Månad: september 2016

Vilka frågor är viktiga för oss medborgare att få svar på i syfte att förstå Nato? Hittar vi svaren i utredningar, såsom Sverige, Nato och säkerheten av Hans Blix med flera, eller i den nyss genomförda statliga utredningen av Krister Bringeus, eller finns de hos våra politiker?

Blix med flera har pekat på fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap, men drar slutsatsen att fortsatt alliansfrihet gagnar Sverige bäst. De förklarar skillnaden mellan försvarspolitik och säkerhetspolitik. Säkerhetspolitik handlar om, förutom försvarspolitik, diplomati, bistånd, handel och samhällskontakter och personutbyte…

Den fråga som jag ser som en av de centrala, och som jag anser att vi ska ställa oss själva för att ideologiskt grunda vår ståndpunkt, rör de signaler Sverige sänder genom att ingå som Nato-medlem respektive att tydligt fortsätta att markera alliansfriheten.

Nato-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Dock torde den ryske president Vladimir Putin vara medveten om att USA skulle komma till undsättning vid ett ryskt angrepp på Sverige, oberoende av om Sverige är Nato-medlem. Läs artikel

Försvarsminister Jussi Niinistö förde fram sin hälsning vid öppnandet av den 218:e försvarskursen i Helsingfors den 12 september 2016. Minister Niinistö betonade i sin hälsning utvecklandet av armén med koncentrering på arméns operativa trupper. Enligt Niinistö utvecklas arméns kapaciteter för närvarande med flera betydande anskaffningar…

I sin hälsning tog Niinistö också upp de förluster som Finlands anslutning till Ottawakonventionen, som förbjuder infanteriminor, orsakade arméns prestationsförmåga. Enligt Niinistö har en del av de förlorade prestationsförmågorna kunnat ersättas fram till i dag: ”Ersättande lösningar har sökts och i detta har den inhemska industrin varit glädjande aktiv. Produkter som redan finns och som grundar sig på inhemska innovationer är bl.a. laddningar med riktad splitterverkan och sådana som förhindrar röjning. Det finns trots det ännu rum för nya inhemska innovationer.” Läs artikel

De sju, aktiva　 bataljoner som Sverige idag förfogar över räcker inte jämfört med Finlands värnpliktsbaserade försvar. Införandet av en modern värnplikt är en absolut nödvändighet för försvarets personalförsörjning.

Det är dags att erkänna att Sveriges avskaffande av värnplikten 2009 med blott tre rösters övervikt var ett stort misstag. Därför har vi – i motsats till Finland – i dag ett försvar i kris…

Det är – precis som för Finland – fullt förenligt med ett fortsatt alliansfritt Sverige. Fortsatt alliansfrihet minskar konfliktytorna och spänningarna i norra Europa medan inträde i Nato skulle öka dessa. Precis som försvars- och statsministrarna flera gånger sagt inte minst vid sina besök i vårt samarbetsland Finland. Stabila spelregler och inga tvära kast gagnar Sverige bäst. Läs artikel

…JP menar att man går med i Nato, vilket med automatik innebär att konfrontationsytorna i Östersjöregionen ökar och, enligt paragraf 5 i Nato-fördaget blir vi automatiskt en stridande part om en militär konflikt sker mellan Nato och Ryssland.

Vad som samtliga borgerliga media bortsett från är avsnitt 10, Svensk-finskt samarbete. I detta avsnitt konstateras att man från finskt håll inte sällan ger uttryck för tanken att ett svenskt-finskt försvarsförbund på sikt vore naturligt. I Finland pågår för tillfället ett arbete med författningsändringar som skulle medge ett utvidgat samarbete militärt med Sverige.

Sverige, med ett försvar med rimliga anslag, och Finland, skulle innebära en icke föraktlig militär makt i Östersjöregionen och mycket väl utgöra en balanserande faktor mellan öst och väst.

Utredningen konstaterar också just detta. Läs artikel

Kommentar: Det finska samarbetsavtalet liknar det svenska. Det fördjupade svensk-amerikanska samarbetet gavs i maj 2016 en formell inramning genom en gemensam avsiktsförklaring (Statement of Intent). I sak spänner den över fem nyckelområden: – interoperabilitet, – övnings- och träningsverksamhet, – försvarsmaterielsamarbete, – forskning och utveckling, – multinationella operationer. Samarbetet ska underbyggas av en fördjupad säkerhetspolitisk dialog. Utgivarna

Det planerade Avtalet om försvarssamarbete mellan Finland och USA handlar enligt försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml) om tre saker. Den första är att det då finns svart på vitt om försvarssamarbetet innan presidentvalet i USA hålls. Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) säger att avtalet gäller bland annat samarbete kring en försvarspolitisk dialog, informationsutbyte, materiellt samarbete, övningar och utbildning.

– Den andra saken är att vi inte vill att det ska uppstå en uppfattning om att Finland är mera motvilligt till ett transatlantiskt samarbete än Sverige. En sådan signal vill vi inte ge, säger Ilkka Kanerva. Den tredje viktiga saken är enligt Kanerva att Finland helt enkelt drar nytta av samarbetet med en stor och central militärpolitisk aktör.Läs artikel

…As to Finland’s application for membership of NATO, the situation is as follows: we are not applying for membership now, but we keep the possibility open. In our deliberations the development of the security situation in Europe is the essential factor. Although we are not applying for NATO membership now, keeping that door open serves Finland’s security.

Finlands utrikesminister Timo Soini (Sannf) och Sveriges utrikesminister Margot Wallström tar ställning till Sveriges och Finlands försvarssamarbete i en debattartikel som publicerades i Helsingin Sanomat på måndagen.

Soini och Wallström skriver att Finland och Sverige är starkare tillsammans. Enligt dem är det naturligt att grannländerna ökar sitt utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete.

Samarbetet väckte diskussion när man i den svenska utrikes- och försvarspolitiska rapporten talade om balanser i försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland, det vill säga att Finland drar mer nytta av samarbetet än Sverige. Läs artikel

Det har inte förts någon politisk diskussion om Reservistförbundets erbjudande att erbjuda Sverige hjälp med den militära utbildningen, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf). Niinistö säger att det är Sveriges uppgift att bedöma hur värdefull de anser att hjälpen skulle vara. Bakgrunden till förslaget är att Sverige överväger att införa en selektiv värnplikt 2019.

– Låt oss först se hurdan värnplikt Sverige bygger upp. Sedan klarnar det vilket slag av hjälp som behövs av Finland, om någon hjälp ens behövs, säger Niinistö.

Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg säger att Sverige strävar efter att bygga upp ett självständigt system med en tillräcklig kapacitet av utbildare.

– Månne inte Sverige utgår från att de har ett självständigt och heltäckande försvar…

Niinistö säger att det viktigaste för Sverige är att fortsättningsvis utveckla det egna försvaret. Att delvis återinföra värnplikten ser han som en bra åtgärd.

– Den svenska armén har rent ut sagt en del utrymme för förbättringar. Sveriges flygvapen och marin är relativt starka, men armén är så liten att en hel del arbete återstår för att stärka det regionala försvarets trovärdighet. (FNB) Läs artikel

Även om diskussionen noga följs kring försvarssamarbetet i Sverige, har den färska svenska försvarsrapporten inte väckt någon förvåning.

– Det här är enda experts syn på saken. Låt vara att han (Krister Bringéus) är en erfaren diplomat, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf)

Ministern tycker det är bra att vi i Finland får en inblick i hur man tänker i Sverige. Men de bägge ländernas försvarssamarbete framskrider som tåget, vidhåller han.

I den svenska rapporten framgick att ett ökat försvarssamarbete med Finland kan medföra risker. Den ryska gränsen kommer mentalt närmare Sverige.

I samband med öppningen av den nationella försvarskursen säger försvarsministern ändå att Finland inte stöder sig på ett behov av någon svensk militär uppbackning.

– Finland litar inte på stöd från något håll, utan förbereder oss på att försvara oss själva. Läs artikel