Månad: april 2016

Vi behöver dialog med Ryssland, Svante Säwén i Sundsvalls-Tidning

av

Sveriges förre Moskvaambassadör Sven Hirdman efterlyser (SvD 2 april 2016)ett linjetal från statsminister Löfvens sida, för att slå fast vad som är Sveriges säkerhetspolitik. Han menar att det finns en osäkerhet om linjen både i Sverige och i omvärlden.

Det ligger en del i det. Debatten i Sverige är väldigt polariserad. Den som på något sätt, likt Hirdman, motsätter sig en alltför ensidig bild av dagens Ryssland riskerar att ådra sig stark kritik. Hirdman själv utnämns utan namns nämnande på liberala DN:s ledarsida till en del i Putins svenska brigad. Så kan man också försöka strypa en debatt. Ett annat spår i ledaren är varningarna för rysk desinformation. Läs artikel

Säkerhetspolitiken troligen på sparlåga före 2018, Pär Stenbäck i Hufvudstadsbladet

av

Det tycks vara svårt att inse att Finland och Sverige inte längre är alliansfria: EU är en allians som förutsätter solidaritet vid angrepp på en medlemsstat. Dessutom glöms Sveriges och Finlands militärteknologiska beroende av USA kanske medvetet bort, skriver Pär Stenbäck och misstänker att Ryssland redan avskrivit både Finland och Sverige som alltför Natointegrerade.

Riksdagsledamoten och tidigare statsministern Matti Vanhanen (C) publicerade i början av året en utrikespolitisk pamflett på eget förlag. Han sände den vänligen till mig och jag läste den med intresse. Förklaringen kom kort därefter: Vanhanen vill bli Centerns presidentkandidat. Vanhanens pamflett visar att han vill skapa sig en säkerhetspolitisk profil varför det är skäl att titta närmare på hans program.Själv stöder jag att Finland och Sverige håller sig utanför militäralliansen (Nato) och upprätthåller genom detta beslut stabiliteten i Östersjön”, skriver Vanhanen. På nästa sida fortsätter han ändå: ”För mig är en ansökan om Natomedlemskap ändå ett genuint alternativ, om stabilitetspolitiken inte lyckas på grund av andras beteende”. Litet senare betonar han osäkerheten kring Rysslands politik och stöder det bilaterala försvarssamarbetet med Sverige. Läs artikel

Vi experimentera med Sveriges säkerhet. Slutreplik från Peter Hultqvist om Sverige och Nato, Aftonbladet

av

I moderaternas värld så är lösningen på framtidens säkerhetspolitiska problem alltid Nato-medlemsskap. De tycks bortse från den omvälvande process med efterföljande svallvågor i förhållande till andra länder en sådan grundläggande förändring innebär.

Att så hårt fixera sig vid en fråga i den samlade säkerhetspolitiken är inte rimligt. Här handlar det i stället om att arbeta aktivt över ett brett fält.

Strävan måste ytterst vara att åstadkomma en stabilitet som banar vägen för långsiktig fred i vår del av Europa. Att se omvärldens förändringar med klara ögon och agera därefter är viktigt. Det gäller att värdera alla de balanser som ska vägas in mot bakgrund av vårt geografiska läge. Riksdagen har därför beslutat om att vi ska höja den nationella försvarsförmågan och samtidigt fördjupa våra samarbeten med olika länder samt Nato:s Partnersskap. Det är ett väl avvägt och strategiskt beslut. Läs artikel

Solbergs usikre sikkerhetspolitikk, Henrik Hovland , nrk.no

av

Statsminister Erna Solberg er en trussel mot rikets sikkerhet når hun prioriterer skattelette fremfor penger til terrorberedskap og forsvar. Statsministeren blir briefet av generalmajor Odd Egil Pedersen da hun i 2014 besøkte Cyberforsvaret på Jørstadmoen. «Erna Solberg er i ferd med å avvikle det norske forsvaret kort tid etter at vår nabo i øst har gått til væpnet angrep på en nabostat», skriver kronikkforfatteren…

…Norske ledere har stor tillit til at USA raskt vil komme oss til unnsetning den dagen vi trenger det. Det er ikke sikkert potensielle fiender har samme oppfatning. Norges viktigste allierte har fortsatt evnen, men ikke lenger den samme viljen, til å bruke militærmakt. Konkurrenter og fiender frykter ikke USA slik de gjorde før. Det er ikke bra for Norge. Hva en mulig fiende tror om USAs vilje til å agere dersom Norge blir angrepet, og hvor raskt de tror hjelpen kan komme, er viktigere enn hva vi selv måtte tro. Läs artikel

Finland genomför Open Skies flygning i Ryssland, puolustusvoimat.fi

av

Finland genomför en Open Skies observationsflygning i Ryssland 11 -15 april 2016. Vid obeservationsflygningen används Sveriges försvarsmakt Open Skies observationsflygplan Saab 340B.Den maximala flygsträckan i Ryssland är 5500 km.Den finländska observationsgruppen består av sju personer och den leds av major Timo Heinäaho. Också en observatör från Lettland deltar i flygningen. Planet har en svensk besättning bestående av sex personer. Pressmeddelande

Europeiska politikers rädsla för ett fridsamt Amerika, Anders Björnsson

av

Den konservative amerikanske skribenten Ross Douthat diskuterar i en artikel, som återges av Dagens Nyheter (11/4), förskjutningar i synsätt mellan USA och Europa. Har krigiskheten vandrat över Atlanten under senare år? Det är en fråga han ställer. Han pekar på Frankrike, där ännu under Irakkriget 2003 statsledningen förhöll sig kritiskt avvärjande till Förenta staternas och Storbritanniens extralegala aggression men där nu ”regeringen under både Nicolas Sarkozy och Francois Hollande följer Bush–Cheneys linje: intervenerar i Libyen, Mali och Syrien, tar till Bush-liknande retorik mot terroristattackerna och tillämpar en taktik mot terrorn som får USA:s antiterrorlag, Patriot Act, att te sig libertariansk”.

Läs mer

Uttalande angående Nato-medlemskap och alliansfrihet , Socialdemokraterna i Skånes distriktskongress 9 april

av

Det ligger i Sveriges och Europas gemensamma säkerhetspolitiska intresse att reducera och på sikt eliminera den växande spänningen mellan stormakterna. Sverige har därutöver ett särskilt ansvar att agera på ett sätt som minskar spänningarna i vårt närområde.

Ett utvidgat NATO och svenskt medlemskap riskerar öka spänningarna och skulle leda till ökad militär upprustning. Samtidigt skulle Sveriges möjligheter att agera för fred och nedrustning kringskäras. I händelse av kris i vårt närområde är den säkerhetspolitiska frihet som följer av alliansfriheten en fördel, både för Sverige och för vårt närområde. NATO är en försvarsallians vars militära styrka grundas i dess kärnvapenkapacitet. Sveriges traditionella anti-kärnvapenpolitik kan inte bedrivas inom ramen för ett NATO-medlemskap. Inte heller en tydlig politik för nedrustning och avspänning.

Den säkerhetspolitiska linje som Sverige valt, att med alliansfriheten som grund söka fredliga vägar, konfliktförebyggande, samverkan och nedrustning, har tjänat Sverige väl och bidrar till att minska spänningarna i vår region. Sverige ska därför inte bli medlem i NATO.

Uttalandet antogs av Socialdemokraterna i Skånes distriktskongress på Sundspärlan i Helsingborg lördagen 9 april 2016.

Gå inte på ryktet – vi ska inte in i Nato, Peter Hultqvist i Aftonbladet

av

Sverige och Finlands militär samarbete fördjupas. Vi utgår från en gemensam säkerhetspolitisk plattform av militär alliansfrihet. Det är en viktig grundposition för samarbetet.När jag för en tid sedan besökte Finland fick jag följande fråga av både partivänner och på en presskonferens: Håller Sverige på att förbereda sig för att gå med i Nato? Mitt självklara svar på frågan var NEJ! Jag har också vid tidigare besök i Finland fått denna fråga och undrar varför den återkommande ställs.Efter samtal med personer i landet så får jag bilden av att detta är rykten och spekulationer som sprids av olika forskare och politiker på högerkanten som önsketänker men också använder felinformationen som politisk hävstång. Man vill helt enkelt skapa osäkerhet om den svenska linjen. Läs artikel

Försvarsbeslut med utmaningar, generalmajor Berndt Grundevik, Kkrva.se

av

I juni 2015 fattade riksdagen beslut om förvarets inriktning för perioden 2016-2020. Alla som verkar i Försvarsmakten måste verka för att genomföra fattat beslut, oavsett vad vi anser om tilldelade ekonomiska resurser eller val av säkerhets- och försvarspolitisk inriktning.

Utöver genomförandet av 2015 års försvarsbeslut behöver Försvarsmakten (FM)  ytterligare blicka framåt och ta fram bra beslutsunderlag inför nästa försvarsbeslut. Utifrån nu gällande försvarsbeslutsperiod så antar jag att ett nytt försvarsbeslut behöver fattas av riksdagen senast i juni 2020 och därefter gälla i tidperioden 2021-2026. Läs artikel

Försvarsministern träffade Frivilliga försvarsorganisationers samarbetskommitté, regeringen.se

av

Försvarsminister Peter Hultqvist tog emot Frivilliga försvarsorganisationers samarbetskommitté, FOS, i Rosenbad fredagen den 8 april. Tillsammans med FOS samtalade försvarsministern bland annat om förändringen av den svenska försvarspolitiken med fokus på den nationella försvarsförmågan och de frivilliga försvarsorganisationernas roll i totalförsvaret.

– I det försvarspolitiska inriktningsbeslutet från förra året betonas att de frivilliga försvarsorganisationerna har en viktig roll i att återskapa totalförsvaret inte minst när det kommer till folkförankring och försvarsviljan. Regeringen bedömer också att de frivilliga försvarsorganisationerna bör kunna bemanna befattningar i andra krigsförband än hemvärnsförbanden, sade försvarsministern. Läs meddelandet

Finska regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av värnpliktslagen

av

Regeringen har gett riksdagen en proposition om ändring av värnpliktslagen.

I värnpliktslagen föreskrivs att ett syfte med repetitionsövningarna är att flexibelt höja den militära beredskapen. De värnpliktiga ska emellertid förordnas till en övning minst tre månader innan övningen börjar, vilket innebär att det inte finns några faktiska möjligheter att utnyttja repetitionsövningarna för att höja beredskapen. De kriser som har inbegripit användning av vapenmakt under de senaste åren har i typiska fall utvecklats överraskande och snabbt, ofta inom loppet av ett par dagar eller veckor.

I propositionen föreslås följaktligen att man ska kunna göra en avvikelse från tidsfristen på tre månader vid förordnande till repetitionsövning, om 1) det vid övningen är frågan om att flexibelt höja den militära beredskapen och 2) ett behov som uppstår i Finlands säkerhetspolitiska omgivning förutsätter det. Läs artikel

Samarbete med Nato ja, medlemskap nej, försvarsminister Peter Hultqvist, regeringen.se

av

Sverige och Finlands militära samarbete fördjupas. Vi utgår från en gemensam säkerhetspolitisk plattform av militär alliansfrihet. Det är en viktig grundposition för samarbetet.

När jag för en tid sedan besökte Finland fick jag följande fråga av både partivänner och på en presskonferens: Håller Sverige på att förbereda sig för att gå med i Nato? Mitt självklara svar på frågan var NEJ! Jag har också vid tidigare besök i Finland fått denna fråga och undrar varför den återkommande ställs. Läs meddelandet