utredning: Emma Henriksson, Jakob Forssmed, Anders Sellström, Lars Thunberg, Per Landgren och Soledad Henriquez. Att på så kort tid och utan bred intern debatt överge kravet på utredning ansåg de sex ledamöterna vara oklokt och strida mot tidigare beslut. Läs artikel
Karlskrona har en vänort i den ryska Kaliningradenklaven Baltijsk på andra sidan Östersjön. Det finns till och med en plats på Verkö som kallas Baltijskplatsen. Borgmästaren för Karlskronas vänort invigde platsen på 90-talet. Det var vid en tid när Ryssland var reformsinnat och ville öppna sig mot grannarna runt Östersjön.
Ryssland var på 90-talet en militär stormakt i förfall. Idag är Ryssland återigen en stormakt att räkna med. Efter kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim ifjol har spänningarna ökat i Östersjöområdet igen. Den svenska borgerligheten är enig om att Sverige ska bli medlem i Nato. Ett svensk medlemskap är inte aktuellt. Socialdemokratin står fast vid alliansfriheten. Läs artikel
Anhängarna av ett svenskt medlemskap i NATO betonar så gott som alltid att en svensk ansökan bör ske i samråd med Finland eller mera precist tillsammans med Finland. Dessa uttalanden kan emellertid inte dölja att många av dem som gör denna närmast rituella referens har ganska vaga uppfattningar om förutsättningarna för en sådan finsk ansökan och om den finska debatten i ämnet.
Opinionsläget i Finland är mera stabilt försiktigt än i Sverige, vilket reflekterar att en finsk anslutning, som f d utrikesministern Pär Stenbäck påpekar, är ett större geopolitiskt beslut än motsvarande förändring skulle vara för Sverige. Man hänvisar här till att Finland har angett att ett NATO-medlemskap förblir en option och att den finska regeringen tillsatt en ny NATO-utredning (en sådan gjordes 2007). Detta skulle då visa att Finland har en mindre fördomsfull debatt i saken och implicit att Helsingfors står närmare ett medlemskap än Stockholm. Så är dock knappast fallet. Även Sverige har självfallet, vilket är ett faktiskt konstaterande, en ”option” att söka medlemskap, även om man av inrikespolitiska skäl föredrar att inte diskutera detta för att inte ge intryck av att en ny linje skulle vara nära förestående. Den åberopade nya finska utredningen om NATO, blir en ren tjänstemannauppgift som en del av regeringens säkerhetspolitiska redogörelse till Riksdagen. Läs artikel
”Förr eller senare når anpassningsprocessen den punkt då frågan om politiskt medbestämmande ställs på sin spets. Är det då dags för Sveriges regering att göra en ny avsiktsförklaring, liknande den för tjugofem år sedan? Är det dags för fripassageraren att köpa biljett?
När jag grubblar över denna déjà-vu upplevelse inställer sig naturligtvis en annan fråga. Envar inser att dagens EU inte motsvarar förväntningarna för tjugofem år sedan. Det väcker frågan om i morgondagens Nato motsvarar dagens förväntningar. Hållfastheten testas redan i den globala villervallan.” Läs krönikan
Ryssland är Sveriges viktigaste grannland, det land med vilket vi haft krig och fred i 800 år. I denna bok – Ryssland och svensk säkerhetspolitik. 50 år i utrikespolitisk tjänst – ger ambassadör Sven Hirdman sin syn på Rysslands utveckling under de senaste decennierna och diskuterar Sveriges förhållande till Ryssland.
Men boken innehåller mer. Från sin tid som statssekreterare i Försvarsdepartementet berättar Sven Hirdman om hur JAS-projektet kom till och om ubåtskränkningarna, och från sin tid som Krigsmaterielinspektör om hur den svenska vapenexport fungerar.
Dessutom behandlar Sven Hirdman den aktuella diskussionen om svensk säkerhetspolitik och frågan om medlemskap i NATO.
I samtal med Carl Tham.
• Tisdag 10 november kl 18 , ABF i Stockholm 
Försvarsminister Peter Hultqvist understryker att försvaret genom riksdagens försvarsbeslut nu stärks. 2018 ska det finnas permanent militär närvaro på Gotland, en miljard anslås till detta. Inom kort ska det hållas en luftvärnsövning där.
– Den militära alliansfriheten ligger fast. Vilken säkerhetspolitisk doktrin vi har är vårt eget val och ingenting som Ryssland kan påverka, understryker Peter Hultqvist. Läs artikel
Alla borgerliga partier utom SD är nu anhängare av idén att Sverige skall gå med i Nato. Då borde det finnas väl kända och tydliga argument för saken. Vi som är skeptiker eller motståndare till en så dramatisk förändring av den alliansfria utrikespolitiken borde dagligen ha bombarderats med argumenten för en svensk Natoanslutning. Men det enda som serveras från borgerligheten är flum.Liksom Folkpartiet tillhör Expressens ledarsida den mest entusiastiska gruppen av svenska Natoanhängare. En ledarsida har kvalificerad betald personal med uppgift att framföra partiets eller tidningens linje. Där borde vi alltså klart och ofta upplysas om varför Sverige bör gå med i Nato. Men icke. Läs krönikan
Träff med Maj Britt Theorin tisdag 3 november kl 18:00
Mötesplats Ikaros
Jaktplan 2, Barkarby Centrum
Ska NATO kunna stationera kärnvapen i Sverige? Om Sveriges riksdag skriver på det s.k. värdlandsavtalet med NATO, blir detta möjligt. Beslut ska fattas under 2016.
Maj Britt Theorin är f d riksdagsledamot och EU-parlamentariker
med freds- och nedrustningsfrågor som specialitet.
De stora rikstäckande tidningarna har under senare tid givit utrymme åt en omfattande försvarsdebatt. Motstridiga uppfattningar har framförts i bland annat 1. Nato-frågan – för eller mot svenskt medlemskap – och 2. sättet att genomföra våra försvarsoperationer – ett tröskelförsvar med tyngdpunkt på fjärrbekämpning eller ett territoriellt försvar med tyngdpunkt på lätta markstridskrafter samt med sjö- och flygstridskrafter avpassade för att hävda integriteten i fred och i konfliktlägen.