Månad: juni 2016

Återinför värnplikten i Sverige, Robert Björkenwall, arbetarbladet.fi

av

De sju, aktiva bataljoner som Sverige idag förfogar över räcker inte jämfört med Finlands värnpliktsbaserade försvar. Det är dags att erkänna att Sveriges avskaffande av värnplikten 2009 med blott tre rösters övervikt var ett stort misstag. Därför har vi – i motsats till Finland – i dag ett försvar i kris.

Samtidigt som den militära upptrappningen i vårt närområde ökar har vårt försvar (trots ökad övningsverksamhet med bl a Finland) allt svårare att rekrytera personal. Till det kommer en ledarkris då allt färre också vill utbilda sig till officerare. I dessa avseenden finns goda skäl att lära av Finland　 (se t ex DN-intervju med Finlands president Sauli Niinistö 18/6-16) som inte agerat lika naivt som Sverige gjort.

Mot bakgrund av erfarenheterna av slopad värnplikt är det logiskt att kräva att en värn- eller tjänsteplikt för både män och kvinnor återinförs. Från militärt håll har det stått klart att Sverige inte förmår skapa en tillräckligt stor yrkesarmé för att effektivt försvara hela landet. De sju bataljoner som finns, och som huvudsakligen övats för tjänstgöring utomlands, räcker inte ens fullt bemannade. Läs artikel

Winnerstigs moralism

av

Hufvudstadsbladet har intervjuat Mike Winnerstig, svensk  försvarsexpert, om Finlands säkerhetspolitiska linje. Winnerstig  är skarpt kritisk till finske presidenten Sauli Niinistös hållning som den framfördes på ambassadörsdagarna i Helsingfors förra året .

Presidenten slog  då fast att Finland inte kan ge utfästelser om militärt stöd  åt baltiska staterna. Finland koncentrerar sig på att försvara sitt eget territorium och det menade presidenten var det bästa bidraget Finland kunde ge för fred och stabilitet i Östersjöområdet.

Winnerstig säger att  Finland kan inte räkna med att få stöd av andra länder  vid en militär kris om man inte själv deklarerat att man vill komma  andra till undsättning. Argumentationen bygger på en romantisk  föreställning om att staters  säkerhetspolitik  baseras på moral: Om du inte vill stödja mig  så stödjer jag inte dig.

Så är det inte i verkligheten. Om Finland får  militärt  stöd eller  ej av andra stater beror på hur de värderar nyttan av ett  sådant  stöd utifrån sitt  eget  lands  säkerhet. Om man inte  ser den nyttan spelar det ingen roll  om Finlands president gjort vackra utfästelser åt ena eller  andra hållet.

I botten på Winnerstigs kan man skönja en ovilja mot att  små stater ser om sitt eget hus  och  satsar på eget försvar av hela territoriet. I Finlands fall har det omsatts genom ett starkt  på allmän värnplikt baserat försvar av hela territoriet. Det är en  försvarspolitisk linje som går stick i stäv med vad Nato önskar. Nato vill bygga insatsstyrkor som kan förflyttas till olika regioner och då finns inte  plats  för  nationellt territorialförsvar  särskilt inte om det bygger på allmän värnplikt. Det fick  Estland erfara då man drog på  sig skarp kritik från Natos generalsekreterare för att ha försökt  kopiera den finska modellen med allmän värnplikt och  försvar av hela landet.

Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa, regeringen.se 19 juni

av

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. (publicerat)

Att tala om säkerhetspolitik i Finland är nästintill en tradition för socialdemokratiska statsministrar.

I juni 1983 talade Olof Palme inför Paasikivi-samfundet i Helsingfors. Det var mitt under det kalla kriget, och kärnvapenhotet stod i centrum för den säkerhetspolitiska debatten. I vår del av världen handlade det mycket om möjligheten att skapa en kärnvapenfri zon i Norden.

Elva år senare, 1994, var Ingvar Carlsson statsminister i Sverige. Efter Berlinmurens fall fanns det ett helt annat samarbetsklimat i Europa och i världen. Finland och Sverige var båda på väg in i EU som fullvärdiga medlemmar.

Carlssons tal andades optimism och entusiasm. Nu skriver vi 2016, och omvärlden är åter mycket orolig. I Mellanöstern rasar krig och konflikter. Stridigheterna i Syrien har pågått längre än hela andra världskriget, och vi ser ännu inget slut på dem.

Terrorismen har slagit hårt, både där och här i Europa. Den moderna våldsbejakande extremismen är global i sin utbredning, men rekryteringen är ofta lokalt förankrad. Den finner sin näring i polarisering, sociala klyftor och segregation.

I Sverige har minst 300 av våra egna invånare rest till Syrien och Irak för att delta i våldsutgjutelser under ledning av Daesh.

I centrala Afrika pågår en av världens största konflikter i de Stora sjöarna och flera länder plågas av våld, och här i Europa ser vi hur både värderingar och folkrätt utmanas. Världens konflikter har under många år blivit färre – men nu blir de fler.

Läs mer

Tidskriftskrönika

av

Sedan fälttåget 1814 har det rått fred i Sverige, och under dessa drygt två hundra år har Sverige undvikit att dras med i krig, om vi bortser från de militära insatserna i Afghanistan och Libyen nyligen. Denna långa fredsperiod har hos det svenska folket skapat en fredsmentalitet som det finns föga anledning att göra sig lustig över. Att Sverige skulle delta i stora framtida krigsföretag är en död politisk option – solidaritetsklauser och solidaritetsförklaringar till trots – och det måste vara en bjudande plikt för varje svensk regering att se till att vi inte blir indragna. Detta är inte isolationism. Det kallas ansvar.

En uppsats i Historisk Tidskrift (2:2016) av Joakim Scherp visar att fredsivern i landet har långa rötter som går tillbaka åtminstone till senare delen av stormaktstiden. Befolkningen hade börjat tröttna på de ständiga krigsbördorna – utskrivningar, skattepålagor – och detta avspeglade sig också i den svenska politiska kulturen där riksdagen spelade en central roll som motvikt till en alltid tämligen krigsbenägen kungamakt. Under senare delen av 1600-talet minskar också antalet krigsår, och detsamma gäller perioden efter Stora nordiska kriget 1721, det vill säga vad som i svensk historieskrivning brukar heta frihetstiden och från 1772 den gustavianska tiden.

Läs mer

Tyskland varnar för vapenskrammel, utrikesminister Steinmeier citeras i Sydöstran

av

Nato borde sluta med vapenskramlet och i stället utveckla dialogen med Ryssland. Det tycker Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier, som anklagar försvarsalliansen för krigshetsande.(TT)

Den tyske utrikesministern kritiserar Natos övningar i Östeuropa, som han tror kan leda till att det säkerhetspolitiska läget försämras.

– Det vi inte ska göra är att förvärra situationen genom vapenskrammel och stridsrop. Den som tror att symboliska stridsvagnsparader vid alliansens östra gräns skapar säkerhet, den har fel, säger Frank-Walter Steinmeier, från socialdemokratiska SPD, till tidningen Bild am Sonntag (BamS).

Steinmeier uppmanar i stället till mer dialog och samarbete med Ryssland. Historien lär oss att samtal är en lika viktig faktor som försvarsberedskap, enligt den tyske utrikesministern. – Därför måste vi prata med våra partner om vikten av nedrustning och vapenkontroll, för säkerheten i Europa, säger han till BamS. Läs artikel

 

Regjeringen får kamp til døra, AldriMer.no

av

Venstre-leder Trine Skei Grande lover regjeringen kamp til døra om forsvarspenger. Arbeiderpartiet kan gi flertall for regjeringens forslag til ny langtidsplan. (Anm Venstre motsvarar närmast Liberalerna i Sverige, red)

Fredag ble regjeringens . langtidsplan for forsvaret lagt fram. Forsvarsminister Ine Eriksen Søreide (H) bekreftet der at de ønsker å gå til innkjøp av 52 kampfly, fire ubåter og et ukjent antall marine overvåkingsfly.

Samtidig varsler regjeringen at 1400 stillinger i Forsvaret skal kuttes innen 2020 for å spare rundt 22 milliarder kroner over en 20-årsperiode.

Den prioriteringen er Venstre-leder Trine Skei Grande grunnleggende uenig i.

– Vi vil ha maks på forsvar, ikke maks på metall. Vi er skeptiske til NATO/USA-fokuset: Vi vil at Norge skal ha et forsvar, ikke bare en frilans-styrke for utlandet som håper USA og NATO kommer og hjelper oss når vi trenger det. Å lene oss på materiell og USA alene er ikke den beste strategien for Norge, sier Trine Skei Grande tilDagsavisen. Läs artikel

Bygger ned Heimevernet, Ole Dag Kvamme, AldriMer.no

av

Regjeringen vil bygge ned Heimevernet fra 42 000–35 000 mannskaper og sette større antall av dem i nord enn før. Sjøheimevernet foreslås nedlagt innen 2020.

Heimevernet i nord bygges opp. Distriktsstabene i Troms og Finnmark styrkes ved at de tilføres ekstra personell. Møre og Fjordane heimevernsdistrikt legges ned, staben blir borte, og områdene legges under andre distrikter.

Dette er hovedpunktene om Heimevernet i regjeringens forslag til ny langtidsplan for Forsvaret, i proposisjon 151, som ble lagt frem fredag.

Heimevernet bygges ned fra 42.000 til 35.000 innen 2020, og regjeringen skylder på manglende rekruttering:

«Målsetningen om en områdestruktur på 42 000 mannskaper er ikke oppnådd. Det er spesielt utfordrende å fylle opp strukturen i Finnmark, noe som skyldes et lavt rekrutteringsgrunnlag. For å tilpasse  områdestrukturen til den reelle situasjonen anbefaler regjeringen en reduksjon fra dagens plantall på 42 000 mannskaper til 35 000 mannskaper innen 2020.»

Sjefen for Heimevernet får et helhetlig ansvar som styrkesjef lokalisert til Terningmoen. Det etableres et nasjonalt territorielt ledelseselement (Nasjonal territoriell kommando, NTK) for taktisk ledelse av Heimevernets styrker, heter det. Läs artikel

 

 

”Svensk-finska samarbetet om försvaret ska fördjupas”, Peter Hultqvist och Jussi Niinistö, DN Debatt

av

En allt osäkrare omvärld kräver närmare samarbete med andra länder och organisationer. Det svensk-finska försvarssamarbetet skapar en handlingsfrihet att agera gemensamt vilket bidrar till stabilitet och förutsägbarhet i vårt närområde. Att öva tillsammans är en viktig del i att stärka vår gemensamma försvarsförmåga och visa på vår vilja att gemensamt ta ansvar för säkerheten i Östersjön. Under maj månad genomförs en gemensam svensk-finsk marin övning i vattnen kring Gotland. En viktig komponent i övningen är ubåtsjaktförmåga. Denna förmåga har en central betydelse för den samlade tröskeleffekten i Östersjön. Läs artikel

EU:s Krimsanktioner förlängdes med ett år, svenska.yle.fi

av

EU:s ekonomiska sanktioner mot Krimhalvön har förlängts med ett år. Det innebär att sanktionerna är i kraft fram till den 23 juni år 2017.

Sanktionerna infördes efter Rysslands ockupation och annektering av Krimhalvön år 2014.

Investeringar på Krim och import av varor därifrån har förbjudits i alla EU-länder. Dessutom har export av en del varor och tjänster till Krim likaså bannlysts.

EU väntas nästa vecka också förlänga en rad ekonomiska sanktioner som infördes efter att inbördeskriget i Ukraina bröt ut för två år sedan.

Sanktionerna infördes på grund av Rysslands stöd för separatistrebeller i östra Ukraina. Dessa sanktioner kommer sannolikt att förlängas med ett halvår från och med slutet av juli. Läs artikel

Statsrådets redogörelse betonar djupare samarbete och en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik, pressmeddelande 17 juni 2016 från finska utrikesministeriet, med redogörelsen bifogad här nedan

av

”Finland måste i sin utrikes- och säkerhetspolitik bereda sig på snabba och rentav oförutsägbara förändringar i vår omvärld, och vi varken vill eller kan isolera oss från omvärlden”, konstaterade utrikesminister Timo Soini när han presenterade regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse den 17 juni. Statsrådet beslutade tidigare under dagen att lämna redogörelsen till riksdagen.

I redogörelsen(läs hela här) bedömer regeringen effekterna av utvecklingen i Finlands omgivning och föreslår prioriterade områden i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik för de kommande åren.

Europas säkerhetssystem har utmanats och kring Östersjön har spänningarna tilltagit. Säkerheten försvagas också av terrorhot, ökad radikalisering och okontrollerad migration.

En avgörande förändring i Europas säkerhet har orsakats av Rysslands verksamhet, den illegala invasionen av Krim och åtgärderna i östra Ukraina. Mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget i våra närområden kan vi inte utesluta användning av eller hot om användning av militära maktmedel mot Finland.

I redogörelsen fastställs 15 prioriteter för Finland utrikes- och säkerhetspolitik. Finland vill arbeta aktivt för att stärka säkerheten och stabiliteten, men bereder sig också på hot.

Läs mer

Finland och Frankrike: EU och Nato bör öka sitt samarbete, svenska.yle.fi

av

Finland och Frankrike vill utveckla EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och öka samarbetet mellan EU och Nato, säger de båda länderna i ett gemensamt uttalande i Paris.

– Säkerhetssituationen i våra närområden – både i öst och söder – har förändrats, och därför måste vi stärka vårt försvarssamarbete inom EU, sade statsminister Juha Sipilä i dag Paris i samband med att han träffade president François Hollande och premiärminister Manuel Vall. Läs artikel

Eurovision och Nato går hand i hand, Anton Berg Niemelä, Libertas

av

Så var det klart. Sveriges riksdag har röstat för värdlandsavtalet med NATO. Som ett plåster på såren till oss NATO-motståndare skickade våra kamrater i riksdagen, Björn von Sydow och Alexandra Völker, en försäkran om att avtalet inte är ett steg mot ett framtida medlemskap.

Tekniskt sett handlade omröstningen om lagändringar som ska undanröja administrativa hinder i värdlandsarbetet, vilket är en grundförutsättning för en solidarisk säkerhetspolitik i Europa enligt von Sydow och Völker. På så sätt ska det bli enklare för Sverige att delta i försvarsövningar tillsammans med våra europeiska grannar, där 22 av 28 länder är med i NATO. “Vi socialdemokrater är tydliga, vi vill inte gå med i Nato”, men närmre relationer med NATO viktigt i en “allt oroligare omvärld”, understryker de på Dagens Arena.

Värdlandsavtalet ger en tydlig lektion om vart Europa är på väg. Idag driver vi en politik som ska undanröja gränser mellan EU:s länder. Det finns redan avtal som gör det möjligt för att pengar och människor enkelt ska kunna röra sig inom EU-zonen. Nu lägger vi till ett kompletterande ramverk för att vapen och soldater lika enkelt ska kunna flyttas inom unionen. Det ska vara enkelt att skicka svenska soldater i strid, därför tas krånglig byråkrati som står i vägen bort. Harmoniseringen av Europas ekonomier kompletteras alltså med en harmonisering av dess militärer. I någon mening är värdlandsavtalet ett slags realpolitikens Eurovision Song Contest. “Come together” för ett starkt Europa. Solidaritet med Europa, för Europa. Läs artikel