Månad: mars 2016

Svar på fråga 2015/16:948 av Hans Wallmark (M) Sveriges och Finlands syn på solidaritet i händelse av konflikt

Hans Wallmark har frågat mig hur jag ser på att Sverige och Finland har olika positioner i frågan om att ge militärt stöd om ett grannland skulle angripas, och hur påverkas det svensk-finska försvarssamarbetet av de olika synsätten?

Sverige och Finland har likartade säkerhets- och försvarspolitiska utgångspunkter. Vi är militärt alliansfria länder. Vi är båda medlemmar i EU, FN och OSSE och arbetar för ett utvecklat partnerskap med Nato samt lyfter fram betydelsen av en stark transatlantisk länk.

Den svenska solidaritetsförklaringen utgör, som Wallmark nämner, en viktig del i svensk säkerhetspolitik. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land och vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Läs hela svaret

15 mars 2016 kl: 15.01 Norrbottens regemente Det militära samarbetet mellan Sverige och Finland ska stärkas, det är den tydliga politiska inriktningen från respektive regering. Syftet är att vi ska öka vår förmåga att verka tillsammans och därmed höja tröskeln för militära incidenter i vår region. I mitten av mars träffades svenske arméchefen Anders Brännström och hans finske kollega, Seppo Toivonen, i Boden för att komma överens om inriktningen för samarbetet de kommande åren.

Mötet har skett i form av så kallade stabssamtal, där de båda armécheferna träffas för att tillsammas med sina medarbetare på olika nivåer både prata om riktlinjer, men också om planering och praktiska frågor.

– Det har varit ett mycket bra möte. Det här är ett modernt och bra sätt att prata om vårt samarbete, på arménivån. Vi kommer överens om vad vi ska göra och kan också ge direktiv till våra medarbetare, säger Seppo Toivonen. Läs artikel

De flesta av oss kommer säkert ihåg Monty Pythonsketchen ”Den döda papegojan”. En besviken och uppretad kund (John Cleese) kommer in i en djuraffär och reklamerar en papegoja som han köpt. Den är uppenbarligen död. Affärsinnehavaren (Michael Palin) hävdar att papegojan bara sover och gör desperata upplivningsförsök. Bland annat slår han papegojan upprepade gånger i butiksdisken för att få liv i den.

Sketchen har en hel del likheter med totalförsvarets situation idag. Alliansregeringen – med moderaterna i spetsen – lyckades att med snåla försvarsbudgetar i princip ta död på totalförsvaret. Den slutliga dödsstören kom när värnplikten avskaffades. Efter maktskiftet i Rosenbad försöker nu försvarsminister Hultqvist att med tappra återupplivningsförsök skapa ett nytt totalförsvar. På militär sida sker det genom ökade försvarsanslag – fortfarande på en alltför låg nivå – och ministern låter utreda någon form av partiell värnplikt. Läs inlägget

Carl Bildt besöker Moskva för samtal och skriver på sin blogg:

”På gott och på ont förblir Ryssland ju ett viktigt europeiskt land i vårt omedelbara närområde, och det är viktigt att vi då så långt detta är möjligt kan bedöma dess utveckling i olika avseenden.”

Den tidigare överbefälhavaren Sverker Göranson – som nu har sålt sig till Saab – gav upphov till begreppet enveckasförsvaret. Sverige skulle bara klara av ett begränsat anfall under en vecka.

Det var för många politiker en smått chockartad verklighetsbeskrivning, men ändå högst realistisk. För detta uttalande utrustades sedan Göranson med politiska överrockar från både höger till vänster. Dessutom hade ju Göranson också varnat för att han riskerade att tvinga lägga ned marinen i brist på tillräckliga försvarsanslag. Inför de så kallade Markstridsdagar i början av februari i år kunde Expressen avslöja arméchefen Anders Brännströms varningsord:

”Det omvärldsläge som vi upplever och som också framgår av inriktningsbeslutet leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år. För oss inom armén gäller att med all kraft vi kan uppbringa genomföra det som framgår av de politiska besluten.”

Arméchefen ville uppenbarligen inskärpa allvaret i den situation Sverige befinner sig i efter Rysslands pågående upprustning, kriget i Ukraina och Putins storhetsvansinne. Men ledande militärers skarpa uttalanden är också ett uttryck för den frustration de upplever när man jobbar inom ett anorektiskt svenskt försvar. Det finns en officersklyscha om att man alltid ”ska gilla läget”. Men de gör det inte längre. Läs ledaren

Försvarsmakten har reviderat sin strategiska doktrin. En doktrin som enligt ÖB Micael Bydén genomsyras av en ny attityd till försvarets uppdrag och han utlovar ett uthålligt försvar. Överbefälhavare Micael Bydén är trött på pratet om hur länge Sverige ska kunna stå emot en attack. Han lovar att försvaret ska kämpa till sista man och kvinna.

– Om vi av någon anledning skulle stå ensam som land så lovar jag att Försvarsmakten kommer att göra allt vi kan ned till sista man eller kvinna som står med vapen i hand, säger han i en TT-intervju.

Försvarsmakten har just avslutat revideringen av sin militärstrategiska doktrin. Dokumentet beskriver vilken inställning försvaret ska ha till sitt uppdrag. Enligt Bydén genomsyras den reviderade doktrinen av en ny attityd. Den innebär att Försvarsmakten tillsammans med andra länder ska kunna vinna över en angripare, men om Sverige står ensamt, bjuda utdraget och uthålligt motstånd för att inte förlora kriget. Läs artikel