Finland hjälper Estland militärt om det uppstår ett behov, tror Estlands försvarsminister Hannes Hanso.I en intervju för Lännen Media säger Hanso att han ser en militär hjälp från Finland som en självklarhet. Han säger att broderländer såsom Finland och Estland inte behöver några gemensamma formella fraser om hjälp.Samarbetet mellan broderländer går betydligt längre än fraser, säger Hanso.Han betonar också att estländarna alltid är beredda att hjälpa Finland och finländarna.Lännen Media intervjuade Hanso när han besökte Libanon tillsammans med Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (Saml). Niinistö nöjde sig med att konstatera att Hansos åsikt är ”intressant”.?(FNB) Läs artikel
Månad: januari 2016
Det finns skäl att vänta med hyllningarna av försvarsminister Hultqvist, Carl Björeman i Dalarnas Tidning
Det svenska försvaret måste bli starkare. Det menar försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju i DT i januari. Han framförde liknande åsikter under Folk och Försvar i Sälen senare i januari.Redan tidigare var Hultqvist populär inom försvarsmakten och hos det växande antal medborgare som kan betecknas som försvarsvänner.Han har i sina utsagor på ett fördelaktigt sätt skilt sig från en rad bleka föregångare ur moderata samlingspartiet.Hultqvists krav på ett starkare försvar har med stor sannolikhet höjt hans popularitet .Det finns emellertid starka skäl för att vänta med hyllningarna tills det är klarlagt vad Hultqvist menar med ett starkare försvar samt vad denna förstärkning kräver.I intervjun i DT 5/1 förklarar Hultqvist : Ett bredare och starkare nationellt svenskt försvar, fortsatt samarbete med grannländer och Nato – och eventuellt någon form av återinförd värnplikt. Denna mening döljer motsättningar av allvarlig och svårlösbar art. Läs artikel
Det är hög tid att lämna mums-mums-försvaret, Carl Bergqvist, Expressen
Idag behöver inte längre flerfamiljshus och liknande hus byggas med skyddsrum, vilket gör att delar av befolkningen saknar kollektivt skydd mot t.ex. gas. Avvecklingen av skyddsmasker gör att i stort sett endast myndighetspersonal har skydd. Avvecklingen motiverades med kostnad, minskat hot och att det skulle ta för lång tid i alla fall att dela ut skyddsmasker.
När Totalförsvaret nu återtas måste även mjuka frågor adresseras. I dag är det i högre utsträckning så än tidigare att båda föräldrarna kan ha yrken eller funktioner inom Totalförsvaret och dess tyngdpunkt i blåljusyrkena. Försvarsmakten har redan haft några exempel där både mamma och pappa planerats mot internationell insats och frågan blir då var barnen ska ta vägen. Läs artikel
Kärnvapen kan placeras i Sverige, Pierre Schori och Maj Britt Theorin om värdlandsavtalet med Nato, Aftonbladet
En intensiv debatt om det så kallade värdlandsavtalet med Nato pågår runt om i landet. Den speglar en öppenhet som alla tjänar på. Under många möten i hela Sverige har vi och andra mött en växande oro och många frågor från tusentals människor: Vart är Sverige på väg? Vart leder dessa allt närmre kopplingar till Nato? Vad innehåller egentligen värdlandsavtalet?
Värdlandsavtalet har förhandsundertecknats av Sveriges överbefälhavare och Natos Europabefälhavare men ska godkännas av riksdagen under våren. Frågorna kring det uppstår eftersom texten ger utrymme för olika tolkningar och samtidigt saknar ett övergripande helhetsperspektiv som tar hänsyn till den militära alliansfriheten, till de säkerhetspolitiska konsekvenserna för Sverige och vårt närområde och till kärnvapenaspekten. Det finns inget undantag i avtalet mot att placera ut eller transportera kärnvapen i Sverige. Läs artikel
Det svensk-finska försvarssamarbetet, Sveriges riksdag 15 januari
Det svensk-finska försvarssamarbetet diskuterades i riksdagen fredagen den 15 januari (protokoll 2015/16:53) med inlägg av Peter Hultqvist, Allan Widman och Stig Henriksson. Under debatten framhöll försvarsministern bland annat följande:
Det svensk-finska försvarssamarbetet är omfattande. Samarbetet stärker den nationella förmågan i respektive land och skapar ökad säkerhet i närområdet. Vi har en lång tradition av att gemensamt hantera utmaningar. Regeringens bedömning är att ett ytterligare fördjupat bilateralt försvarssamarbete är av särskild vikt och har blivit än viktigare mot bakgrund av händelseutvecklingen i vårt närområde. Försvarsmakterna har gemensamt utrett möjligheter till fördjupat samarbete inom samtliga försvarsgrenar, säker kommunikation och gemensamma förband. Därutöver har tjänstemannautbyte mellan departementen inletts. Läs hela referatet från riksdagen
Sanktionerna mot Iran – icke-spridningsavtalet måste upprätthållas av alla stater, Lars-Gunnar Liljestrand
Den 16 januari hävdes sanktionerna mot Iran, sedan IAEA konstaterat att landet fullföljt alla åtaganden om ändring av dess kärnteknikprogram. Detta måste hälsas med glädje av alla som verkar för avspänning och fredlig samexistens mellan stater. Det är ett framsteg att avtalet med Iran kunnat undertecknas av alla fem stormakterna med vetorätt i FN:s säkerhetsråd samt av Tyskland.
Det har inte gått att visa att Iran brutit mot icke-spridningsavtalet genom att producera kärnvapen. IAEA har heller inte lagt fram några bevis för att så skulle ha skett. Icke-spridningsavtalet förbjuder inte stater att forska om och ta fram teknik för kärnvapen – den röda linjen går vid att tillverka kärnvapen.
No further obstacles to deepening Finnish-Swedish military co-operation, Ilkka Kanerva, chairperson of the Parliamentary Defence Committee, Helsinki Times
Ilkka Kanerva (NCP), the chairperson of the Parliamentary Defence Committee, has estimated that there are no further obstacles to enhancing military co-operation between Finland and Sweden.
“I personally see a longer-term vision that shouldn’t rule out a military alliance between Finland and Sweden. I see no special obstacles to taking an idea like that into consideration. We have no schedules or pressing deadlines,” the former Minister for Foreign Affairs said in an interview on YLE TV1.
Previously, he added, certain nations, parties and heads of state would have been eager to hinder such co-operation. “Such voices are no longer audible,” he said. Läs artikel
Natonoja och värnplikt, Bengt Silfverstrand , ledare i ETC
Hirdman är en av författarna i en nyutkommen antologi betitlad Försvaret främst. Bokens sammanfattande budskap är alliansfrihet och självförsvar i görligaste mån. Man talar för ett alliansfritt, rustat och försvarsdugligt Sverige.
Förre försvarsministern Thage G. Petersson är mycket kritisk mot de senaste årens försvarsnedskärningar och inte minst avvecklingen av värnpliktsförsvaret. Han vill liksom flera andra av bokens författare se någon form av återinförande av den allmänna värnplikten med en liten ”kärna” av yrkesanställda militärer. Regeringen har tillsatt en utredning om försvarets personalförsörjning och i sitt tal vid Folk och försvars konferens den 10 januari pläderade utrikesminister Margot Wallström för ett införande av en moderniserad jämställd version av värnplikten. Läs ledaren
Natomedlemskap gör inte Sverige säkrare, Robert Björkenwall, helagotland.se
Numera är samtliga borgerliga allianspartier i varierande grad klara förespråkare för ett svensk Nato-medlemskap. Centern har villkoret det med att det ska ske tillsammans med Finland (där 58 procent är emot Nato-medlemskap).Emot detta står de två regeringspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Vänsterpartiet som fortsatt har ett starkt svenskt folkligt stöd i ryggen i synen på Nato.Frågan som bör ställas är följande: Har alliansfria Sverige, liksom Finland, verkligen något att vinna på att nu när Putins Ryssland uppträder allt mera aggressivt utmanande i Östersjön, att ytterligare öka de säkerhetspolitiska spänningarna genom att nu överge sin alliansfrihet och aktivt söka medlemskap i Nato? Läs artikel
Motsatsen till Nato-närmande, Ann-Sofie Dahl, svd.se
I torsdags undertecknade Sverige ett nytt försvarsavtal med Natolandet Danmark. Vid ceremonin i Stockholm utvecklade Peter Hultqvist de många poängerna med avtalet med sin danske kollega, Peter Christensen: Sverige och Danmark kommer att kunna använda varandras militära infrastruktur, med flygbaser och hamnar, och utbyta lägesinformation om vad som händer här i Öresundsregionen.Och kan därigenom, som Hultqvist formulerade det, ”hantera eventuella problem som uppstår gemensamt”. Om och när ryssen kommer nästa gång, med andra ord.Med avtalet kan danska F16 exempelvis gena över Skåne för att avvisa främmande – läs ryska – flyg på väg mot danskt luftrum. Det är ju inte heller så länge sedan ryska signalspaningsplan med avslagna transpondrar var på vippen att kollidera med civilflyg över Kastrup. Läs artikel
Geopolitiken talar inte för ett skifte i vår säkerhetspolitik, Mats Bergquist
Debatten om vårt förhållande till Nato tenderar att handla om kortsiktiga problem som den sittande ryske presidenten Putins agerande, vårt svaga försvar, akuta hot mot Baltikum m.m. Men ett beslut om vi ska söka medlemskap i Nato eller inte rör mera långsiktiga frågor, ”grand strategy”, en förändring som inte bara skulle beröra vårt land, utan den nordeuropeiska regionen och Europa som helhet. Geopolitiken förekommer således sällan i debatten. Men den svenska och – numera, sedan 1917 – den finska statens säkerhetsproblem är i grunden inte annorlunda än 1721, då freden i Nystad stadfäste det maktpolitiska skiftet i Nordeuropa från svensk dominans till rysk. Sedan dess har asymmetrin cementerats. Alla svenska och finska statsledningar har, sedan man efter den katastrofala freden 1809 och med hjälp av en importerad fransk marskalk insett sakernas tillstånd, haft att hantera denna asymmetri. Denna hantering kan i princip ske på tre olika sätt:
Var Sveaborg en försvarsfästning? Anders Persson
I en diskussion om relationerna Finland-Ryssland-Sverige härförleden blev jag påmind om att den inflytelserike finländske historieprofessorn Matti Klinge lanserat en kontroversiell idé om syftet med Sveaborg, fästningen utanför Helsingfors. Huvudsyftet skulle, enligt Klinge, inte ha varit defensivt, ett försvar mot ryska anfall, som det alltid hävdats, utan offensivt, som en bas för anfall mot Ryssland, i synnerhet S:t Petersburg.