| Det har rått osäkerhet om Rysslands förhandlingsinbjudan till Finland, säger president Sauli Niinistö. Finland har inte blivit inbjudet till samtalen om den allmänna säkerheten i Europa…
– Jag har förstått att Ryssland har lagt fram sin tanke redan för länge sedan, bland annat för Natoländer. För Finlands del är situationen mycket klar. Vi ger vårt stöd för alla insatser som tar sikte på att garantera flygsäkerheten över Östersjön, sade Niinistö när han besökte Vasa på onsdagen. Läs artikel
|
Månad: augusti 2016
Putin ökar trycket även mot Sverige, svd.se
Vladimir Putin slösar inte bort någon tid. Och verkar inte ha några planer på semester. I stort sett dagligen ökar den ryske presidenten trycket på omvärlden. Mot Ukraina. I Syrien. Mot Nato och EU genom samtal med Turkiet. Och även mot Sverige, som dröjer med svaret på en officiell inbjudan till en konferens om säkerhetsläget i Östersjöområdet i Moskva i september.
SvD har tagit del av brevet till försvarsminister Peter Hultqvists statssekreterare Jan Salestrand – ”Ärade herr Salestrand” – där den ryske biträdande försvarsministern Anatoly Antonov skriver att samtalen kommer att handla om ”säkerheten i Östersjöregionen” och att avsikten är att utbyta” synpunkter på den rådande militärpolitiska situationen i Europa”. Antonov utlovar också ”en jämlik och förtroendefull dialog” mellan Försvarsmyndigheterna.Läs artikel
”Sverige är en stark röst för nedrustning”, utrikesminister Margot Wallström, svd.se
Det är en oroande utveckling vi ser med kärnvapeninnehavare som åter tillmäter dessa vapen en större roll. Kärnvapennedrustningen måste gå vidare i snabbare takt, skriver utrikesminister Margot Wallström i en replik.
Gunnar Westberg påminner om att faran med kärnvapen i högsta grad är säkerhetspolitisk verklighet. I dagarna var det 71 år sedan kärnvapen användes. Detta får aldrig, aldrig ske igen.
Det är därför Sverige är en stark röst för global kärnvapennedrustning. Ett av mina första beslut som utrikesminister var att Sverige skulle gå med i det humanitära initiativet som fokuserar på de fruktansvärda effekter kärnvapen har på människor och natur.
Jag föreslog också inrättande av en öppen arbetsgrupp för kärnvapennedrustning under FN:s generalförsamling. En sådan har arbetat i Genève under våren, med aktivt svenskt deltagande, och färdigställer i nästa vecka sin rapport. Läs artikel
Veckans citat
Finlands president Sauli Niinistö i intervju i Österbottens Tidning om Turkiet och Ryssland.
”Niinistö kommenterade relationerna mellan Turkiet och Ryssland med att det är positivt att förbindelserna är på väg att återställas.
– Det är en bra sak i sig att det inte finns fara för konflikt, men jag sade omedelbart efter Turkiets ursäkt att Europa noga ska följa hur samarbetet mellan Turkiet och Ryssland artar sig.”
Begå inte fler misstag kring försvaret, Hans Wallmark (M) och Annicka Engblom (M), blt.se
Det finns ett förslag om att Sveriges största vindkraftspark till havs ska byggas i Hanöbukten utanför Blekinge.
Utmaningen är att en sådan etablering skulle få negativa konsekvenser för försvaret. Vindkraftsparken skulle begränsa övningsmöjligheterna, leda till fördyringar och till och med att verksamhet eventuellt skulle behöva flytta. Regeringen måste därför omsorgsfullt granska konsekvenserna för försvaret innan beslut kan tas.
Försvarsmakten har tagit fram ett underlag om vad en vindkraftsetablering i Hanöbukten skulle innebära. Det hemligstämplade underlaget har begärts ut av oss. Läs artikel
Försvarsövningen Aurora 17, Gotland och värdlandsavtalet, Rolf Andersson
Vi har tidigare på den här sajten informerat om den stora försvarsövningen Aurora 17, som kommer att genomföras huvudsakligen under september månad 2017.
Enligt Försvarsmakten ska över 16.000 soldater, varav en fjärdedel från Hemvärnet, övas i ett scenario, där Sverige utsätts för ett ”överraskande” anfall. Det speciella med övningen är att alla delar av Försvarsmakten ska tränas, något som inte har hänt sedan 1993.
I nr 2:2016 av Försvarets Forum, som ges ut av Försvarsmakten, lämnas kompletterande information om övningen.
Enligt tidningen är scenariot för övningen spikat: ”en fiktiv motståndare anfaller överraskande vårt land, utan att för den sakens skull ha Sverige som huvudobjekt.”
Övningsledaren, generalmajor Bengt Andersson, intervjuas och anger perspektivet: För att bygga ett starkare försvar och öka den samlade förmågan att möta ett angrepp mot Sverige kommer bland annat gemensamma operationer mellan armé-, marin- och flygstridskrafter att övas.
Marinchefen deltog i Nato-konferens i Lissabon, forvarsmakten.se
Jag deltog i den av NATO organiserade konferensen i Lissabon den 18-20 juli 2016 med titeln ”Maritime Expeditionary Operations Conference – 2016”.
Värdskapet för konferensen delades mellan Chefen för CJOS COE (Combined Joint Operations From the Sea) VADM Richard Breckenridge, USN och Chefen för STRIKEFORNATO (Striking and Support Forces NATO) VADM James Foggo, USN.
Deltagare var de flesta medlemsländer i NATOs marinchefer eller dess representanter.
Inbjudan kom redan under hösten 2015 till dåvarande marinchef Jan Thörnqvist att vara ”Chair” för panel 5, ”Role for Maritime Partnerships in NATO Adaption”.Läs artikel
Försvarssatsningen måste synas i statsbudgeten, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson, Västerbottens-Kuriren
Dagens försvar är otillräckligt för att klara ett bra skydd mot angrepp. En återinförd värn- och tjänsteplikt för både män och kvinnor krävs – finansierad av en återinförd fastighetsskatt som öronmärkt kunde brukas till att värna Sverige som land. Det räcker inte, men vore ett första nödvändigt steg. Så kan försvaret på ett effektivt sätt dra nytta av den civila kompetens som finns i landet.
Det skriver Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare och författare tillsammans med Jaan Ungerson som är omvärldsanalytiker.
Det kraftigt förhöjda ryska intresset för Sverige med militära övningar riktade mot såväl Gotland som Sydsverige och Stockholmsområdet kräver omtänkande på finansdepartementet. Läs artikel
Sveriges jaktplansbeslut påverkar inte samarbetet med Finland, hbl.fi
Sveriges beslut att minska antalet jaktplan inom det svenska flygvapnet påverkar inte övnings- och annat samarbete mellan Finland och Sverige, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) till
Keskisuomalainen.
Sverige planerar att minska antalet jaktplan med en dryg tredjedel. Landets nuvarande 96 JAS Gripen jaktplan ska ersättas med 60 nya Gripen.
Niinistö tillägger att Sveriges beslut inte heller påverkar Finlands eget beslut om hur många jaktplan som ska ersätta dagens Hornet-plan. Finlands beslut fattas utgående från de behov som Finlands försvarsförmåga har, påpekar han.
Finland har nu 62 Hornet-jaktplan. Beslutet om deras ersättare fattas i början av 2020-talet. De nya jaktplanen tas i bruk cirka 2030. Läs artikel
Ökat intresse för hemvärnet, svt.se
Intresset för försvaret ökar med oroligheter i världen. Samtidigt satsar regeringen på försvaret med en ökad budgetplan framöver.
Utanför Intendenturskolan på Marinbasen träffar vi frivilliga ur den Svenska Lottakåren. Det är nyligen utbildade fältkockar som berättar om hur det är att arbeta i ett storkök i fält, och varför de gör det.
– Jag ville göra något roligt på fritiden, något socialt och vara ute i skogen. Men helst av allt laga mat, säger Johan Johansson, fältkock. Läs artikel
Jag slår vakt om folkförsvaret, Thage G Peterson i Hemvärnet 3/2001
Vi publicerar här en krönika av Thage G Peterson i tidskriften Hemvärnet 3/2001 som har mycket relevans idag 15 år senare.
När jag kom till försvarsdepartementet i oktober 1994 mötte jag inställningen att försvarets frivilligorganisationer tillhörde det förflutna. Efter ett par veckor i försvarsministerns paradrum fick jag en arbetspromemoria i min hand om att frivilligorganisationerna skulle sättas på en ordentlig svältkur. Hård och brutal, så att hemvärnsmän och lottor därefter kunde dö sotdöden. I en värld med JAS, YS 2000, Bamse, missiler och robotar finns det ingen plats för ”sega gubbar och kärringar”, ansågs det. Jag stoppade ”Operation avveckla frivilligorganisationerna”. Jag gick i motsatt riktning. Inga besparingar gjordes på dessa organisationer. De fick fribrev. Jag mötte mycket spott och spe för mitt ställningstagande. ”Hemvärnet och lottorna kan inte försvara Sverige!”, sa de som kunde se in i framtiden…
Sveriges säkerhet skulle inte gagnas om Natos gräns flyttades närmare Ryssland. Jag kan inte förstå varför vi ska medverka till att skapa nya konfliktrisker och ny osäkerhet. Nato är med sin oförändrade kärnverksamhet inriktat på att möta ett framtida hot från Ryssland, även om man idag samarbetar med Ryssland om civila uppgifter…
Jag hade velat se ytterligare några år av demokratisk utveckling och mognad både i Ryssland och i de nya demokratierna i det forna Östeuropa, innan ytterligare besparingar hade gjorts på den svenska försvarsbudgeten. Det tar lång tid och kostar mycket pengar att bygga nytt. Tyvärr inser inte alla det! Läs krönikan
Tenker Norge feil om sitt forsvar – og Finland riktig? Aftenposten
Militæret i Norge koster det dobbelte av det finske – som skal forsvare landet alene. I Norge sier forsvarssjefen og folk flest at Forsvaret ikke holder mål. I Finland stoler de på sitt.
Hvorfor er Norges forsvar så forskjellig fra ikke-NATO-landet Finland?…
Daily Telegraph har omtalt at over 900.000 finner det siste året har fått brev om hva som blir deres rolle i en eventuell krigssituasjon.
Finnene har en hær på 160.000, 20.000 på førstegangstjeneste hvert år (mot 7000–8000 i Norge), og et forsvar som totalt teller 230.000. Norges teller rundt 17.000.
Finland har i motsetning til Norge betydelig artilleri og luftvern, og i tillegg flere kampfly, F-18, som er yngre enn F-16.
Det finske forsvarsbudsjettet er på noe over 20 milliarder kroner, halvparten av det norske…
Norge har gjort seg fullstendig avhengig av NATO. Spørsmålet er hvor raskt hjelpen vil komme.
I den nye boken «Militære fellesoperasjoner – en innføring» (Abstrakt forlag) skriver forfatterne Morten Andersen og Geir Ødegård at NATO normalt trenger tre døgn på å forberede en felles luftoperasjon.
Det vil være en første unnsetning. Hjelp på bakken vil ta mye lengre tid. Nettstedet aldrimer.no viser til kilder i norsk forsvarsledelse og at det vil ta flere uker før en utrykningsstyrke er på plass. En til to måneder før en hovedstyrke fra NATO kan komme til unnsetning. Läs artikel