Månad: september 2016

…Ett uttryck för detta är det replikskifte vi hört till leda mellan intervjuande journalist och intervjuad försvarspolitiker eller hög företrädare för Försvarsmakten, i samband med kriser, incidenter, rysk upprustning etc:

Fråga från aningslös intervjuare: – Föreligger det något hot mot Sverige?

Svar från tanklös (förlåt dålig ordvits) intervjuad: – Nej inte idag, men man kan inte utesluta det i framtiden.

Här trampar intervjuoffret fel på flera sätt.

För det första genom att falla in i det enfaldiga hotbildstänkandet. Ett demokratiskt lands försvarsmakt stärker dess säkerhet och ökar stabiliteten i dess omgivning genom att finnas till, även om inga tydliga hotbilder kan skönjas. Ett talande exempel framfördes av Akademiens f d styresman, framlidne professor Bo Huldt under 1990-talet. Han hävdade att Sveriges försvarsmakt, som tycktes onödigt stor efter de förstärkningar som beslutades före murens fall, gav oss en respektingivande status i de förhandlingar om rysk truppreträtt ur Baltikum där vi var aktiva. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist tar avstånd från en bärande slutsats i betänkandet ”Säkerhet i en ny tid”. När det saknas gemensamma försvarsförberedelser mellan Sverige och USA och Nato hamnar båda sidor i ”ett planeringsmässigt mörkerland” i en krigssituation, enligt utredaren.

– Jag tycker inte att det är ett rimligt sätt att se det, säger Hultqvist till SvD…

– Finns det eller finns det inte någon form av förpliktelser eller åtaganden, öppna eller dolda, från USA:s sida?

Enligt Hultqvist innebär det svensk-amerikanska försvarssamarbetet ”inte gemensamma planer eller åtaganden”. Utredarens centrala slutsats är att det innebär att båda sidor försätts i ”ett planeringsmässigt mörkerland” och att militärt samarbete då måste ”improviseras”. Försvarsministern har tidigare inte kommenterat innehållet i betänkandet. Nu avvisar han den bedömningen:

– Jag tycker inte det är ett rimligt sätt att se det, säger Peter Hultqvist till SvD.

Varför inte?

– Man måste se de möjligheter som hela vårt samarbete bygger på. Det höjer tröskeln, det skapar handlingsmöjligheter i en krissituation. Samtidigt är det vårt ansvar att höja vår militära förmåga.Läs artikel

Under senaste tiden har jag kunnat läsa på sociala medier och här i Kb inlägg om värnplikten utan att se något i inläggen om att försvaret av landet är en moralisk plikt för alla.Ska vi vara en suverän stat med en statsmakt vars primära uppgift är att skydda sin befolkning då måste alla medverka. Det var ett felbeslut att lägga ned regementena och stoppa den allmänna värnplikten i malpåsen. Beslutet togs i euforin över Glasnost och Perestrojka samt Warszawapaktens upplösning. Nu är säkerhetspolitiska läget ett annat…

Till och med vår duktiga politiska ledarredaktör hemföll till en ledare i ämnet utan att tangera den moraliska skyldigheten. Istället talas vitt och brett om ungdomars behov av frihet, resor och studier istället för värnplikt och att vi behöver proffsiga soldater. En överste här på orten har enligt artikel i Kb uttalat att vi behöver ”någon form av värnplikt”.

Vi behöver en allmän värnplikt, bred och tillräckligt lång för att ge soldater och befäl möjligheter att klara en strid utan att direkt bli ”kanonmat”.Läs artikel

…I morgon får den svenska regeringen en ansökan om att dra gasledningen.

Planerna på att upplåta svenska hamnar oroar försvarsministern.

Det är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge med mer militär övningsverksamhet och underrättelseverksamhet. Det är helheten vi måste ta ställning till när vi värderar en ansökan och utnyttjandet av svenska hamnar. I det ingår att vi har kontakt med berörda kommuner, säger Peter Hultqvist (S) försvarsminister.

Anders Karlsson (S) ordförande i Karlshamns hamn: – Så här långt ser vi inte det som ett problem utan som vilken affär som helst. Läs artikel

…Från militärt håll har det därtill stått klart att Sverige inte förmår skapa en tillräckligt stor yrkesarmé för att effektivt försvara hela landet. De sju bataljoner som finns, och som huvudsakligen övats för tjänstgöring utomlands, räcker inte ens när de är fullt bemannade…

Vi förväntar oss att regering och riksdag nu i höst och vinter rättar till tidigare felbeslut. Mer än 60 procent av svenskarna säger sig vilja ha tillbaka värn- eller tjänsteplikt för män och kvinnor. Vill vi ha ett försvar att inte bara visa upp i internationella sammanhang krävs att det byggs på värn-/tjänsteplikt för alla. Det vore också till fördel för det fördjupade militära samarbete som är under uppbyggnad mellan svenska och finska försvaret. Finland var klokt att aldrig avskaffa värnplikten. Sverige bör lära av Finland och nu återinföra värn- och tjänsteplikten. Det kan ske i den beredningsprocess som följer efter att pliktutredningen har lämnat sitt förslag. Och då är införandet av en modern värnplikt en absolut nödvändighet. Vi menar också att Sveriges försvarsanslag kan stegvis behöva höjas från nuvarande 1,1 procent och mot mera rimliga 1,5 och kanske 2 procent av BNP. På några års sikt. Läs artikel

– Socialdemokraterna har varit ledande i både Finland och Sverige då det gäller samtal och samarbete också kring säkerhetspolitiken – och det som skulle krävas idag och vore bättre för alla är att också de andra partierna utvecklade liknande kontakter mellan våra länder, slog riksdagsledamot Erkki Tuomioja och hans svenska kollega Kenneth G Forslund fast på torsdag, efter att de socialdemokratiska medlemmarna i den finländska och den svenska riksdagens utrikesutskott hållit möte i Helsingfors…

På onsdagen gavs beskedet att den svenska regeringens beslut att militärtrupper i fortsättningen ska finnas permanent på Gotland verkställs i förtid. I den svenska debatten är det en och annan som sett detta både som en ”onödig upprustning” – och ett Natonärmande. Men Kenneth G Forslund säger att det här varken är något nytt, sensationellt – eller misstänkt.

Erkki Tuomioja konstaterade att han enbart ser åtgärden som en markering som han, som finländare naturligtvis inte har något att anmärka på.

– Det förändrar ingenting militärt. Det är en del i att Sverige försvarar sitt territorium. Gotland är inte en avmilitariserad zon, som vårt Åland, sade han. Läs artikel

Sverige och Nato

Anf.  40  LENA ASPLUND (M): Herr talman! Ambassadör Krister Bringéus har nu lämnat över sin utredning om Sveriges försvar och säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato, till regeringen. Bringéus fastslår att västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle öka med Sverige i Nato. I sin regeringsförklaring underströk statsministern vikten av samarbete när det gäller säkerhet. Därför, herr talman, vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist varför det är så viktigt för regeringen att hålla dörren stängd till Nato.

Anf.  41  Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Herr talman! Säkerhetspolitiken är liksom ingen kappvändarverksamhet, utan det krävs viss stringens, långsiktighet och stabilitet i det sammanhanget. Att ändra säkerhetspolitisk doktrin skulle få stora konsekvenser och framför allt också sätta press på Finland. Vi tror att situationen gagnas bäst av att vi håller fast vid den militära alliansfriheten, höjer den militära förmågan enligt det beslut som riksdagen har fattat och fördjupar våra samarbeten med andra länder, vilket vi gör på ett mycket omfattande och effektivt sätt i dag jämfört med hur det såg ut under den förra regeringsperioden. Vi har fördjupat samarbetet med Finland bortom fredstida förhållanden och övar armé, flyg och marin. Vi har ett avtal med USA, vi har ett avtal med Storbritannien, vi har ett avtal med Polen och Danmark och vi har utvecklat vår relation till de baltiska länderna. Så ser samarbetslinjen ut. Läs riksdagsdebatten

”Skeptikerna anser att ryssarna är helt överlägsna men vi lever i en annan tid då inte ens Ryssland har en miljonarmé för att kunna försvara världens största land”, skriver Peter Mattsson.

Rysslands strategiska och operativa reserver räcker inte till offensiva operationer över större områden utan de defensiva uppgifterna dominerar än i dag i Ryssland.

Det är i dag osannolikt att Sverige ensamma skulle möta Ryssland i en militär konflikt.

Är stridsgruppen på Gotland verkligen chanslös mot en motståndare med högintensiv krigföring – typ Ryssland?

Nej, stridsgruppen kan bedriva effektiv krigföring med en liten numerär. Om en kontinuerlig övningsverksamhet förläggs till Gotland – som amerikanarna gör i Baltikum – och om olika stödfunktioner som luft- och sjöförsvarsförmåga utvecklas på Gotland ökar den militära förmågan.Läs artikel

Representanter för Finlands och Sveriges försvarsmakter sammanträder 19–20 september 2016 i Helsingfors på sitt arbetsmöte gällande utvecklandet av det militära finsk-svenska samarbetet. Huvudtemat för mötet är att följa upp verkställandet av det bilaterala samarbetet och på vilket sätt det kan fördjupas.

Det militära samarbetet mellan Finland och Sverige baserar sig på en arbetsplan för utvecklande av Finlands och Sveriges försvarssamarbete. Planen undertecknades i maj 2014. Utifrån den har länderna försökt finna områden för militärt samarbete såväl på kort som på lång sikt. Läs artikel

…Hur stor är risken att Ryssland invaderar de baltiska staterna?

– Det ligger inte runt hörnet. Men i en situation där de upplever att baltiska staterna används för att underminera Rysslands egen säkerhet, så kan det mycket väl inträffa.

Rustar Sverige för krig?

– Ja, även diskussionen om att återinföra allmän värnplikt är ett resultat av detta. Vi satsar mer på krigsmakten i Sverige än vad vi har gjort tidigare.

Däremot är Stig-Björn Ljunggren, i likhet med regeringen, tydlig med att Sverige inte ska gå med i försvarsalliansen Nato.

– Nej, för f-n. D-e-t vore att direkt be om att bli indragen ännu mer i dessa konflikter. Men jag tycker inte som ”fredshetsarna” som menar att det skulle vara för dyrt att gå med i Nato. I själva verket är det tvärtom. Alliansfriheten bygger på att vi ska kunna kontrollera vårt eget territorium – och det kostar. Läs intervju

Det gäller att inte rubba det fungerande samarbetet i det Arktiska rådet. Därför är informationen knapp om vad Finland satsar på som nästa ordförandeland. Det som är klart är att Finland tar upp aktuella nordiska projekt i Arktis i det Arktiska rådets verksamhet under ordförandeskapet.