Principen om det mobila försvaret som lätt kan flyttas, även om vi är utsatta för ett avancerat angrepp är på väg ut. Det visade ÖB när han valde att permanent förlägga ett pansarskyttekompani på Gotland. Tanken om det mobila försvaret är nära relaterat till insatsförsvaret, då det handlade om manöverbataljoner. Nu ska vi återta invasionsförsvaret och då behöver vi återigen fler förband och klokt utgångsgrupperade.
Gotland ska åter kunna försvaras och då som alla förstår räcker det inte med två kompanier, det kommer krävas brigadstridsförmåga, modernt långräckviddigt luftvärn liksom utökad luft- och sjöstridsförmåga för att skapa en tröskel. Det är alltså bara en tidsfråga innan P18:s kaserner kommer behövas. Det rimliga är att flytta in på en gång, det kommer på sikt bli det billigaste. Läs artikel
Månad: september 2016
Efter Gotland: värnplikt härnäst? Lars Gyllenhaal , författare, Världen idag
Efter jag vet inte hur många inlägg, böcker och föredrag med samma grundbudskap – Sverige behöver åter ha egna soldater på Gotland – blev det plötsligt verklighet. Vi har sedan några dagar ett eget tungt förband på den vackra ön. Kommer även värnplikten tillbaka snarare än väntat?
För det första bör man dock ha klart för sig att det inte är någon stor styrka som nu finns på Gotland. Det är nu ett kompani, drygt 150 man med tunga vapen, plus det lokala hemvärnet med mest lätta vapen. Läs artikel
De gröna vill ha ökat försvarssamarbete med Sverige, vasabladet.fi
Partiet anser att Finland bör betydligt fördjupa sitt försvarssamarbete med Sverige. Enligt partiet skulle detta öka stabiliteten i hela Östersjöområdet. De gröna stödjer säkerhetsgarantier staterna emellan och vill upphäva juridiska hinder för ett ökat samarbete.
– Sverige och Finland kunde dra nytta av ett djupare samarbete inom luft- och havsövervakning och utbildning i gemensam användning av exempelvis ubåtar och annan teknik, säger ordföranden för den säkerhets- och försvarspolitiska arbetsgruppen Alviina Alametsä.
Enligt partiordföranden Ville Niinistö är ett Natomedlemskap inte en lösning som leder till stabilitet men det är inte heller ett medlöperi med Ryssland. Läs artikel
Carl Bildt: ”Jag ser inget konkret hot”, Expressen
Sverige har fått information om ett ökat hot från Ryssland, avslöjar DN.
Men den tidigare utrikesministern och statsministern Carl Bildt, M, ställer sig skeptisk till uppgifterna.
– Jag ser inget konkret hot, säger han.
I veckan blev det känt att förläggningen av en fast stridsgrupp på Gotland tidigareläggs. Enligt DN:s försvarspolitiske reporter Mikael Holmström beror det bland annat på ett höjt hot ”från Ryssland riktat mot Sverige”.
Vad hotet består i är topphemligt och bara ett regeringsbeslut kan häva sekretessen. DN:s källor i regeringskansliet uppger att hotet hemlighålls även för dem…
– Men man kan diskutera hur mycket av försvaret man ska sätta på Gotland. Det är viktigt att försvaret kan arbeta över hela landet, säger Bildt.
Han fortsätter:
– Varje del av Sverige är viktig. Gotland försvarar man bäst med ett starkt luftförsvar och ett bra marint försvar. Sen behöver vi folk på plats på Gotland också men främst ska man göra det svårt att komma till Gotland.Läs artikel
Nytt hot mot Sverige hölls hemligt, Dagens Nyheter
Sverige har fått information om ett ökat hot från Ryssland. Hotet är topphemligt och bidrog till att Gotland i veckan återmilitariserades.
DN kan i dag avslöja helt nya uppgifter om ett ryskt hot mot Sverige. Källor med insyn i underrättelseläget och Sveriges militära beredskap uppger för DN att det finns ett höjt hot. Det beskrivs som ett hot från Ryssland riktat mot Sverige.
Hotets karaktär och innehåll har klassats som topphemligt, ”av synnerlig betydelse för rikets säkerhet”. Det innebär att innehållet inte får röjas. Endast ett regeringsbeslut kan häva sekretessen. Källor i regeringskansliet uppger för DN att hotet från Ryssland ökat, men att innebörden av hotet hålls hemligt även för dem. Läs artikel
Sveriges hållning under kalla kriget respekterades, ny bok presenteras
”Kom ihåg att Sverige aldrig har haft ett så starkt försvar som vi hade under kalla kriget.” Med de orden avslutade professor Kent Zetterberg ett seminarium på Försvarshögskolan under torsdagen kring den nya boken Realism eller illusion. Boken är en forskarantologi som har tillkommit inom ramen för projektet ”Försvaret under kalla kriget” och bär det imponerande nummer femtio i projektets utgivningsserie.
Bland de närvarande finns ingen enig uppfattning om hur man bäst borde karakterisera Sveriges säkerhetspolitiska orientering under denna epok. Någon från militärt håll menade att landets regering hade visat undfallenhet gentemot Sovjetunionen, men beläggen föreföll inte särskilt starka (Wallenbergaffären). En tidigare aktiv försvarspolitiker inom den parlamentariska oppositionen påstod att han kände till Sveriges underrättelsesamarbete och utbyte av teknisk information med Förenta staterna men att han inte fick reda på det hemliga försvarsoperativa samarbete som pågick.
Storbritanniens deltagande i interventionen i Libyen – brittiska underhusets granskningsrapport, Lars-Gunnar Liljestrand
Rapporten Libya: Examination of intervention and collapse and the UK’s future policy options, publicerad den 14 september, om den brittiska insatsen i Libyenkriget 2011, riktar hård kritik mot regeringen och speciellt dåvarande premiärministern David Cameron. Utredningen är gjord av en parlamentarisk grupp från utrikesutskottet, Foreign Affairs Committee (FAC) med 11 underhusledamöter från Tories, Labour och det skotska oberoende partiet. Ordförande var Crispin Blunt (Tories).
Rapportens slutsatser är att interventionen drevs fram av Frankrike med stöd av Storbritannien (efter att beslut redan tagits av Frankrike) och med USA som en tredje anslutande part.
Den brittiska regeringen hade inte kunnat bestyrka påståendena om massiva övergrepp från Khadaffis sida mot civilbefolkningen. Utan en klar strategi drev gled brittiska regeringen över från att medverka till en humanitär intervention till att driva fram ett regimskifte.
Våra politiker tror att de ”hanterar media” – men sviker oss alla, Jan Guillou i Aftonbladet
Våra ledande politiker har börjat bete sig alltmer ouppfostrat och det är inte en fråga om vett och etikett. Det är betydligt värre än så. Det är ett demokratiskt problem.
Två exempel:
Försvarsminister Peter Hultqvist i debatt med Jan Björklund (L) i radions Studio ett och Anna Kinberg Batra i intervju i SVT:s Agenda.
Peter Hultqvist och Jan Björklund skulle debattera med anledning av ännu en Natoutredning. Natoanhängaren Jan Björklund hade ett intressant argument som han hämtat ur utredningen: Risken för att vi blir anfallna av Ryssland minskar om vi går med i Nato och om Ryssland likväl anfaller så klarar vi oss bättre som Natomedlemmar. Hur kan man då vara motståndare till Natomedlemskap? Läs krönika
Sverige och Nato, debatt i riksdagen, riksdagen.se
LENA ASPLUND (M): Herr talman! Ambassadör Krister Bringéus har nu lämnat över sin utredning om Sveriges försvar och säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato, till regeringen. Bringéus fastslår att västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle öka med Sverige i Nato. I sin regeringsförklaring underströk statsministern vikten av samarbete när det gäller säkerhet. Därför, herr talman, vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist varför det är så viktigt för regeringen att hålla dörren stängd till Nato.
Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Herr talman! Säkerhetspolitiken är liksom ingen kappvändarverksamhet, utan det krävs viss stringens, långsiktighet och stabilitet i det sammanhanget. Att ändra säkerhetspolitisk doktrin skulle få stora konsekvenser och framför allt också sätta press på Finland. Vi tror att situationen gagnas bäst av att vi håller fast vid den militära alliansfriheten, höjer den militära förmågan enligt det beslut som riksdagen har fattat och fördjupar våra samarbeten med andra länder, vilket vi gör på ett mycket omfattande och effektivt sätt i dag jämfört med hur det såg ut under den förra regeringsperioden.Läs protokollet
Intensiv försvarsövning för Hemvärnet, corren.se
Det är full fart på hemvärnssoldaterna vid Kvarn. Cirka 360 frivilliga soldater finns ute i skogen och övar på att försvara landet.
Hemvärnet är allt annat än ett kamouflagegrönfärgat vuxendagis för medelåldersmän. Ute vid Kvarns militära skjutfält laddar frivilligsoldater, kvinnor som män, sig inför strid. Det pågår just nu krigsförbandsövning vid Kvarn där drygt 360 hemvärnsoldater tränas under ett par intensiva dagar. Östergötland är uppdelat i två hemvärnsbataljoner, 30:e i söder och 31:a i norr.
Hemvärnet, som är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation, omfattar nästan hälften av Försvarsmaktens personal. Hemvärnsförbanden spelar en mycket viktig roll ur ett nationellt och territoriellt perspektiv. Hemvärnsförbanden är samtidigt krigsförband och har till huvuduppgift att skydda, bevaka samt stödja samhället vid kris.Läs artikel
Försvarsminister Peter Hultqvist besvarar frågor från Hans Wallmark (M) om säkerhetspolitiken , riksdagen.se
Svar på interpellation 2015/16:791 om bilateralt samarbete jämfört med Natomedlemskap
Anf. 1 Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Herr talman! Hans Wallmark har frågat mig följande: Vilka slutsatser drar försvarsministern av de utfästelser som gjorts av USA gentemot Sverige när det gäller vad de betyder i praktiken? Hur ser försvarsministern på att de utfästelser USA gjort gentemot Sverige inte finns i något dokument som gör dem bindande? Hur ser försvarsministern på skillnaden mellan USA:s utfästelser och Natos artikel 5?
Hur bedömer försvarsministern att Ryssland uppfattar det uttalande Joe Biden gjorde, uppenbart riktat mot Ryssland, vid sitt besök i Sverige? Försvaret av Sverige är ytterst vårt eget nationella ansvar. Detta gäller såväl vår nationella försvarsförmåga som förmågan att gemensamt agera med andra för att främja stabilitet och säkerhet. De allt bredare bilaterala och multilaterala samarbeten som Sverige bedriver har en stabiliserande effekt i vårt närområde. Läs riksdagsdebatten
Bakläxornas tidevarv, Anders Björnsson
När den stora systemkonflikten närmade sig sitt slut och kalla kriget i praktiken var över, gjordes ett antal ideologiskt bestämda felbedömningar. Nationalstaternas tid var förbi, hette det, och regionala sammanslutningar skulle ta över deras roll. Betydelsen av territorium avtog, och den ekonomiska aktiviteten tänktes fortsättningsvis bli väsentligen nätverksbaserad. The world is flat var titeln på en inflytelserik bok. ”Den nya Hansan” framstod som ett hägrande övernationellt projekt i Nordeuropa. Med marknadsekonomins ohejdbara seger i världsmåttstock minskade konfliktytorna.
Det där var redan på den tiden en skakig analys. Nationalismen utgjorde alltjämt en dynamisk kraft; med kolonialväldenas fall hade mycket lämnats ogjort. Separatistiska krafter var febrilt verksamma på Balkan och i Kaukasus; i Västeuropa fanns det ett baskiskt och ett kalalanskt, ett korsikanskt och ett norditalienskt, ett skotskt och ett nordirländskt problem. Sovjetunionens sammanbrott utlöste nationalistiska euforier och xenofobiska folkstämningar i före detta provinser och lydstater. Folkligt missnöje med den europeiska integrationsprocessen kunde förmärkas. Tyskland enades på etnonationell grund. Geopolitiskt tänkande återkom, efter en tid i skamvrån.