Månad: oktober 2016

För Finland är livsmedelsproduktion starkt kopplat till säkerhetspolitiken. Ett viktigt argument för finskt lantbruk är att befolkningen ska ha mat på bordet även i ett krisläge. Finland har en självförsörjningsgrad och beredskap som är mycket hög jämfört med Sverige. De har fortfarande beredskapslager av mat och förnödenheter, och regeringen arbetar aktivt inom EU för ländernas möjlighet att säkra sin matproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Läs artikel

Vilka frågor är viktiga för oss medborgare att få svar på i syfte att förstå Nato-frågan? Hittar vi svaren i utredningar, som Sverige, Nato och säkerheten av Hans Blix med flera, eller i den nyss genomförda statliga utredningen av Krister Bringeus eller finns de hos våra politiker?…

Nato-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Dock torde Putin vara medveten om att USA skulle, oberoende av om Sverige är Nato-medlem, komma till undsättning vid ett ryskt angrepp på Sverige. Det skulle i sin tur innebära att ett svenskt inträde i Nato knappast ökar den avskräckande effekten och även innebära risk för djup politisk konflikt med Ryssland. Ett medlemskap skulle också kunna uppfattas som att Sverige därigenom godtar Natos kärnvapenpolitik och kan knappast vara trovärdigt längre i en kamp för avskaffande av kärnvapen.

I stället för att öka spänningen bör Sverige prioritera avspänning. Sverige bör visa att man vill arbeta fredsskapande. Inrätta ett fredsdepartement, arbeta med diplomati, bistånd och handel, satsa på organisationer som OSSE och FN. OSSE, Läs artikel

Låt mig därför säga det Anna Kindberg Batra och Annicka Engblom borde sagt: ”Vi moderater har, i regeringsställning och i försvarsfrågan, agerat naivt, godtroget och på ett sätt som sätter Sveriges säkerhet i fara. Vi begick ett stort misstag. Vi vill rätta till. Vi måste betala vad det kostar.”

Detta borde vi hört från Batra och Engblom! De borde tillagt: ”Vi har nu förstått att diskussionen om Natomedlemskap är slöseri med tid. Skall vi gå med i Nato måste vi bidra med ett starkare försvar. Skall vi inte gå med i Nato måste vi ha förmåga att försvara oss själva.” Läs artikel

Rysslands president Vladimir Putin vill riva upp ett avtal med USA om att de båda stormakterna ska göra sig av med vapenklassat plutonium.

Den ryska statsduman kan komma att godkänna förslaget redan på onsdagen.

Enligt nyhetsbyrån Tass kan Ryssland komma att respektera avtalet i alla fall om USA lyfter alla sina sanktioner mot ryssar och Ryssland samt ger kompensation för de förluster de orsakat.

Dessutom vill Putin att USA drar bort trupper från länder som blev Natomedlemmar efter att avtalet om plutonium slöts i september år 2000. Läs artikel

Ryssland kommer knappast att stänga av Kattegatt, anfalla Åland, Gotland eller de baltiska länderna för det skulle betyda fler sanktioner och krig.

…Partnerskap för fred sedan 1994. Ett ytterligare närmande skedde 2014 på Natos toppmöte i Wales. Finland och Sverige blev då delaktiga av det som kallas EOP, Enhanced Opportunities Programme, ett integrerat samarbetsprogram med Nato. Av fem EOP-länder var det bara Finland och Sverige som bjöds in till Natos toppmöte i Warszawa i somras…

För utvecklingen av det bilaterala militära samarbetet med Sverige finns inga gränser, enligt regeringens Utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse. Men skrivningen är rätt allmän.

Går det att utveckla samarbetet hur långt som helst utan politisk styrning?

– Än så länge har man inte från politiskt håll gett order om konkreta uppgifter som kunde höra till detta samarbete.

Jarmo Lindberg säger att samarbetet följer den gemensamma förklaring som Finland och Sverige gav i februari 2015.

Gemensam operativ planering – som med Sverige går längre än med något annat land – och gemensamma övningar innebär att både de tekniska detaljerna och sättet att agera bidrar till att man kan samverka allt bättre.

För samarbetet med hela Norden gäller det att se om man kan ha ekonomisk nytta genom till exempel gemensamma anskaffningar. Läs intervjun

Uppståndelsen som uppstått kring Buk-utredningen i Finland har inte skadat landets rykte, säger utrikesminister Timo Soini (Sannf) i en intervju för Helsingin Sanomat.

Soini säger att det mest väsentliga i frågan är att Finland hjälpt till med att utreda en kriminell gärning som krävde omkring 300 dödsoffer. Här har Finland agerat rätt.

– Att sedan uppgifter läckte från Nederländerna var ju tråkigt. Det gör det alltid svårare att sköta saker och ting korrekt, säger Soini till tidningen. Läs artikel

Finland is not defenseless, and the country never gave up territorial defense or abandoned conscription. In a speech at the end of August, Finnish President Sauli Niinistö summarized the importance of national defense as a key source of Finland’s national security: “We have learned to think that a credible defence creates a threshold and deterrent for intruders. It is equally important that, if a serious crisis should break out, a credible Finnish defence provides also strong incentives for partnership.”

Min avslutande reflektion efter förra helgens övning med Södertörnsbataljonen gäller hemvärnets möjligheter att övervaka sjötrafik. Det kändes lite märkligt att när jag var tillbaka för att tjänstgöra i skärgården så var det i ett rent arméförband. Trots 17 månaders utbildning och tjänstgöring inom undervattensspaning och 7-8 års tjänstgöring med marin ytövervakning så är det nu de tio veckornas utbildning inom indirekt eld som smäller högst!

Efter grundutbildning vid Berga Örlogsskolor och 1. Bojbåtsdivisionen/Kustflottan 1993-1995 så blev jag placerad inom det marina hemvärnet i Umeå (Sävar HvO). Fram till 2004 hade det marina hemvärnet, åtminstone längs Norrlandskusten, i uppgift att betjäna radarstationer och sjöstridsledningscentraler. Först var jag chef för en radarpluton med uppgift att betjäna en kustspaningsradar och en närspaningsradar på Holmögadd. Därefter tjänstgjorde jag som stridsledningsbefäl i en sjöstridsledningspluton i Umeå och 2003-2004 i Gävle. Radarstationerna var bemannade med personal som dygnet runt observerade radarbilden och rapporterade mål till en central, som i fred kunde vara en sjöbevakningscentral, via Kustartilleriets stridsledningssystem STRIKA 80…

Idag samverkar hemvärnet med marinen när det gäller övervakning av sjötrafik och den tekniska utvecklingen har säkerligen gått framåt med stora steg, både när det gäller bearbetning av radarekon och när det gäller automatisk hantering av mål, men om jag skulle ansvara för sjölägesbilden inom en hemvärnsbataljon skulle jag gärna ha egna förband med förmåga motsvarande den vi hade fram till 2004. Läs artikel

Varför har det svensk-ryska besöksutbytet på hög nivå avstannat? Frågan ställdes i går (torsdag) av förre ambassadören m m Sven Hirdman vid ett möte i Abrahambergskyrkans församlingshem där han talade om rysk kultur, historia, religion och politik. Det var första seminariet av tre under temat”Rysslands folk är inte våra fiender”.

Salen var nästan full av 50-60 nyfiket lyssnade pensionärer. Jag förde ivrigt anteckningar som till slut kom att omfatta fem sidor. Det låter kanske förmätet att jämföra sig med Hirdman, men nästan allt han sade stämde med mina egna erfarenheter av internationellt arbete, också i Ryssland.

Eftersom Redax inte blir glad åt långrandiga texter kan jag bara ge några glimtar ur Hirdmans spännande föredrag:

• Sverige är det land i världen som har de äldsta relationerna med Ryssland. De går tillbaka till 700-talet med Rurik och vikingarna i Staraja Ladoga, ”Rysslands första huvudstad”.
• Ryssarna lever i ett enormt rike, men är ett ganska homogent folk med små dialektala skillnader. Kommer man till Vladivostok i öster är den och människorna där inte mer exotiska eller ”österländska” än i Pskov i väster. Läs artikel