Månad: maj 2016

I sitt tal I Tirana berörde Alexander Vershbow Natos relation till Sverige och Finland:

I also believe that Euro-Atlantic integration is the key to stability here in the Balkans.  Now, that doesn’t mean that every nation should necessarily seek NATO membership.  We respect the choices of non-member countries like Serbia, as well as Austria, Sweden and Finland, to pursue partnership rather than membership.

När det gäller Baltikum framhöll han:

We will build on our strong political and practical support for Ukraine and strengthen our capacity-building efforts in Moldova and Georgia.  We will continue to work closely with Finland and Sweden, who have been long-time contributors to NATO operations in Afghanistan and the Balkans, and who have a significant contribution to make to security in the Baltic region.

Läs mer: http://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_131654.htm?selectedLocale=en

Försvaret på Gotland rustas upp igen för över en miljard kronor men blir en bråkdel av vad det var innan nedläggningen. Samtidigt är Gotland militärstrategiskt viktigt för både Nato och Ryssland.

Läs mer och lyssna på inslaget

Statsminister Juha Sipilä (C) sade till Yle att Finland inte kan ansöka om medlemskap i Nato utan att först ordna en folkomröstning.

Enligt Sipilä är Centern helt enig med president Sauli Niinistö, som likaså anser att det bör ordnas en folkomröstning ifall ett medlemskap blir aktuellt.

Även SDP, De gröna och Vänsterförbundet tycker det är självklart att en eventuell Natoanslutning kräver väljarnas samtycke.

Sannfinländarna har ett krav på en Nato-folkomröstning inskriven i sitt försvarspolitiska program.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/05/29/nato-folkomrostning-har-brett-stod-bland-partierna

På frågan om hur Finland skulle fatta beslut om en ändring av sin försvarspolitiska linje svarar Niinistö entydligt.

– Om ni med linje hänvisar till en ansökan om medlemskap i Nato, skulle det vara en ytterst betydande kursändring. Om en sådan kursändring måste man fråga folket, sade presidenten.

Han håller alltså fast vid att det bör arrangeras en folkomröstning om frågan blir aktuell.

Presidenten anser en del av diskussioninläggen varit konstiga.

– Jag har förundrat mig över att en del tycker att man inte kan fråga folket, eftersom folket enligt dem skulle svara fel, sade Niinistö.

Samtidigt har det parti som Niinistö representerat, Samlingspartiets partistyrelse nyligen sagt att Finland bör ansöka om att bli medlem i Nato under de närmaste åren.

Det här upplever presidenten inte stå i konflikt med hans egen syn.

– Samlingspartiet har haft samma linje sedan 2005 och jag har sedan dess valts till president som representant för det partiet, sade Niinistö. Läs artikel

Ännu har ingen av våra liberala förespråkare för en svensk anslutning till Nato lyckats förklara varför Ryssland skulle anfalla Sverige. Trots att just det hotet är deras huvudargument.

Det ryska anfallet kan till och med förväntas ”inom några år”, hotade den svenska arméchefen generallöjtnant Brännström för bara ett halvår sen. Liberala ledarskribenter och deras inhyrda militärkolumnister applåderade.

Jag var inte ensam om att be om en förklaring. Vad skulle Ryssland ­tjäna på att anfalla Sverige? Erövra mer skog och järnmalm? Och vad skulle Ryssland förlora på att anfalla Sverige? Läs  krönikan

Samlingspartiets partistyrelse anser att Finland borde ansöka om medlemskap i Nato under de närmaste åren. Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva, som ligger bakom formuleringen, betonar att ställningstagandet inte innehåller någon mer exakt tidsangivelse.

– Jag ser inget nytt idet här. Här sägs inte att det ska göras här och nu, säger Kanerva…

– Samlingspartiet håller på att lösgöra sig från den kontinuerliga linjen i utrikespolitiken, säger ordföranden för SDP:s riksdagsgrupp, Antti Lindtman.

– Finlands utrikespolitik har baserats på att Finland och Sverige hålls utanför militärallianserna. Den linjen ökar stabiliteten inom området, säger Lindtman.

Han undrar varför inte Samlingspartiet stöder en president som kommer från de egna leden. Lindtman anser att det är märkligt att det under osäkra tider kommer motstridiga budskap från Finland. Läs artikel

Vad var det egentligen som hände under voteringen om värdlandsavtalet igår? Det var en oklar omröstning med en rätt märkligt upplagd propositionsordning. Jag tänkte att jag skulle gå in lite närmare på vad det var som hände, men först två enkla klargöranden.

1. Sverigedemokraterna röstade för att avslå värdlandsavtalet och alla dess förändringar i sin helhet.
2. Det fanns inget förslag som gick ut på att skjuta upp hela värdlandsavtalet. Det förslag som fanns handlade om att skjuta upp en av lagförändringarna.

Det är inte  alltid lätt för en lekman att hänga med i svängarna när riksdagen röstar. Varje beslut delas upp i flera delbeslut och ibland finns det flera olika alternativ som är nästan identiska. Läs blogginlägget

…Jag anser att det är en plikt för alla Sverigevänner, som värnar Sverige och svenska folket, att gripa efter varje halmstrå för att motsätta sig ratificering och fördröja avtalet och därmed vinna ytterligare tid för den interna oppositionen som finns inom S och MP att påverka. Det är inte att obstruera. Det är att ta ansvar. För den som är insatt i vad värdlandsavtalet betyder i realiteten och vad det kan leda till är det en självklarhet.

…Genom att rösta för vilandeförklaring hade man gjort allt man kunnat och kunnat stå rakryggad den dag då det säkerhetspolitiska läget för Sverige eventuellt försämras. För det är jag övertygad om att avtalet kommer att leda till.

Jag vädjade till gruppens ledamöter vid tisdagens gruppmöte att ta ställning för vilandeförklaringen. Riksdagsgruppen valde dock att inte ställa sig bakom detta då man ansåg att det juridiska underlaget för vilandeförklaring inte var tillräckligt. Detta ställningstagande beklagar jag. Då vi i gruppen har en praxis att inte rösta mot de rekommendationer, som gruppen genom majoritetsbeslut fattat, till hur ledamöterna bör rösta valde jag att avstå från att delta vid dagens votering. Läs blogginlägget

.

Jag läser varje dag nätversionen av finländska Hufvudstadsbladet precis som jag dagligen kollar danska och norska tidningar på samma sätt. Samhällsdebatten i Norden är intressant och viktig, även om våra grannländers medier är bättre på att följa svenska skeenden än vi på att följa deras.

I Hufvudstadsbladet pågår nu en het debatt på insändarplats om Svenska Folkpartiets förslag att i ett nytt partiprogram skriva in målsättningen finländskt Nato-medlemskap.

En upprörd skribent drog igång debatten i förra veckan.

Han skrev bl a:

Jag undrar om partiapparatens ”natoister” förstår vad det är frågan om. Det är självklart att ett Natomedlemskap inte skulle vara bra för Ryssland, tvärtemot vad Carl Haglund nyligen slängde fram (HBL 29.4). Att Finland frivilligt skulle ta åt sig bördan av gränsland mellan två olika militära läger låter fullkomligt vridet.Läs artikel

Våreld är en övning som genomförs för att träna de ingående förbanden på att tillsammans lösa uppgifter och bidra till ökad förmåga av Sveriges försvar. Det är cirka 1 500 deltagare från 11 olika förband som ingår i övningen. Med start 24 maj pågår övningen fram till måndag 30 maj.

Ett av de större övningsmomenten kommer att genomföras inne i centrala Skövde. Bataljonen med cirka 1 000 personer och 300 fordon kommer få i uppgift att anfalla genom staden för att nå garnisonsområdet där de ska öva strid i bebyggelse.

– Det är viktigt för oss att kunna öva i den typen av infrastruktur som det innebär att vara inne i Skövde. Vi ska kunna lösa uppgifter där om det skulle behövas och dessa måste vi ha övat i rätt miljö, säger Mattias Brehag som är övningsledare för Våreld. Läs artikel

I dag fattade regeringen beslut om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bemyndigas att förhandla samarbetsavtal med Natos centrum för strategisk kommunikation i Riga. MSB kommer senast den 30 juni att redovisa resultat av förhandlingarna…

I inriktningspropositionen anges att det försämrade omvärldsläget aktualiserar behovet av ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden. Ett samarbete med centret möjliggör för regeringen att uppfylla regeringens försvars- och säkerhetspolitiska prioriteringar. Läs beslutet