Månad: maj 2016

..I intervjun ställde Rain Kooli, en av det estniska rundradiobolaget ERRs mest erfarna redaktörer, frågan:

I Estland diskuterar vi hur det skulle gå om det på riktigt blir krig – skulle Sverige och Finland då komma till vår hjälp? Kan Finland lova att tillåta Nato-trupper att använda finskt territorium för att försvara Estland och de andra baltiska länderna?

En del av presidentens svar löd så här:

– Vi får alltid frågan om vi kommer till er hjälp, men ni erbjuder aldrig att ”vi kunde komma och hjälpa Finland”. Den här inkonsekvensen förklaras med att det är vårt eget fel – om vi går med i Nato kommer vi att få hjälp. Det är som om vi har en plikt att hjälpa trots att vi är så korkade att vi inte är med i Nato. Läs artikel

.

…När man ser vad politiker är beredda att ge försvaret, kan man inte tro att det är samma personer som talar om vårt säkerhetspolitiska läge. I klara verba redovisar de att Ryssland militärt bryter internationella avtal, de noterar landets aggressiva uppträdande i och över Östersjön och Putinregimens alltmer diktatoriska, nationalistiska och i vissa avseenden rent kriminella styre. De känner bristerna i vårt försvar, och menar man allvar med att försvara Sverige är armén alldeles för liten. Ekonomiskt kräver en större armé att vi återinför värnplikt i någon form. Annars kan vi inte både öka numerären och samtidigt åtgärda andra allvarliga brister. Inte minst inom cyberkrigföringens område.

Men även köpa ett modernt luftvärn som skyddar såväl flygvapnets baser som befolkningscentra i Mälardalen, för att nu inte tala om Gotland, vars strategiska betydelse ökar i takt med den ryska upprustningen. Också andra områden är kritiska. Som till exempel sjukvårdens resurser i krig.

Sett mot vad Sverige för fyrtio år sedan orkade avdela till försvaret, är Liberalernas förslag mycket måttfullt. Tiden för seminarieövningar om en hotfull omvärld är ute. Det är dags att betala notan! Läs artikel

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)  av Stig Henriksson (V).

Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringen förslag.  Därmed bifaller riksdagen motion  2015/16:3350 av Stig Henriksson m.fl. (V).

Ställningstagande Jag anser att det är tydligt att den föreslagna lagändringen kommer att innebära mer än enbart lagtekniska förändringar. Den militära alliansfriheten har urholkats genom vårt EU-medlemskap och den s.k. solidaritetsklausulen. Samarbetet med Nato och vårt aktiva deltagande i både Natoövningar och Natoinsatser gör att vi är med och bidrar till militarisering och upprustning i vår omvärld. Den föreslagna lagändringen går i linje med den förda politiken som innebär att Sverige i praktiken närmar sig ett medlemskap i Nato – men utan det demokratiskt förankrade och politiska beslut som skulle krävas för att ingå en sådan militärallians….

…Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands, punkt 2 (SD)  av Mikael Jansson (SD) och Roger Richtoff (SD).

Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet, 2. lag om ändring i lagen (2104:341) om beslut i särskilda regeringsärenden, 3. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.  Därmed bifaller riksdagen motion  2015/16:3351 av Mikael Jansson och Roger Richtoff (båda SD) yrkandena 1– 3 och  bifaller delvis proposition 2015/16:122 punkterna 1–3.

Ställningstagande Vi anser att den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl. Vi anser att Sverige inte bör förändra sitt handlingssätt med risk att det svenska långsiktiga säkerhetspolitiska spåret går förlorat och vi menar att det är viktigt att vår alliansfrihet från stormakter fortsätter att vara trovärdig. I ett läge när vi kan vara på väg in i ett nytt kallt krig mellan Natoländerna på ena sidan och Ryssland och Kina på den andra är en trovärdig alliansfrihet viktigare än någonsin. Därför anser vi inte att Sverige okritiskt kan ingå avtal med Nato.  Vi menar att det vore oförsiktigt av Sverige att i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i börja öva territoriell krigföring i form av militära samarbeten. Läs betänkanndet

…Stefan Löfven menar att USA inte har några problem med att Sverige är utanför Nato.– De vet att vi ökar vår försvarsförmåga och ingår samarbeten och de ser att vi tar ansvar för vårt närområde, säger Löfven.– Vi är en militärt alliansfri stat och ska så förbli, säger statsministern.

Wallström anser att medlemskap inte skulle öka Sveriges säkerhet.

– Vi måste hjälpa till att arbeta för avspänning, anser Wallström och säger att det innebär fortsatta sanktioner mot Ryssland men också att samtidigt utveckla kontakterna med Ryssland. Läs artikel

Finland representerades i Vita Huset av president Sauli Niinistö. Han poängterade vikten av att upprätthålla en dialog med Ryssland trots sanktionerna.

– Vi var överens om att det behövs mer dialog och insatser för att få Ryssland att återvända till det internationella samarbetet, sade Niinistö och betonade att Finlands ansträngningar att upprätthålla en aktiv dialog med Ryssland hyllades av de övriga deltagande länderna. Läs artikel

President Obama stod i dag, den 13 maj, värd för det amerikansk-nordiska toppmötet i Washington. Vid ett möte i Vita Huset hölls överläggningar med statsministrarna från Sverige, Danmark, Norge och Island samt Finlands president. Överläggningarna resulterade i en gemensam deklaration som tar upp en rad frågor som är viktiga för Sverige, från säkerhetspolitik till klimat. Läs meddelandet

Fram till nästa Nato-toppmöte den 8 och 9 juli i Warszawa är det två månader. Men redan nu kan man skönja en anspänning hos dem som förbereder detta möte. Det kan leda till att relationerna mellan Väst och Ryssland svalnar ytterligare några grader, ja att vi rör oss i riktning mot ett nytt kallt krig.

Sedan den ryska aggressionen mot Ukraina och annektionen av Krim i början av 2014 är ”partnerskapet” mellan Moskva och Nato, som det postulerades i Nato-Ryssland-fördraget 1997, ett passerat stadium. Väst reagerade med sanktioner – och med en återgång till det traditionella försvaret av alliansen i öst. Vid det senaste toppmötet i Wales, som hölls i september 2014, beslöt alliansen att sätta upp nya snabbinsatsstyrkor. Devisen var ”återförsäkring” för de östeuropéer som kände sig hotade av Ryssland.

Läs mer