Månad: oktober 2016

President Vladimir Putin’s high-profile military deployments aim to showcase Russian power in any global confrontation with the West, NATO officials say, but the alliance will not seek to match Moscow’s actions.

Curtis Scaparrotti, the U.S.-led alliance’s top commander, told allied defense ministers on Wednesday that more than 120,000 Russian troops took part in exercises in September which culminated with the firing of a missile capable of carrying a nuclear warhead, diplomats said…

Stoltenberg hopes to convene another NATO-Russia Council – the forum bringing together Grushko, Russia’s top diplomat to the alliance, and NATO envoys – in the next few weeks, diplomats say. Stoltenberg, who hails from Norway, insists there is no attempt to isolate Moscow. Läs artikel

Russia wants to detract from problems at home and position itself as a superpower, and Nato troop movements can only help…

None of this means Europe is on the brink of an imminent east-west conflict. Or – as Donald Trump and some commentators have suggested apocalyptically – that the world is gearing up for a third world war. It isn’t. Speaking at a conference in Sochi on Thursday, Putin agreed. He told a group of western experts that it was “stupid and unrealistic” to think Russia might attack anyone in Europe.

Despite the cold war atmospherics, then, there’s little prospect of Russian tanks rolling across the border into the Baltic states anytime soon.

Rather, Russia’s latest sabre-rattling is part of a hybrid Kremlin strategy. Abroad, the goal is to project Russian military power and strength – “willy-waving” in the words of one analyst. Since Putin became president in 2000, he has been determined to restore Moscow’s superpower status, with Russia as a global co-equal of US “hegemony”.Läs artikel

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) säger att det inte går att utesluta att det uppstår en ond cirkel på Östersjön. Soini säger att ökad närvaro och handlingarna på Östersjön ökar risken för upptrappning och misstag. Han tillägger att han för tillfället inte ser risken som särskilt stor eller betydande.

I går kommenterade president Sauli Niinistö de ryska marinförstärkningarna. Niinistö, som befann i Iran för ett statsbesök, sade att en viss spiral mellan Nato och Ryssland kan skönjas. Läs artikel

Under onsdagen och torsdagen övade granatkastarplutonen ur stab- och understödskompaniet från I 19 tillsammans med den finska styrkan. Parallellt med den svensk-finska samövningen fanns även Artilleriregementet på plats med ett Archerkompani med tre Archerpjäser samt två eldledningsgrupper…

Chefen för Norrbottens pansarbataljon, Anders Landewall, trycker på betydelsen av det svensk-finska samarbetet.
– Det är väldigt viktigt för båda länderna. I 19 och pansarbataljonen har, från högsta ort, fått uppgiften att vidmakthålla samarbetet med Finland och det gör vi. Idag har vi ett hyfsat friktionsfritt samarbete i mindre skala som förhoppningsvis kan utvecklas ännu mycket mer längre fram och leda till mer storskaliga samövningar. Under 2019 kommer I 19 bland annat att delta i storövningen Arctic shield i Finland. Läs artikel

Felet med sanktionspolitiken är att syftet uteslutande är en bestraffning, och att straffa ett land som Ryssland är ett mycket vanskligt företag. Det skriver Stefan Hedlund, professor i öststatsforskning…

Det grundläggande problemet med sanktioner är att det är ett medel politiker i demokratier tar till när de inte har någon aning om vad de skall göra. Under hård press från indignerade journalister väljer de den lätta vägen ut – bombastiska fördömanden kombinerade med verkningslösa sanktioner. Det skapar en varm känsla av moralisk överlägsenhet, men det leder också till att andra kommer att bli tvungna att betala priset.

Efter Rysslands illegala annektering av Krim, och det därpå följande svarta kriget i östra Ukraina, hamnade politiker i väst i just en sådan situation. Något måste göras, men ingen visste vad. Att bistå Ukraina militärt var alltför farligt, och att göra upp med Putin var moraliskt omöjligt. Efter nedskjutningen av Malaysian MH-17 i juli 2014 blev det inte hållbart att förbli passiv. Sanktioner infördes…

Det allra sista kvardröjande argumentet för sanktioner är, att vi i alla fall var tvungna att sända ett budskap, att göra klart för Kreml att aggressionen mot Ukraina var oacceptabel. Må så vara. Följdfrågan är dock vilket budskap som kommer att sändas den dag då sanktionspolitiken havererar, utan att Kreml har backat en centimeter? Det kan inte bli annat än raka motsatsen, nämligen att vi ger oss och att ni vann! Och vad har vi uppnått med ett sådant budskap? Läs artikel

Viljan att utveckla de bilaterala relationerna var i huvudrollen då Finlands och Irans presidenters möttes i Teheran på onsdagen.

Vid sidan om stärkta handelsförbindelser diskuterades även politik, och ledarna väjde inte undan de svåra frågorna…

President Sauli Niinistö sade efter mötet att det är positivt att han också diskuterat de mänskliga rättigheterna med president Hassan Ruhani. Niinistö sade att Iran är villigt att fortsätta dialogen om frågan med EU.

– Iran stöder verkligen (president Bashar al-) Assads administration. De har sin egen uppfattning om vad som är bäst. Vi har en något annan åsikt, sade Niinistö.

Men för tillfället fortsätter tövädret, också med Finland. Under onsdagens möte undertecknades en rad protokoll om att utveckla samarbetet inom energi- och skogsbranschen samt informationsteknologi. Båda parterna förband sig även att utveckla betalningsrörelsen och utveckla exportgarantierna, vilket är speciellt viktigt för handeln.

Båda presidenterna talade även om att förbättra trafikförbindelserna mellan länderna. Någon gång i framtiden ska det vara möjligt att resa mellan Iran och Finland både med tåg via Ryssland och med direktflyg. Läs artikel

En militärforskare, som Danmarks Radio har talat, med tonar ner uppståndelsen kring de två ryska örlogsfartyg som har styrt in på Östersjön genom Stora Bält.

Johannes Riber Nordby vid det danska Institutet för strategi på Försvarsakademin säger att det är helt normalt att krigsfartyg seglar runt i olika farvatten.

– Det är inte länge sedan amerikanska krigsskepp seglade in i Svarta havet och det fick inte ryssarna att tala om ”game changer”, påpekar Riber Norby.

Enligt de svenska forskarna är det anmärkningsvärt att fartygen kan vara bestyckade med kärnvapen som kan ha en räckvidd på 2 600 km. De är lite hysteriska i Sverige, säger Riber Norby.

– Det är osannolikt att de ha kärnvapen ombord, säger han. Om vi ska oroa oss för kärnvapen ska vi vara mer oroade för landbaserade kärnvapen.

Vi ska passa oss så att vi inte börjar se troll överallt. Det betyder inte ökad upprustning bara för att ett ryskt skepp seglar in på Östersjön, säger Riber Norby. Läs artikel

Statsminister Juha Sipilä (C) säger att den ryska förflyttningen av örlogsfartyg till Östersjön är ett tecken på ökad aktivitet och samtidigt på ökade spänningar. Finländarna har trots det inte orsak att vara oroliga.

Två ryska korvetter med långdistansrobotar är på väg till Östersjön.– Det försämrar militärsituationen i Norden, säger Tomas Ries, lektor vid Försvarshögskolan i Sverige, till nyhetsbyrån TT.

Bedömare trodde först att fartygen, som varit baserade i Svarta havet, skulle stanna i Medelhavet. Men de fortsatte vidare till Nordsjön och på tisdagskvällen passerade de Stora Bält vid Danmark. De antas vara på väg till den ryska enklaven Kaliningrad. Det som väckt extra uppmärksamhet är att de två fartygen är utrustade med långdistansrobotar av typen Kalibr, med mycket längre räckvidd än de Iskander-robotar som nyligen fördes till Kaliningrad. Mot markmål är räckvidden för Kalibr 2 600 kilometer. Kalibr-robotar kan också förses med kärnstridsspets.

Den nya korvettenheten i Östersjöflottan är sannolikt ett direkt svar på Natos nya bataljoner i Polen och Baltikum, säger den ryske militäranalytikern Ruslan Puchov i Izvestija. EnligtTomas Ries, lektor vid Försvarshögskolan i Sverige, försämrar det ryska agerandet den militära situationen i Norden. Han säger att agerandet kan tolkas på olika sätt.
– Man kan se det som en politisk markering.Vladimir Putin är mycket medveten om att det här väcker uppmärksamhet, det är en styrkedemonstration, sade Ries i samband med att fartygen på tisdagskvällen bekräftades vara vid Stora Bält.Läs artikel

I förra veckan skrev moderaterna Anna Kinberg Batra och Hans Wallmark på Di Debatt och kritiserade regeringen för passivitet i säkerhetsfrågor. Att tala om passiv regeringspolitik är helt obegripligt, när Moderaterna har kommit överens med oss om denna politik, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S)…

Moderaterna får kontinuerligt information om vad som genomförs i försvarsöverenskommelsen. Vi uppfattar att det i försvarsgruppen finns ett öppet klimat där vi kan diskutera eventuella problem och utmaningar. Regeringen och Moderaterna är dessutom överens om de ekonomiska medel som avsätts och hur prioriteringarna ser ut.

Att i detta läge tala om passiv regeringspolitik är helt obegripligt, när Moderaterna själva är en del av denna politik. I förhållande till den förra regeringens politik kan vi nu konstatera ett tydligt trendbrott i synen på försvaret, försvarets ekonomi och den militära förmågan…

Att ändra Sveriges grundläggande säkerhetspolitiska doktrin genom att ansöka om medlemskap i Nato skulle skapa motiv för ett ökat spänningsläge i vårt närområde. Vi ska skydda vår egen säkerhet och tillsammans med andra vidta nödvändiga åtgärder i syfte att bidra till avspänning och stabilitet i Europa och i vårt närområde.

Att regeringen nu, tillsammans med över 100 andra länder, avser att rösta för en resolution som inleder förhandlingar om ett förbud mot kärnvapen är inget som utgör grund för att förändra denna planering.Läs artikel

Anna Kinberg Batra och Hans Wallmarks artikel Löfven visar svagt ledarskap finns att läsa här.