Kommentar till Axel Odelberg, Anders Björnsson

Axel Odelberg är en skribent som man gärna lyssnar till men som man numera får läsa alltför litet av. Hans bok om Sven Hedin var en rejäl och gedigen forskningsinsats. Det betyder inte att hans tolkningar är invändningsfria. Att de inte är det betyder att de stimulerar tankeverksamheten. Så är det också med hans artikel om det eviga ryska hotet som vi härmed länkar till.

Ryssland är den ena konstanten i försvarspolitiken, menar Odelberg, i vart fall sedan Stora nordiska kriget. Ja, så var det under 1700-talet, då Sverige två gånger startade ett nytt krig mot Ryssland (1741–43 respektive 1788–90) men en gång råkade hamna på samma sida som Ryssland (under europeiska sjuårskriget, 1756–63). Men efter förlusten av den finska riksdelen (1808–09) var ryssen ingen motståndare ur den svenska statsledningens synvinkel: det var den nationalliberala vänstern som hade Rysslandsfobier och i mitten av seklet på fullt allvar befarade att Sverige skulle styckas på mitten, genom ett koordinerat angrepp från Danmark och Ryssland!

Läs mer

Modiga och pålästa Margot, Susanne Eberstein i Härnösands Allehanda

I en debattartikel i Härnösands Allehanda redogör Susanne Eberstein, före detta förste vice talman i Sveriges riksdag, numera ordförande i Riksbanksfullmäktige, för konturerna till Sveriges utrikespolitik, som i vissa stycken skiljer sig från andra länders. Man kan tycka vad man vill om den Wallströmska linjen, men den visar att självständigheten i Sveriges utrikespolitik ligger fast, trots unionsmedlemskap och andra åtaganden. Ingen annan avgör den i vårt ställe eller på våra vägnar. Också den militära alliansfriheten är det Sverige som förfogar över och definierar.

Här artikeln av Susanne Eberstein:

Vi lever i ett samhälle, som är allt mer beroende av omvärlden och som inte heller har möjlighet att stänga omvärlden ute. Häromdagen hade vi utrikespolitisk debatt i riksdagens kammare. Vår utrikesminister företrädde regeringen och oss socialdemokrater. Hon vill att vår utrikespolitik i denna tid av både hopp och förtvivlan ska vara aktiv, orädd och konstruktiv. Hon bygger vidare på en lång svensk, socialdemokratisk utrikespolitisk tradition. Om alliansfrihet, om samarbete i Norden och ett starkt försvar. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist besöker Finland, regeringen.se

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist besöker Helsingfors den 8 mars 2016.

Peter Hultqvist kommer att träffa sin finske kollega Jussi Niinistö och bland annat diskutera försvarssamarbetet mellan länderna, det säkerhetspolitiska läget i närområdet samt partnerskapet med Nato . Under dagen deltar ministrarna i en dialog om försvarspolitik och internationellt försvarssamarbete som arrangeras av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Läs pressmeddelande

 

”Öka försvarets resurser kraftigt”, Anders Björnsson och Kent Zetterberg på svd.se

Sverige är ett rikt land. Det är värt att försvara. Det har en av de bästa ekonomiska tillväxterna i Europa. Under de senaste tjugo åren har Sveriges ekonomiska välstånd ökat enormt och köpkraften stigit brant. Ändå satsar vi mindre på vår försvarsmakt än nästan alla europeiska länder. De ­totala försvarsanslagen närmar sig 1 procent av bruttonationalprodukten. För någon generation ­sedan låg de på drygt 3 procent.

Detta har inte varit ett olycksfall i arbetet. Av­lövningen av försvarsmakten, som satte in med full kraft under 1990-talet, var politiskt dikterad. Den styrdes i stor utsträckning av en ogrundad före­ställning om ”historiens slut” som vann anklang och spridning efter kalla kriget. Men nästan ingenting talade för att land efter land snabbt skulle ­kopiera den västerländska modellen för politisk styrning och hushållning med knappa resurser bara för att ett annat system, det sovjetiska, imploderade. Läs artikel

Åkessons vändning om Natoutredning, Expressen

För första gången öppnar i dag SD-ledaren Jimmie Åkesson för en Natoutredning:– Det är klart att man förutsättningslöst skulle kunna utreda vad det innebär om Sverige skulle gå med i Nato. Och det är inte självklart att SD säger nej till värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato:– Vi har förslag på vad som ska förändras för att vi ska acceptera den typen av avtal, säger partiledaren. Sverigedemokraterna har fram tills nu konsekvent sagt nej till en Natoutredning och till Natomedlemskap.I en stor intervju för Expressen ger i dag partiledaren Jimmie Åkesson ett nytt besked.– Det är klart att man förutsättningslöst skulle kunna utreda vad det innebär om Sverige skulle gå med i Nato, säger han. Samtidigt konstaterar SD-ledaren att partierna som i dag förespråkar en utredning redan har bestämt sig för att vi ska gå med i Nato – och det vill inte han.– När man utreder någonting i Sverige betyder att antingen att man vill begrava en fråga eller att man vill genomföra någonting, hävdar Jimmie Åkesson. Läs artikel

När Sverige sökte allianser, Mats Björkenfeldt

Sverige har sedan Karl XIV Johans dagar varit alliansfritt och under hela denna tid varit förskonat från krig. Erfarenheten – och det är den vi måste luta oss mot – talar för att vi bör fortsätta denna framgångsrika politik. Men vad kan historien lära oss, då vi gick i allians med främmande makt?

I freden vid Tilsit 1807 hade Rysslands kejsare Alexander I och fransmännens kejsare Napoleon kommit överens om hur de skulle förhålla sig till omvärlden. Det sägs att de båda muntligen och med ett handslag kom överens om att om inte Sverige anslöt sig till det så kallade kontinentalsystemet som Napoleon år 1806 hade förkunnat, så skulle Ryssland inta Finland, som då var en del av det svenska riket. Bakgrunden till freden 1807 var att Napoleon hade vunnit en förkrossande seger över de rysk-preussiska arméerna vid Friedland i Ostpreussen.

Läs mer

Nutidsblindhet, Anders Björnsson

Lars-Gunnar Liljestrand har på denna sajt påtalat bristerna i den ”socialdemokratiske” ambassadören Sven-Olof Peterssons vurmande för svenskt Nato-medlemskap. Vad som slår en är hur en diplomat, som ändå har haft chefsposter i både Bryssel och Canberra, kan förvränga innebörden i gällande svensk säkerhetspolitik så som Petersson gör. Den svenska militära alliansfriheten finns inte, påstår han, den upphörde 1995, med EU-medlemskapet.

Detta är sannerligen gåtfullt. Europeiska Unionen är ju inte en militärallians. Den äger ingen egen krigsmakt. Det räcker med att gå till den så kallade Europaportalen  för att konstatera att ingen av de 28 EU-kommissionärerna har försvarsfrågor som en angiven, prioriterad uppgift. En av dessa svarar för utrikes- och säkerhetspolitik, men som bekant saknar EU en gemensam och förpliktande linje i dessa frågor. Det är mest bara prat. Huvudstäderna bestämmer.

Läs mer

Försvarsministern föreläser om Nato, Sydnärke Nytt

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tackat ja till en inbjudan av Utrikespolitiska föreningen vid Örebro universitet att föreläsa fredag 11 mars kl 17 i lokalen HSL1 på universitetet. Hultqvist kommer bland annat att tala om Sverige och Nato. Det kommer att ges utrymme för att ställa egna frågor.

– Försvarsministern kommer också att ges möjlighet att själv kommentera den ryske ambassadörens uttalanden som skedde på vår senaste föreläsning, berättar Ludvig Martell.

– Vi har även bokat föreläsning med den amerikanska ambassaden den 18/ mars kl. 15.00 i HSL2 på Örebro universitet. Föreläsningen kommer bl.and annat att handla om relationen Sverige-USA, samt deras syn på omvärldssituationen. Det kommer ges möjlighet till frågor här också. Mer information

SVT följde med Natoflyg på stor militärövning i Norge, svt.se

Natten mellan onsdag och torsdag drog militärövningen Cold Response igång i mellersta Norge. SVT Nyheter fick en exklusiv tur med Natos avancerade övervakning- och stridsledningsflygplan, kallad AWACS. Nato bekräftar för SVT att det var ett av dessa specialplan som upptäckte när ryskt bombflyg övade anfall mot Sverige påsken 2013.

Det är tidig morgon på Ørland flygbas i närheten av Trondheim. In i det sista har vi väntat på klartecken för avgång med ett av Natos övervaknings- och stridsledningsflygplan AWACS.Vi ska ut på ett sex timmars uppdrag någonstans längs norska västkusten. Vi är de enda journalisterna och svenskarna ombord bland militärerna och vi ska få följa med på en del av Cold Response-övningen. Läs artikel

”Vi behöver ingen färdplan till Nato-medlemskap”, Margot Wallström, Peter Hultqvist, Pernilla Stålhammar (MP) och Jakob Dalunde (MP) på DN Debatt

Karin Enström och Hans Wallmark har i sin replik på vår artikel (DN Debatt 28/2) rätt i att det värdlandsavtal med Nato som regeringen nu avser att föreslå riksdagen inte är detsamma som ett Nato-medlemskap. Om detta är vi överens. Men vi är definitivt inte överens om kravet på att Sverige ska gå med i Nato. Vi behöver ingen färdplan till Nato-medlemskap. Vi satsar på att utveckla den samarbetslinje som Sverige valde 1994, inte medlemsskapslinjen, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Att ändra Sveriges säkerhetspolitiska doktrin och därmed frångå den strategi som regeringen nu driver, nämligen att dels fördjupa våra internationella samarbeten, dels öka försvarsmaktens militära förmåga skulle skapa en helt ny säkerhetspolitisk situation i vår del av Europa. Att byta säkerhetspolitisk grunddoktrin är inget som går spårlöst förbi. Självklart påverkar det hela det strategiska läget i vår del av Europa. Läs artikel

 

Nato kan inte skydda Baltikum, säger de svenska Nato-aktivisterna, Lars-Gunnar Liljestrand

Flera av de mest högljudda förespråkarna för svenskt Nato-medlemskap motiverar sitt ställningstagande med att det gäller säkerheten för Baltikum.

De baltiska staterna har gått med i Nato för sitt skydd. Det är deras eget val, och de har all rätt att göra det valet. Nato-ledarna har också upprepade gånger försäkrat att Baltikum skall försvaras. Den 3 september 2014 uttalade USA:s president Barak Obama: ”Försvaret av Tallinn och Riga och Vilnius är lika viktigt som försvaret av Berlin, Paris och London.”

Men de svenska Nato-aktivisterna tvivlar. Ambassadör Sven-Olof Petersson funderar i Aftonbladet (3/3) ”hur Sverige på bästa sätt kan bidra till fred och stabilitet i vårt närområde, när tillgång till svenskt territorium är avgörande för Natos försvar av Baltikum. Sverige utanför Nato skapar ett svart hål i försvaret av Baltikum. Med Sverige som medlem i Nato minskar därför krigsrisken.”

Läs mer