Månad: september 2016

Tenner over 100 bål i protest, aldrimer.no

av

Det folkelige engasjementet mot kutt i Forsvaret og Heimevernet brer om seg. Aksjonsgruppa bak den såkalte «vardebrenningen» melder om over 100 planlagte aksjoner så langt…

Aksjonsgruppa lister opp disse årsakene til at de protesterer i form av å tenne bål:

• «Vi mener vi må ha et forsvar i praksis, ikke bare på papiret. Forsvaret mangler ammunisjon, reservedeler og vedlikehold for ca. 2,7 mrd kroner. I tillegg må Forsvaret øve, seile og fly mer enn de nå gjør. Vi forventer at regjeringen med statsministeren i spissen foreslår å plusse på forsvarsbudsjettet med minst 3 mrd kroner for neste år slik forsvarssjefen foreslår i opptrappingsplanen i sitt fagmilitære råd (FMR).

• Vi krever minimum 2 prosent av BNP til bruk på forsvar innen 2024, slik vår statsminister har forpliktet oss til overfor våre allierte. I disse urolige tider må midler til et tilstrekkelig militært forsvar være prioritert foran andre samfunnsområder.

• Vi vil ha en mer slagkraftig hær nå, uten forsinkende utredninger. Materiellinvesteringene må begynne straks.Läs artikel

Frivillighet ger ingen fungerande värnplikt, Daisy Balkin Rung, Expressen

av

Utredningen om personalförsörjningen föreslår alltså att vi från och med den 1 januari 2017 både ska ha en plikt och en frivillighet. Om Försvarsmakten inte klarar av att rekrytera in tillräckligt på frivillig basis, så ska plikten träda i kraft…

För mig som försvarsjournalist och försvarsdebattör ter sig detta upplägg något hattigt och svårtolkat. Hur har man tänkt sig att sålla bland de frivilliga och de pliktiga? Vilka är vilka? Det blir varken hackat eller malet enligt min mening.

Ska de frivilliga som sedan väljer att inte fullfölja sin utbildning fängslas? Kommer vi har plikt eller frivillighet? Är Försvarsmakten beredd på detta – att på mycket kort tid rulla i gång ett nytt system?…

åt i stället alla i årskullarna mönstra och kalla in 20-30 procent att göra sin värplikt. Detta utifrån motivation, hälsa och lämplighet som soldat. Alltså en betydligt mindre del än förr men, ändå byggd på plikt. Att den ska vara för både kvinnor och män, precis som utredaren föreslår, är en självklarhet. I en demokrati har man oerhört många rättigheter – men vi invånare har även skyldigheter gentemot vårt land. Värnplikten är en sådan. Läs artikel

Utredningen om försvarets personalbehov – en bra bit kvar till ett folkförankrat territorialförsvar, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Utredningsbetänkandet En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) presenterades den 28 september. Utredaren Annika Nordgren Christensen har följt regeringens direktiv, och Sverige kommer fortsatt att ha ett yrkesförsvar, men med komplettering av värnpliktiga.

I direktiven står att utredningen skall ”föreslå en lämplig balans mellan plikt och frivillighet utgående från krigsorganisationens behov och Försvarsmaktens rekryteringsbehov”.

Utredningen har utgått från förvarets bedömning av personalbehovet som i sin tur baseras på de politiska försvarsbesluten. Med den förutsättningen är kravet att 4 000 soldater skall rekryteras till försvaret varje år. Yrkesförsvaret har inte klarat den uppgiften. Den årliga rekryteringen har hamnat på cirka 2 500 som påbörjat grundutbildningen. Flera har sedan hoppat av utbildningen.

Rekryteringen skall så långt möjligt bygga på frivillighet (yrkesförsvar) men kompletteras med pliktrekryterade för att nå numerären.

Fram till 2020 skall 4 000 rekryteras varje år för att sedan öka under 2021–2025 och i slutet av den perioden vara 8 000. Både män och kvinnor skall omfattas av värnplikten. Grundutbildningen skall vara 4–12 månader beroende  av placering inom försvaret.

Målsättningen, som utredningen beskriver den, är att också i fortsättningen huvudsakligen rekrytera till ett yrkesförsvar (frivillighet).

Läs mer

StenTolgfors ger ut Nato-bok

av

Sten Tolgfors ersatte Mikael Odenberg som försvarsminister i regeringen Reinfeldt år. 2007. Odenberg hade fått nog av utarmningen av det svenska försvaret. Tolgfors fullföljde utarmningen, och under hans ministerperiod avskaffades den allmänna värnplikten. Han avgick i förtid 2012 som en följd av Saudi-affären.

Tolgfors har i dagarna kommit ut med boken Sverige i Nato på Timbro förlag.

Att Tolgfors, såsom Odenberg berättat, fick smeknamnet ”tomhylsan” är inte riktigt rättvist. Det är ju som att hoppa på en stackars budbärare men glömma bort vem som sänt honom och är ytterst ansvarig för det illavarslande budskapet. Ansvarig var regeringen Reinfeldt med tunga statsråd som Fredrik Reinfeldt själv, Anders Borg, Carl Bildt och Jan Björklund i spetsen.

Läs mer

Allmän värnplikt – ett moraliskt imperativ: apropå ett beställt och undermåligt betänkande som inte har det minsta med återinförande av allmän värnplikt att göra

av

Regeringens utredare Annika Nordgren Christensen har nu lagt fram betänkandet ”En robust personalförsörjning av det militära försvaret”, SOU 2016:63. Det bekräftar våra farhågor.

I enlighet med regeringens direktiv handlar det inte om ett återinförande av allmän värnplikt utan om en komplettering av yrkesförsvaret med ett mindre antal pliktuttagna. Endast några tusen ur varje årskull på 100 000 unga kvinnor och män att tas ut för plikttjänstgöring. Mönstringen kan komma att omfatta cirka 10 000 personer årligen, det slutliga urvalet endast 3 000 som får genomgå militär grundutbildning.

Utredningens uppdrag var heller aldrig att komma med förslag till ett folkförankrat försvar av hela territoriet. Vad som föreslås är en uppstagning av ett yrkesförsvar som har kollapsat men som ändå fortsättningsvis till sin huvuddel ska bestå av kontraktsanställd personal. Förslagen syftar till att fylla besvärande luckor med personer som rekryteras efter mönstring – det är svårt att se att de kommer att bestå av annat än frivilliga.

Läs mer

Att försvara friheten hör friheten till – om värnplikt och ett starkt försvar, Gunnar Hökmark, hokmark.eu

av

Den allmänna värnplikten i den form som vi hade den avskaffades utan någon tillräcklig diskussion och utan tillräcklig utredning. Det fanns en illusion om att ett försvar med uteslutande fast eller kontraktsanställda skulle rekrytera sig själv. I stället har vi fått stora luckor i det försvar som i sig själv är otillräckligt för de hotbilder som vuxit fram sedan 2004

I den försvarsberedning som förberedde 2004 års försvarsbeslut var jag emot en avveckling av värnplikten. Skälen var många. Möjligheten att rekrytera efter att den enskilde genomgått en frivillig grundutbildning var starkt överskattad. Tanken på att frånvaron från tvång för kvinnor, som hade rätt att göra värnplikten, skulle stå i strid med jämställdhet stod snarare i strid med den verklighet som på många olika sätt motverkar kvinnors jämställdhet inom arbetsliv och karriär. Läs blogginlägg

Sverige öppnar för dialog med Ryssland, svenska.yle.fi

av

Finland och Sverige har haft olika linjer då det gäller en dialog med Ryssland och den svensk-ryska relationen har varit kylig ända sedan annekteringen av Krim. Några officiella diplomatiska relationer mellan den svenska och den ryska statsledningen har inte funnits på flera år…

Efter det har statsminister Stefan Löfven öppnat för att Sverige kunde återuppta någon form av dialog med Ryssland. Yle Nyheter frågade honom under mötet på Åland, vad det innebär i praktiken.

– Vi behöver dialogen i olika forum, EU-Ryssland är viktigt, men också vi nordiska länder. Den finländska presidenten träffar den ryska presidenten och det är ett viktigt forum naturligtvis. Och det gäller att hitta alla olika möjligheter till ökad dialog som leder till minskad spänning.

Handlar det om att eventuellt bjuda in ryska ledare till Sverige?

– Vi har inte konkretiserat det på något sätt men vi säger att vi vill ha en bra dialog också med den politiska ledningen i Ryssland. Det är helt nödvändigt. Det är vår granne också och vi har en skyldighet sammantaget att fundera hur vi minskar spänningen och ökar tryggheten för medborgarna som finns i det här området, säger Löfven. Läs artikel

 

Sipilä lugnad av Löfven, hd.se

av

Finlands statsminister Juha Sipilä känner sig nu säker på att det inte låg något akut hot bakom Sveriges beslut att åter sätta soldater på Gotland. Frågan togs upp på de nordiska statsministrarnas informella möte på Åland.

– Vi är överens om vi inte ska överraska varandra, säger den finländske statsministern.

– Jag är inte alls orolig på den punkten och jag håller med Stefan Löfven om att alliansfrihet är det bästa för oss båda nu.

Han säger att han inte ser någon förändring i den finländska hållningen i en nära framtid, även om Finland har öppnat för att se över sin hållning om säkerhetsläget dramatiskt förändras. Läs artikel

SD: Går vi med i Nato – då agerar Ryssland, Björn Söder m fl, Aftonbladet

av

De beslut som Sverige fattat vad gäller värdlandsavtal med Nato och den svenska debatten kring ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato som förs allt mer högljutt av flera politiska partier har försatt Sverige i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge…

Vi menar absolut inte att Sverige skall rätta sig efter vad Ryssland säger. Det är viktigt att vi bibehåller vår suveränitet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Också av den anledningen är det viktigt att stå utanför ett medlemskap i Nato. Men som litet land måste vi förhålla oss till vår omgivning och ta nationellt ansvar för säkerheten i vår region och inte utsätta oss för risker i onödan. Läs artikel

Forskare: Natoutredningen är oprofessionell och tendentiös, svd.se

av

Mitt bland alla konstigheter förmedlar Natoutredaren Krister Bringéus emellanåt en och annan klarsynt iakttagelse. Han påpekar att ett isolerat ryskt angrepp mot Sverige måste betecknas som uteslutet. Men därmed har han ju ryckt undan mattan för argumenten för ett svenskt Natomedlemskap, skriver professor emeritus Lennart Palm.

Ambassadör Krister Bringéus utredning ”Säkerhet i en ny tid” har gett nytt bränsle till Natodebatten. Hans slutsatser är visserligen inte entydiga, men det lutar ändå åt att ett Natomedlemskap skulle gagna freden i vår del av världen. Anhängarna av ett svenskt medlemskap har ivrigt åberopat (vissa av) Bringéus resonemang till stöd för sin ståndpunkt. Dessvärre är utredningen oprofessionell och tendentiös, i hög grad präglad av slappt tyckande och bristande omvärldsanalys. Den kan inte tjäna som underlag för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Läs artikel

Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete, SOU 2016:64

av

På regeringens hemsida redovisas följande om det nya betänkandet om förutsättningarna för fördjupat försvarssamarbete:

Förutsättningsutredningen har haft i uppdrag att analysera förutsättningarna enligt regeringsformen för Sverige att med militära resurser agera gemensamt med en annan stat för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna samt för att hindra kränkningar av någon av staternas territorium i fred och under krig.

I betänkandet konstateras att regeringsformen inte innehåller några bestämmelser som specifikt tar sikte på frågan om det finns förutsättningar för ett fördjupat internationellt försvarssamarbete som sådant. Enligt utredaren kan detta inte anses innebära att det saknas förutsättningar enligt regeringsformen för sådant samarbete.

Utgångspunkten måste i stället vara att regeringsformen inte lägger några hinder i vägen för försvarssamarbeten så länge de konstitutionella regler som har relevans för frågan iakttas vid beslutsfattandet. Det handlar framförallt om regler om kompetensfördelningen mellan riksdagen och regeringen att fatta beslut om ingående av internationella avtal, sändande av väpnad styrka utomlands, överlåtelse av beslutanderätt till utländska organ samt om krav på författningsreglering i vissa fall.

Läs utredningen här

Majoritet stöder ny värnplikt, Aftonbladet

av

En ny värnplikt för både kvinnor och män stöds av en majoritet av svenskarna. Fler än sex av tio, 62 procent, av de tillfrågade tycker att det är ett bra förslag, enligt en ny mätning som Ipsos gjort för Dagens Nyheter. Bara 12 procent tycker att det är dåligt.

Nästan lika många, 61 procent, anser att alla i en årskull bör mönstra.

I Ipsos mätning, som genomfördes 9-19 september, var det 1 015 personer som medverkade.

Moderaterna är nu också redo att ställa sig bakom en återgång till värnplikt i kombination med det yrkesförsvar som finns i dag, skriver Svenska Dagbladet.

– Det måste vara Försvarsmaktens behov som styr, och vi Moderater vill markera att vi kommer att försöka medverka till det, säger den försvarspolitiske talespersonen Hans Wallmark.

På onsdagen presenterar regeringens utredare sina förslag för att trygga försvarets personalbehov.Läs artikel