Månad: mars 2016

Stig Henriksson m.fl. (V)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i stället för att sända svenska soldater i EU:s och Natos stridsgrupper bör bidra till att öka FN:s möjlighet att agera fredsbevarande och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen avslår regeringens proposition 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands.

2 Inledning

Regeringen har lagt fram propositionen 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Där föreslås att lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet ska ändras så att regeringen ges möjlighet att sända väpnad styrka utomlands för all typ av utbildning inom ramen för internationellt militärt samarbete. I dag krävs att en sådan utbildning syftar till fredsfrämjande arbete. Den föreslagna förändringen skulle innebära att den nuvarande begränsningen tas bort. Läs motionen

Tre riksdagsledamöter Allan Widman (L), Hans Wallmark (M) och Micael Oscarsson (KD) skriver i en motion att man yrkar på att ”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i budgetpropositionen årligen bör återkomma till riksdagen med redogörelse för den övning och utbildning som genomförts och vilka förmågehöjande effekter som uppnåtts av denna och tillkännager detta för regeringen”. Det är en rimlig begäran. Svenska försvarsmakten har deltagit i en rad Natoövningar under senare år utan att regeringen på ett tillfredsställandet sätt förklarat hur deltagandet kan stärka förmågan att skydda svenskt territorium och det har heller inte presenterats någon utvärdering av övningarna.
I grundfrågan om vad försvaret skall användas till hänvisar de tre motionärerna till Sveriges ensidiga solidaritetsförklaring som kan användas för att motivera militära insatser i Baltikum. Det svenska försvaret behöver stärkas och deltagandet i internationella övningar behöver utvärderas. Men hela syfte med försvaret måste vara att värna svenskt territorium inte att skräddarsys för Nato-insatser. Läs motionen

Beväringarnas försvarsvilja och tjänstgöringsmotivation ökar fortfarande, framgår det av slutenkäterna för de beväringar som hemförlovades i september och i december 2015. Förvarsmakten utvecklar fortgående sin verksamhet på basis av responsenkäterna.

Försvarsviljans nationella medelvärde låg på 4,2 på en skala från noll till fem. Medelvärdet låg under många år på 4,0 varefter det så småningom stigit till den nuvarande nivån. Även tjänstgöringsmotivationen har stigit sedan nivån år 2010, som var 3,2. På basis av den omfattande responsen har den nu värdet 3,6. På längre sikt har beväringarnas respons över försvarsmaktens utbildningskultur och utbildningens kvalitet samt personalens jämte beväringschefernas verksamhet ständigt förbättrats. Personalen fick vitsordet 4,2, officersaspiranterna 4,0 och gruppcheferna 3,8.

Försvarsmakten kommandochef, brigadgeneral Kim Mattsson menar att en av många målsättningar i försvarsmaktsreformen, som körde igång år 2010, var att höja soldaternas försvarsvilja.– Man har satsat på utbildningen, gjort den angenämare bland annat genom att öka antalet utbildare samt genom bruket av simulatorer. En angenäm utbildning ökar för sin del tron på den egna förmågan, något som också märks i ökad försvarsvilja, konstaterar Mattsson. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist och försvarsutskottets vice ordförande Åsa Lindestam skriver om värdlandsavtalet i Svenska Dagbladet:

De fyra borgerliga partierna försöker göra en nyhet av att Sverige inte längre är neutralt. Det är något sent påkommet eftersom neutralitetspolitiken lämnades redan 1992 och Sverige sedan 2002 beskrivs som militärt alliansfritt. Från denna position samarbetar vårt land med andra och då närmast med det militärt alliansfria Finland. Att förändra vår säkerhetspolitiska doktrin genom att ansöka om medlemskap i Nato skulle självfallet få omfattande konsekvenser och skapa en helt ny säkerhetspolitisk situation i vår del av Europa. Är vi betjänta av detta, eller är det en bättre strategi att öka vår militära förmåga och samarbeta från en militärt alliansfri position? Läs artikel

Vi har på den här sajten kommenterat regeringens proposition (2015/16:122) om Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Sverigedemokraterna Mikael Jansson och Roger Richtoff skriver i en motion till riksdagen med anledning av propositionen:

Vår alliansfrihet har tjänat oss väl. Nu när vi kan vara på väg in i ett nytt kallt krig mellan Nato-länderna på ena sidan och Ryssland och Kina på den andra så är det viktigt att vår alliansfrihet från stormakter är fortsatt trovärdig. Då kan vi inte okritiskt ingå i alla avtal med Nato. Vi bör också noggrant vakta på att vi inte förändrar våra handlingssätt så vi tappar vårt långsiktiga säkerhetspolitiska spår.

Det vore oförsiktigt av Sverige i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i att börja öva territoriell krigföring i form av militära samarbeten med olika länder. Det finns ett skäl till att lagstiftningen varit som den varit på området. Vår försvarsmakt har bara fått öva för internationella fredsoperationer tillsammans med andra länders försvarsmakter. Vi anser att så ska det förbli, men undantag för Finland, eftersom vi där anser att vi bör sätta en tidsplan för när Sverige och Finland kan ingå försvarsallians och det då finns all anledning att öppna för gemensamma övningar av karaktären territoriellt försvar. Vi föreslår därför lagändringar i enlighet med vad som anges i bilaga 1-3 nedan. Läs motionen här

Värdlandsavtalet handlar om att säkerställa juridiska regler avseende militära förbands uppträdande på eller ifrån svenskt territorium. Det ger inte någon nation eller allians fritt tillträde att öva eller bedriva krigshandlingar från svenskt territorium. Avtalet innehåller heller inte några bestämmelser om basering av vapen.
Det skriver S-ledamöterna i riksdagens försvarsutskott.Socialdemokratin har i alla tider stått starkt i försvarandet av demokrati, fred och individuell frihet för alla människor. Under långa tider av regeringsinnehav har vi fått medborgarnas förtroende att föra denna politik i vårt eget land samt verka för dessa grundläggande värden internationellt.
Som socialdemokrater känner vi djup stolthet över detta. Vi vill att Sverige fortsatt ska vara en stark röst för demokratins grundvärderingar och vi vet att försvaret för dessa aldrig får avstanna. Demokratin måste försvaras för att inte gå förlorad. Läs artikel