Närmare två tredjedelar, eller 64 procent, av den tyska befolkningen instämmer i utrikesminister Frank-Walter Steinmeiers nyligen framförda varningar för ”vapenskrammel” från Natos sida, medan 16 procent ställde sig avvisande därtill, enligt en rapport i Frankfurter Allgemeine Zeitung som har tagit del av en opinionsundersökning . Samtidigt stödjer endast nio procent den tyska förbundsregeringens planer på att sända cirka 400 hundra soldater, inom ramen för en Nato-styrka, till Baltikum i syfte att avskräcka Ryssland – och detta trots att nästan hälften av de tillfrågade håller ett ryskt angrepp på de baltiska staterna för möjligt.
Månad: juli 2016
Kraftigt ökat motstånd mot Nato, svd.se
Fler svenskar säger nej till ett svenskt medlemskap i Nato, skriver Svenska Dagbladet. Det visar den senaste opinionsundersökningen som Sifo har gjort. 49 procent säger nej, 33 procent säger ja och 18 procent är osäkra. Det betyder att opinionen har svängt sedan den förra undersökningen, som gjordes i september i fjol. Då sade 39 procent nej, 41 procent ja och 20 procent var osäkra.Sifos opinionschef Toivo Sjörén säger till SvD att han tror att bland annat Natomotståndet från ledande socialdemokrater kan ha påverkat opinionen.Natomotståndet är störst bland de rödgröna väljarna, särskilt V. Hos de borgerliga säger fler ja än nej till Nato i samtliga partier, utom Centerpartiet. Starkast är stödet hos KD. Bland SD:s väljare är fler för Nato än emot, trots att partiets hållning är ett nej. Läs artikel
Försvarsministern om upprustning på Gotland, helagotland.se
För första gången sedan 1980-talet byggs nu en ny garnison i Sverige – och i oktober nästa år ska allt vara i beredskap på Tofta. ”Med det här markerar vi Sveriges suveränitet”, säger försvarsministern.
I april beslutade regeringen och tre av allianspartierna att en mindre upprustning av Gotland ska ske, då ön pekas ut som ett av flera strategiskt viktiga områden i det säkerhetspolitiska inriktningsbeslutet för 2016-2020. Därför förstärks nu försvaret med en stridsgrupp med pansarskytte- och ett stridsvagnskompani med totalt 300 personer – varav 185 fast anställda. Läs artikel
Sverige driver säregen Rysslandspolitik, ambassadör René Nyberg, Österbottens Tidning
Relationen mellan Sverige och Ryssland har blivit sämre och Sverige har gått åt ett annat håll gällande sin Rysslandslinje än grannländerna Finland och Norge. Det bedömer Finlands före detta ambassadör i Moskva, René Nyberg…
– Sverige har i själva verket ingen dialog med Ryssland. Svenskarnas besök i Ryssland har avslutats, säger Nyberg.
Den stramare Rysslandslinjen har motiverats med bland annat krisen i Ukraina, annekteringen av Krim och den försvagade säkerhetssituationen på Östersjön.
Nyberg tror att Finlands mer aktiva linje mot Rysslands håll kan förklaras med skillnader i ideologi och identitet, samt den gemensamma landsgränsen.
– Skillnaden (Sveriges) till Finland och Norge är helt otrolig för Finland och Norge har alltid haft kopplingar och vi har en lång gemensam gräns. Tanken om att vi inte skulle diskutera med ryssarna är helt omöjlig för oss, säger Nyberg. Läs artikel
Statement by the Secretary General on NATO-Russia Council meeting,
We have decided together with Russia to hold a meeting of the NATO-Russia Council at Ambassadorial level.
The meeting will take place on 13 July at the NATO headquarters in Brussels, shortly after the NATO Summit in Warsaw.
The NATO-Russia Council has an important role to play as a forum for dialogue and information exchange, to reduce tensions and to increase predictability. Our practical cooperation with Russia remains suspended, but we are keeping channels for political dialogue open.
Our discussions will focus on the crisis in and around Ukraine and the need to fully implement the Minsk Agreements. We will also look at military activities, with a particular focus on transparency and risk reduction, as well as the security situation in Afghanistan. Läs pressmeddelandet
Slopa inte värnplikten, Björn von Sydow, Thage G Peterson mfl i SvD 2010
Vi lägger ut den här debattartikeln där undertecknarna förvarar värnpliktsystemet. Argumenten gäller fullt ut idag och frågan är högaktuell. Den av regeringen tillsatta utredningen om försvarets personalförsörjning har inte fått uppdraget att utreda ett återupprättande av den allmänna värnplikten. Se även kommentar om utredningen på den här sajten.
SvD-artikeln:
Den 16 juni 2009 fattade Sveriges Riksdag beslut om avveckling av värnplikten. Beslutet innebär att värnplikten – för att citera försvarsminister Tolgfors – ”skall fasas ut i tre steg”. Pliktsystemet upphör 1 juli i år, och från och med den 1 januari 2011 avses nuvarande utbildningsform helt ersättas med frivillig militärtjänst med kontraktsanställning av därtill lämpliga och hågade (marknadsmässigt avlönade) personer.
Riksdagsbeslutet togs med voteringssiffrorna 153 mot 150, alltså med endast tre rösters övervikt. Ett beslut av detta slag av för vårt försvar genomgripande karaktär bör för att säkerställa långsiktighet tas med bred parlamentarisk majoritet.
Den etappvisa avvecklingen av värnplikten kan visa sig bli ett av det mest okloka beslut som det svenska försvaret – och därmed Sverige som helhet – drabbats av i modern tid.Läs artikel
Pressat Nato samlas till toppmöte – Finland sitter med vid middagsbordet, svenska.yle.fi
På fredag eftermiddag inleder Nato sitt toppmöte i Warszawa. Militäralliansen står inför enorma utmaningar då det säkerhetspolitiska läget har försämrats både i öst och syd. Natoländerna väntas vid mötet visa enighet och styrka…
Natos generalsekreterare norrmannen Jens Stoltenberg underströk i ett uttalande inför mötet att Nato inte är ute efter konfrontation eller ett nytt kallt krig.
Utan istället betonade Stoltenberg att det i dagens spända läge är viktigt att upprätthålla en dialog med Ryssland. Speciellt för Tyskland, vars diplomater har de närmaste kontakterna med den ryska ledningen, är det viktigt att fortsätta ha en öppen politisk dialog med Ryssland…
Förutom de 28 Natoländernas högsta ledning deltar även Finlands och Sveriges utrikespolitiska ledning trots att länderna inte är Natomedlemmar…
Den ryska presidenten Vladimir Putins besök i Finland väntas väcka mycket intresse. President Niinistö är den senaste västledaren som träffat Putin.
Stats- och regeringscheferna kommer nog att noggrant lyssna till Niinistös bedömning, säger en Natodiplomat. Läs artikel
Ryssland genomför inspektionsflygning i Finland, puolustusvoimat.fi
Ryssland genomför en Open Skies-inpektionsflygning i Finland 6 – 9 juli 2016. Flygplanet är Rysslands Open Skies-inspektionsflygplan AN-30B. Flygningen sker inom ramen för Open Skies-avtalet.
Den ryska inspektionsgruppen består av 18 personer. Som inspektionsflygningens finländska uppdragsledare verkar major Toni Ovaskainen från Flygstaben.Läs artikel
Natos hårdare linje är farligt ogenomtänkt , professor Stefan Hedlund, SvD
…Detta borde leda till ambitioner att – av rena överlevnadsskäl – söka finna en väg att reducera spänningarna. Men några sådana ambitioner tycks inte finnas. Båda sidor har av inrikespolitiska skäl blivit så fastlåsta i sina respektive positioner att försök att förstå den andra sidan genast skulle uppfattas som undfallenhet.
Medan den ryska sidan drivs av mytbildning och konspirationsteorier kring ondsinta ambitioner från väst att krossa Ryssland, drivs västsidan av en känsla av moralisk överlägsenhet som tar sig uttryck i arroganta föreläsningar om universella värderingar, och i tydliga budskap om att Ryssland inte längre förtjänar att få vara med i de fina rummen.
Krisen i Ukraina är ett sorgligt exempel. Trots att Ryssland från början gjorde klart att det rörde sig om en allvarlig intressekonflikt, med potentiellt mycket allvarliga konsekvenser, framhärdade politiker i väst, inte minst i vårt eget land, att framställa det som en värderingskonflikt. Små stater har rätt att själva bestämma vilka allianser de vill vara med i, och stora grannar har ingen rätt att lägga sig i…
Krisen i Ukraina provocerades fram av en svensk-polsk ambition att i direkt konfrontation med Ryssland inkludera Ukraina i ett östligt partnerskap med EU. När Ryssland tog till militära medel, för att hävda sina intressen, begränsades västsidans svar till föga mer än ändlösa moraliska fördömanden, vilket ytterligare har eskalerat spänningarna. Staten Ukraina går under tiden mot sammanbrott. Trots att facit av denna politik förskräcker tycks ingen var beredd att ta lärdom.Läs artikel
ÖB saknar kontakt med rysk militär
ÖB Micael Bydén påpekade vid ett seminarium i Visby 5 juli att den svenska militären inte har kontakter med den ryska sidan och “det är ett val som gjorts sedan en tid tillbaka.”
– Risken för incidenterna över Östersjön, ökar med större närvaro och missuppfattningar kan leda till något vi inte vill se, säger Bydén.
– Dialogen just nu, finns inte på den militära nivån och militär är ganska duktiga på att förstå varandras språk.
Bydén vill inte gå in på detaljer om hur kontakten bör se ut, men nämner ”ett telefonnummer” till någon befattningshavare.
I Hela Gotland säger ÖB att han saknar direkt kontakt med Ryssland:
– Just nu har vi ingen kontakt med den ryska sidan, det förs dialog på en annan nivå. Om vi får en händelse på Östersjön kan det snabbt eskalera, där ser jag en brist. Jag skulle vilja ha ett telefonnummer vi kan ringa. Det vill jag ha till alla länder i Östersjön. Med ett mer sammanflätat samarbete kommer vi att förstå bättre, då kommer vi att förstå Ryssland,
Kommentar:
Svenska regeringens ovilja att upprätthålla de mest basala kontakterna med Ryssland är kontraproduktiv.Svensk militär har uppenbarligen inga direktkontakter med sina ryska motparter och det kan leda till incidenter och missförstånd. Svenska regeringen borde ta efter den finska statsledningen som strävar efter mer normala kontakter med Ryssland samtidigt som man står fast vid kritiken av Rysslands agerande mot Ukraina.
En gemensam uppgift – det nationella försvaret – kan inte lösas på frivillig väg, en redaktionell kommentar
Regeringens speciella utredare som ska komma med förslag som syftar till att lösa den svenska försvarsmaktens personalförsörjningsproblem, Annika Nordgren-Christensen, framträdde under Almedalsveckan och intervjuades då av SVT . Hennes utredning ska framläggas senast den 30 september. Hon gav ett förvirrande intryck.
Det enda akuta problem hon kunde urskilja i den yrkesarmé som har efterträtt den tidigare värnpliktsarmén – och det är ju primärt landstridskrafterna som denna förändring har gått ut över – var blottorna i rekrytering av och tillgång på visstidsanställda soldater. Denna svaghet vill hon undanröja med ett inslag av plikt. Men av pliktuttagna till soldatutbildning räknar hon tydligen med att alla eller merparten ska infinna sig frivilligt, och detta gör hon med en nick till en ordning som hon anser sig finna i Danmark och Norge, där anställda utgör stommen i det militära försvaret och ”pliktfrivilliga” ett komplement.
Detta låter verkligen illavarslande. Utraderingen av värnpliktsarmén berövade landet försvarskraft. Att återställa den kan man inte göra genom att täppa till luckor i en från början dysfunktionell försvarsorganisation – yrkeshären.
Även när dessa luckor har täppts till, och man eventuellt har kommit till rätta med svårigheterna att attrahera och hålla kvar kontraktsanställd personal, kommer det svenska försvaret inte att kunna mobilisera en tillräcklig styrka vid hot mot och anfall på vårt land. Således: avgångarna är inte huvudproblemet, tillgången på manskap och befäl är det.
En ”frivillig pliktkontingent” räcker inte rent tekniskt – Hemvärnet byggdes en gång upp kring det konceptet, men det var ju tänkt som ett extra lokalförsvar vilket skulle stödja den reguljära armén. Utan den senare var hemvärnet, en milis, skyddslöst. Men frågan är nu inte främst teknisk utan politisk. I medborgarsamhället måste det vara en medborgerlig skyldighet att värna landet, inte ett åtagande vilket som helst. Och den skyldigheten måste genomsyra medborgarandan. Det militära försvaret – liksom andra delar av ett rekonstruerat totalförsvar – kan därför inte läggas ut på entreprenad eller köpas på en arbetsmarknad utan allvarliga skadeverkningar på hela folkets försvarsvilja.
Den försvarsviljan finns alltjämt, drygt fem år efter det historiskt olyckliga riksdagsbeslutet att lägga värnpliktssystemet på hyllan. Men den kommer högst sannolikt att erodera, om ålderskohort efter ålderskohort ser att den försvarskraft som de representerar inte tas i bruk. Det är en oförskämdhet från ansvariga politikers sida att mässa i tid och otid om det försämrade säkerhetsläget i vår omvärld och samtidigt ställa huvuddelen av Sveriges befolkning i aktiv ålder utanför den gemensamma uppgift som landets försvar måste vara!
Nordgren-Christensen var förvillande därför att hon är ute på villovägar.
Arbetet för ett folkförsvar måste fortsätta, och det måste intensifieras
Löfven redo utveckla Natosamarbetet, Dagens Nyheter
Regeringen är beredd att ytterligare utveckla Sveriges samarbete med Nato för att stärka den svenska försvarsförmågan, enligt statsminister Stefan Löfven (S). Men någon höjning av försvarsanslagen är inte aktuell de närmaste åren…
— Vi har ett bra samarbetsavtal med Nato. Men vi är beredda att utveckla det också om det behövs, säger han.
Flera andra länder ökar nu sina försvarsanslag i förhållande till BNP. Sverige minskar samtidigt sina försvarsanslag enligt samma mått – trots att regeringen nyligen träffade en uppgörelse med tre borgerliga partier om att skjuta till mer pengar till försvaret.
— Vi gör en ökning med 17 miljarder kronor under den innevarande perioden. Vi ökar vår militära förmåga. Det kommer att innebära konkret förstärkning av materiel och personal och det som är strategiskt viktigt.
Det nuvarande försvarsbeslutet sträcker sig till 2020. Stefan Löfven bedömer inte att det behövs några nya pengar till försvaret under den perioden. Läs artikel