”Att stå utanför Nato, göra slut med försvarsindustrin, återinföra en värnplikt och öka arméns numerär, utrustning och vapen gynnar Sverige bäst.” (Ledare i Dala-Demokraten 11/1, det vill säga samma dag som försvarsminister Peter Hultqvist höll sitt stora tal under Sälen-konferensen.) Dala-Demokraten är Peter Hultqvists tidning, i den meningen att den ägs av partidistriktet (S), där Hultqvist är ordförande. Det är ett skäl till att man kunde ha förväntat sig en överensstämmelse mellan ledaren och Hultqvists tal samma dag. Så blev inte fallet.
Månad: januari 2016
Finländarna otryggare än någonsin, svenska.yle.fi
Finändarna upplever sin framtid som otryggare än någonsin förr. Det visar en färsk utredning från planeringskommissionen för försvarsinformation.Två tredjedelar av finländarna tror att vi inom fem år kommer att leva i en otryggare värld än dagens. Det är fler oroade än någonsin tidigare under de 25 år som den årliga opinionsmätningen har gjorts.Det som skapar mest oro bland finländarna är sysselsättningsläget i Finland, den internationella terrorismen och utsikterna för den europeiska ekonomin. De äldre upplever framtiden som otryggare, och kvinnorna oroar sig mer än männen.Finländarna fick också rangordna ett antal givna hot. Den faktor som verkar skapa mest oro är sysselsättningsläget i Finland. Därefter kommer internationell terrorism, utsikterna för den europeiska ekonomin och det ökande antalet asylsökande i Europa. Läget i Ukraina kommer sist, och har minskat betydligt som hotbild för finländarna. Läs artikel
Debatt i riksdagen om psykologiskt försvar, värnplikt, samarbetet med Danmark mm
Anf. 47 ROGER RICHTOFF (SD):
Herr talman! Min fråga är till försvarsministern. Anser försvarsministern att antalet krigsförband vi nu har är tillräckligt?
Bakgrunden är att det i det kommittédirektiv som har lämnats står att man ska föreslå hur en utökad personalvolym i krigsorganisationer kan uppnås om ett sådant behov skulle uppkomma med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Jag tycker att vi har passerat det för länge sedan. I dag tycker jag att vi har för många hövdingar och för lite indianer, om uttrycket tillåts, i organisationen. Jag vill gärna ha ett svar som kanske är lite fylligare än bara ”ja” eller ”nej”.
Anf. 48 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S):
Herr talman! Jag tackar för frågan.
Försvarsinriktningsbeslutet innebär att vi utökar organisationen. Vi kommer att utöka med ca 300 soldater på Gotland i förhållande till situationen i dag. Det är en investering som omfattar en rätt ansenlig mängd pengar. Utbyggnadsarbetet påbörjas nu under 2016 och kommer att pågå fram till 2020, och det innebär att personalvolymen när det gäller soldater kommer att öka. Vi skapar nya enheter i Försvarsmakten. Läs debatten
Aktuell utrikespolitisk debatt i Finland, Utrikespolitiska Institutet 26 januari
Utrikespolitiska institutet bjuder in till seminarium om Finlands utrikespolitiska utmaningar med landets tidigare utrikesminister Pär Stenbäck.Sedan 1995 är Finland medlem i EU men har fortsatt att måna om sakliga relationer med Ryssland. Rysslands handelssanktioner mot EU har dock lett till minskad finländsk export till Ryssland. Kraftigt försämrade relationer mellan EU och Ryssland har också betydelse för finskt försvar.Samtidigt sker svängningar i inrikespolitiken. De traditionellt betydelsefulla utrikesminister- och försvarsministerposterna gick efter valet 2015 till sannfinländarna, partiledaren Timo Soini och hans närmaste man, Jussi Niinistö.Hur hanterar Sveriges granne i öst Rysslands maktuppvisningar? Hur begås den finländska NATO-debatten? Hur påverkar inrikespolitiska svängningar finländsk utrikespolitik? Läs om mötet
Enkät: 58 procent mot Natomedlemskap, Hufvudstadsbladet
58 procent av finländarna säger nej till ett medlemskap i Nato. Andelen osäkra har ökat till 15 procent, medan 27 procent är för att gå med i försvarsalliansen, visar en enkät som genomförts av Planeringskommissionen för försvarsinformation Då en motsvarande enkät gjordes hösten 2014 var 60 procent mot, 30 procent för och 10 procent osäkra. Läs artikel
Försvaret främst , en antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig, redaktör Anders Björnsson
Medverkande: Rolf Andersson, Carl Björeman, Anders Björnsson, Per Blomquist, Arvid Cronenberg, Gunnar Fredriksson, Hans M. Gabrielsson, Lotta Gröning, Sven Hirdman, Peter Hultqvist, Gustav Hägglund, Gunnar Lassinantti, Lars-Gunnar Liljestrand, Bengt Loenbom, Lennart Palm, Thage G Peterson, Jan Wickbom, Ulf Wickbom och Kent Zetterberg.
Det senaste kvartsseklet har det svenska försvaret förändrats i grunden. Det har ställts om från invasionsförsvar till insatser i andra länder där militär konfrontation pågår. Försvarsmakten skulle bestå av expeditionskårer med yrkessoldater. Den allmänna värnplikten försvann liksom tron på att vårt territorium kunde hållas. Räddningen antogs komma utifrån, inte från landets egna styrkor. Resultatet har blivit att grunden för landets försvarskraft och för vårt nationella oberoende har eroderats.
Savon Sanomat: Väyrynen vill att president Niinistö fortsätter, Åbo Underrättelser
EU-parlamentarikern och förre presidentkandidaten Paavo Väyrynen hoppas att president Sauli Niinistö ställer upp för en andra period, skriver Savon Sanomat.Niinistö var Samlingspartiets kandidat i presidentvalet. Centerpartisten Väyrynen stannade på tredje plats i valet efter Niinistö och De grönas Pekka Haavisto. – Det bästa vore att Niinistö fortsätter som president. Jag litar på att han fortsätter att hålla sig till Paasikivis linje och ser till att Finland fortsätter som ett alliansfritt neutralt land, säger Väyrynen. Väyrynen tar däremot inte ställning till om hela Centern bör ställa sig bakom Niinistö i valet. (ÅU-FNB) Läs artikel
ÖB och de rådande omständigheterna, Carl Björeman , KKrVA
Vår nye ÖB Micael Bydén vill göra upp med bilden av att Sveriges försvar inte duger. ”Vi är riktigt bra”, säger han i en intervju på DN.se 2016-01-17.
Som motiv för sin positiva bedömning anför Hydén bland annat följande:
- En trend har brutits, så stämningen i organisationen präglas av en framtidstro som det är länge sedan vi hade.
- Vi kan mycket, vi har fantastisk personal, vi har högkvalitativa vapensystem.
- Ryska hot – det må vara kärnvapenhot eller hybridhot – skall mötas med en inställning hos soldater och sjömän att även om jag är ensam och bara har mitt vapen skall så skall jag ställa mig i vägen, det är min uppgift.
- Hot mot Gotland skall mötas med ett operativt rörligt försvarskoncept
- ÖB hoppas att personalförsörjningssystemet kan justeras så att det blir mer flexibelt.
Beskedet från ÖB är sammanfattat: Vi ska kunna möta både kärnvapenhot och hot om hybridkrig. Läs artikel
”Sverige utbildar soldater som utför etnisk rensning”, SvD 20 januari
Enligt Amnesty International begår inte bara IS utan även kurdiska Peshmerga – som får svenskt stöd – övergrepp i Irak.– Sverige utbildar soldater som utför etnisk rensning. Det här måste utrikesminister Margot Wallström sätta stopp för, säger Afram Yakoub, ordförande i Assyriska Riksförbundet.Så sent som i november 2015 förlängde Sverige sin militära insats i Irak där en blågul enhet om 35 soldater backar upp de kurdiska styrkorna som strider mot IS (Islamiska Staten).Försvarsminister Peter Hultqvist (S), som tillsammans med Margot Wallström besökt Peshmergastyrkorna i Irak, betonade då att det finns risker i operationen, men att den svenska insatsen som utgår från staden Erbil gör skillnad.Enligt en rapport som Amnesty släppte på tisdagen har Peshmergastyrkor från Kurdistans regionala regering (KRG) och kurdisk milis i norra Irak schaktat bort, sprängt och bränt ner tusentals hem i vad som verkar vara ett försökt att rycka upp arabiska samhällen med rötterna. Läs artikel
Vad är allmän värnplikt?
Utrikesminister Margot Wallströms utspel under Folk och Försvars nyligen avhållna Sälen-konferens om allmän värnplikt har mötts av positiva reaktioner på sina håll. Det är lätt att förstå. Sveriges totala försvarsberedskap är katastrofalt låg, vad än nye överbefälhavaren Micael Bydén må säga. Något måste göras. Men det måste vara välövervägt. Att göra värnplikten till en vagt definierad medborgarplikt är inte hållbart.
Värnpliktsarmén, som bör och kan återinföras, ska användas till försvaret av landet – hela landet. Det kommer inte att fungera utan militär utbildning med återkommande övning. Hur stor andel av en ålderkontingent av kvinnor och män som inkallas är en bedömningsfråga; de som inte får militär grundutbildning måste infogas i andra delar av totalförsvaret. Vilken samhällstjänst som helst duger inte.
Värdlandsavtalet med Nato Samtal med Maj Britt Theorin, Anna Ek och Lars-Gunnar Liljestrand, 27 januari
ABF i Stockholm onsdag den 27 januari kl 18:00
Tre dagar före riksdagsvalet 2014 skedde en principöverenskommelse med Nato som innebar att militäralliansen skulle kunna använda baser på svenskt territorium, bland annat i händelse av konflikter i fredstid och i krig.Överenskommelsen har kritiserats för att den inte föregicks av någon offentlig debatt. Många frågar sig om den var ett led i att smygansluta Sverige till Nato? Regeringen och försvarsministern förbereder en proposition i frågan som väntas tas upp i riksdagen under april månad och då kommer även det mer detaljerade innehållet i avtalet att klarläggas. Det finns behov att diskutera frågan redan innan propositionen presenterats. Håll dig ajour!
Maj Britt Theorin tidigare riksdagsledamot, nedrustningsambassadör och Europaparlamentariker
Anna Ek, ordförande i Svenska Freds- och skiljedomsföreningen
Lars-Gunnar Liljestrand, ordförande i Föreningen FiB-juristerna
Arrangörer: ABF Stockholm, Tro och solidaritet
Juha Sipilä till Ryssland, Hufvudstadsbladet 19 januari
Statsminister Juha Sipilä kommer att besöka sin ryska kollega Dmitri Medvedev i S:t Petersburg fredagen den 29 januari.
Ministrarna ska diskutera aktuella bilaterala frågor och andra ärenden.
Det är första gången som Sipilä och Medvedev träffas, och det är också Sipiläs första besök i Ryssland.