Niinistö: EU är ändå inte evig, Österbottens Tidning

Brexit är ett allvarligt budskap om att EU ändå inte är evig trots att man redan vant sig vid unionen, säger president Sauli Niinistö.

Han träffade journalister på sitt landskapsbesök i Puumala i dag.

Niinistö säger att Storbritannien i framtiden kan stärka sin roll via Nato. Landet har inte varit särskilt intresserat av europeisk säkerhets- och utrikespolitik, säger han.

Han säger att också att brexits inverkan på börser och valutamarknader kan ha varit överdimensionerade. Han hoppas att marknaden snart ska normaliseras.

När Rysslands president Vladimir Putin besöker Finland på fredag tänker Niinistö tala om brexit, relationerna mellan Turkiet och Ryssland och situationen i Ukraina. Läs  artikel

”Vem bär ansvar för att drömmen om Europa har bleknat?”, intervju med Tysklands utrikesminister Steinmeier, arbeterbladet.fi

…Niels Annen erinrar publiken om att Frank-Walter Steinmeier hade väckt en del medial och politisk irritation främst med blick på försvarsalliansens toppmöte i Warszawa i början av juli.

I fokus stod hans kritik om ”vapenskrammel” som ledde till att talespersoner för koalitionspartnern CDU klandrade honom som ”Putinversteher”.

Frank-Walter Steinmeier fastslår att de olika upprörda reaktionerna var en ganska ”intressant erfarenhet”. Han ångrar ingenting och framställer kärnan i sitt omstridda ställningstagande som ett ”upprop till förnuft”.

Att kritiken mot honom är omotiverad och obalanserad framgår inte minst av att han vid en rad tillfällen även hade hårdkritiserat den ryska annekteringen av Krimhalvön. Och det upprepar han även under mötet i Hamburg.

– Det var inte vilken stat som helst utan Russland – då i form av Sovjetunionen – som också har undertecknat Helsingsforsavtalet. Och denna historiska fredsprocess som bl a pådrevs av Willy Brandt och Egon Bahr stadgade inte minst två centrala principer. Och dit hör att man varken får kränka existerande gränsdragningar eller en annan stats suveräna rättigheter. Ett brott mot den regeln, kan vi inte minst som socialdemokrater självklart inte negligera, anser Steinmeier.
Till den andra sidan av hans politik hör ett fortsatt idogt arbete för en europeisk säkerhetsarkitektur.

Och i den målsättningen ingår sökandet efter fredslösningar i den rysk-ukainska konflikten. Läs artikel

 

Russia agrees to talks with NATO after Warsaw summit: France, Reuters

Moscow has agreed to a Russia-NATO council after the alliance’s summit in Warsaw next month, French Foreign Minister Jean-Marc Ayrault said on Wednesday, as both sides seek to defuse military tensions exacerbated by the Ukraine crisis.

NATO held its first formal meeting with Russia’s envoy to the alliance in almost two years in April, but the talks did little to ease tensions triggered by the Ukraine crisis.

France and others have called for another meeting to try to help rebuild trust between the two sides as NATO prepares for a summit next month. Läs artikel

Dialog det enda rätta, Henrik Othman, ledare i Österbottens Tidning

Löfven skulle inte bjuda in Putin – men hävdar utrikespolitiken framför försvaret. Det går inte riktigt ihop.

I morgon fredag får president Niinistö besök. Gullranda gästas av Vladimir Vladimirovitj Putin, Rysslands president och starke man också bortom det rent konstitutionella.

Putin kommer på ett arbetsbesök i ett läge där det sannerligen inte saknas samtalsämnen.

Presidenterna ska enligt ett meddelande från presidentens kansli diskutera ländernas bilaterala­ ­relationer och aktuella internationella frågor, ­inklusive krisen i Ukraina och situationen i Syrien och i Mellanöstern.

”Aktuella internationella frågor” omfattar­ ­givetvis också läget efter den brittiska folk­omröstningen.

I Sverige har besöket väckt höjda ögonbryn redan­ på förhand. Förra svenska försvars­ministern, ­moderaten Karin Enström, som besökte president Niinistös säkerhetspolitiska forum på Gullranda­ ­tidigare i juni, ansåg att det hade varit svårt att ordna­ ett motsvarande besök i Sverige: ”I Sverige­ ses det närmast som obegripligt att inbjuda Putin­ i det här läget”. Inte heller riksdagsledamot Allan­ Widman (L), som leder det svenska Försvars­utskottet, trodde att svenska statsministern Stefan Löfven hade tagit emot Putin. Läs ledaren

Niinistö: Brexit ingen säkerhetspolitisk omvälvning för Finland, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö tror inte att brexit, ett brittiskt utträde ur EU, på ett avgörande sätt skulle ändra på Finlands säkerhetspolitiska läge.

Niinistö påpekar att Storbritannien inte heller tidigare visat något större intresse för europeisk försvars- och säkerhetspolitik inom ramen för EU.

– Jag har svårt att se att det här väsentligt skulle ändra på vårt säkerhetsläge, sade Niinistö vid en pressträff i Puumala i Savolax i dag.

Vad gäller det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU har Frankrikes president Francois Hollande enligt Niinistö redan tidigare meddelat att det kommer att fortsätta. Niinistö säger att det är viktigt att följa med hur det säkerhetspolitiska läget utvecklas inom EU efter brexit, det vill säga det brittiskta utträdet. Läs  artikel

U.S. Welcomes Extension of U.S.-Russia Scientific and Technology Cooperation, Statement by Ambassador John F. Tefft

On June 24, 2016, the U.S. and Russian governments agreed to a ten year extension of the Agreement between the Government of the United States of America and the Government of the Russian Federation on Science and Technology Cooperation of December 16, 1993. The extension of this important bilateral Agreement will enable Russian and U.S. scientists to continue cooperation on a variety of scientific areas, including seismology, cancer research, and HIV/AIDS research. The Embassy remains committed to working to foster people-to-people cooperation between the U.S. and Russian scientific communities. Läs uttalandet

Självständigt och alliansfritt Sverige i säkerhetsrådet

Det är bra att Sverige finns med i FN:s säkerhetsråd från och med årsskiftet, och det är utmärkt att man överlag är tillfreds med utgången av omröstningen i Generalförsamlingen inom de politiska lägren i landet. Sura presskommentarer under den svenska kampanjen kan nu läggas på hyllan. FN:s roll i världspolitiken bör stärkas, och Sverige ska inte tona ned sitt engagemang där, som det har föreslagits från vissa håll, där man oroats över att umgängen med tyranner smittar. Poängen med FN är ju att alla stater finns med där och blir delaktiga i besluten. FN:s fredsfunktion bygger på detta.

Att det alliansfria Sverige valdes in i första röstningsomgången, före de två Nato-länderna Italien och Nato som konkurrerade med Sverige, bör också kännas tillfredsställande. De flesta av världens länder tillhör inte någon militär allians, och detta är utan tvivel i sig en fredsfaktor. (Man kan tycka att utrikesminister Margot Wallström i sin DN-artikel efter invalet kunde ha tryckt på detta.) Och att det var tre EU-länder som stod mot varandra, visar ju tydligt att utrikespolitiken fortfarande är och måste vara en nationell angelägenhet och att den varken styrs av eller koordineras från Bryssel.

Läs mer

Sverige med i maktens centrum, Britt-Marie Mattsson , Göteborgs-Posten

…Sverige kan utnyttja alliansfriheten och en erkänd diplomatisk fingerfärdighet för att medverka till inte minst till fredsbevarande insatser. Det är inte FN:s fel att kriget fortsätter i Syrien och att det är oro och osäkerhet som präglar stora delar av världen. De icke permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet kan  i bästa fall fungera som brobyggare mellan de permanenta  Och dessutom driva mjukare frågor som riskerar att försvinna i det storpolitiska. Läs artikel

Det svensk-finska försvarssamarbetet, Erkki Tuomioja i Hufvudstadsbladet

Mitt svar är klart: Sverige har aldrig svikit sina löften och förpliktelser, till skillnad från finska förväntningar och önskemål.

Samtidigt som det finsk-svenska försvarssamarbetet åtnjuter nästan enhälligt stöd i båda länderna, vet vi också alla att det fortfarande finns en inbyggd misstro i Finland gentemot Sverige som härstammar från vinterkrigstiden och de hemliga förhandlingarna om försvarssamarbete med Sverige före kriget. Detta återspeglas fortfarande i frågan som kan viskas till och med bland centrala beslutsfattare: ”Kan vi lita på svenskarna?”.

Mitt svar är klart: Sverige har aldrig svikit sina löften och förpliktelser, till skillnad från finska förväntningar och önskemål. Läs artikel

Förödande brist på effektiva stridskrafter, Carl Björeman

Småstaten Sverige är för sin säkerhet och sin suveränitet beroende av
att samverka med andra makter. Denna grundtanke präglar debattartikeln i SvD (10/6) av tjugofem förespråkare för Nato-medlemskap. Så långt är artikeln positiv.

Men den präglas också av en annan grundtanke: Nato-medlemskap är i alla lägen bra. Så är ingalunda fallet. ”Landsförräderi är en fråga om tidpunkt”, framhöll Talleyrand. Mycket talar för att denna tes gäller även för Nato-medlemskap. Bestämda villkor måste vara uppfyllda för att medlemskap i Nato vid en viss tidpunkt skall bli positivt – för bägge parter. Om Sverige skall ingå i Nato och därigenom öka – inte minska – sin säkerhet krävs det stridskrafter som effektivt kan verka i rådande militärpolitiska läge.

Läs mer

Debatter i vårt grannskap

På den här sajten har vi under snart ett och ett halvt års tid försökt att kritiskt följa utvecklingen på det försvars- och säkerhetspolitiska området, särskilt i Sverige. Vårt huvudsyfte är värnet av den svenska militära alliansfriheten som vi menar fortfarande måste sträva efter en neutralitetsoption i tider då en yttersta fara kan komma över landet.

Det har också känts naturligt att ställa den svenska situationen i relief till den som råder i våra närmaste grannländer. Vi har därför gått in för att rapportera om vad som händer framförallt i Finland, ett land som Sverige har täta militära och politiska förbindelser med, och på senare tid även Norge. I bägge dessa länder förs en intressant – och tidvis också intensiv – debatt om försvars- och säkerhetspolitiska spörsmål.

I Norge har experter från skilda håll påtalat bristerna i landets försvarsmakt, vad gäller både resurstilldelning och dispositioner av befintliga medel. Som framgår nedan av en artikel från förra året i Berlingske Tidene, ett av Danmarks ledande pressorgan, finns det också i vårt södra grannland en betydande oro över framförallt arméns nuvarande tillstånd.

Både i Danmark och Norge har man ställt frågan om dagens försvar verkligen mäktar med att bjuda en fiende något motstånd – och om inte de militära stridskrafterna i själva verket är inriktade på deltagande i internationella Nato-operationer.

Vi vill gärna fortsätta att belysa händelseutvecklingar i vårt grannskap och är tacksamma för tips från läsekretsen på relevanta länkar.

Hærchef: Dansk forsvar kæmper ikke alene, fyens.dk

Hæren kan ikke forsvare sig mod flyangreb, men kæmper ikke alene, siger generalmajor Hans-Christian Mathiesen.

Dansk forsvar kæmper ikke alene, men sammen med andre Nato-styrker, hvis Danmark angribes.

Det fastslår generalmajor Hans-Christian Mathiesen, som er chef for hærstaben.

– Det er vigtigt at understrege, at vi er en del af alliancen. Danmarks forsvar står ikke alene. Vi er en del af Natos hære. De står heller ikke alene, for de støttes både af flåder og flyvevåben, siger Hans Christian Mathiesen.

Hans udtalelse kommer i forbindelse med, at tidligere forsvarschef Jesper Helsø i Berlingske kalder hæren utilstrækkelig, mens pensioneret oberst Lars R. Møller kalder hæren en ”milits” efter besparelser på 2,7 milliarder kroner i forsvarsforliget fra 2012. Läs artikel