Är Ryssland Sveriges (och Finlands) ”motståndare”? Det sägs titt som tätt i vulgärpropagandan.[1] Men Ryssland är en stormakt, om också en som länge varit på dekis, och Sverige är en småstat (liksom Finland). Vi spelar i olika divisioner. Då kan man inte vara motståndare.
Egentligen avses nog: ”fiende”. Fi är ett naturligt inslag i varje stats krigsplanläggning. Fi kan definitionsmässigt komma från olika håll. Men som general Carl Björeman flera gånger har påpekat (bland annat i ett bidrag till antologin Försvaret främst, 2015), undergrävde den svenska militärledningen den officiella svenska neutralitetspolitiken under kalla kriget genom att ensidigt inrikta sig på ett anfall österifrån.
Ett sådant anfall kunde förstås ingalunda uteslutas, men inte heller ett angrepp från väst gick att utesluta. Detta var ett dilemma som kan härledas till andra världskriget. Då begärde västmakterna att få överskrida svenskt territorium för att kunna sända trupp till Finland under landets försvarskrig mot angriparen Sovjetunionen (1939–1940). Svenska regeringen sade nej och vidtog åtgärder för att möta en invasion västerifrån.