Under hösten 2016 lade ambassadör Krister Bringéus fram den utredning han hade fått i uppdrag att göra, Säkerhet i ny tid (SOU 2016:57). I uppdraget ingick att analysera och redogöra för innebörden av Sveriges samarbeten respektive medlemskap med andra länder och organisationer på det försvars- och säkerhetspolitiska området, i dag och i framtiden. Den verkliga orsaken till uppdraget är meningsskiljaktigheterna inför försvarsbeslutet 2015, då de etablerade partierna inte kunde nå enighet om huruvida medlemskap i Nato skulle vara en god idé eller ej. Utredningen skulle enligt direktiven bidra till ett fördjupat nationellt samtal om denna fråga.
Utredningen kopplar samman den eventuella nyttan av ett Nato-medlemskap med framför allt möjligheten av ett ryskt militärt angrepp mot någon eller några av de baltiska staterna. Ett sådant angrepp är, menar utredaren, ”i grunden osannolikt”. Samtidigt sägs den ryska statsledningens agerande kännetecknas av oförutsägbarhet. Utredningen skriver: ”En militär konflikt i Sveriges närområde må vara mycket osannolik. Men konsekvenserna, om den likväl skulle bryta ut, riskerar att bli katastrofala. Den säkerhetspolitiska ledstjärnan måste därför vara att ge det bidrag vi kan till att detta överhuvudtaget inte inträffar.” Utredningen går därefter vidare med att analysera vilket detta bidrag skulle kunna vara. Utgångspunkten är att ”Sverige med stor sannolikhet redan i ett tidigt stadium skulle dras in i en eventuell rysk-baltisk militär konflikt”. Slutsatsen blir: ”Den mest påtagliga militära effekten av ett Natomedlemskap vore av allt att döma att den osäkerhet som i dag råder om hur ett gemensamt uppträdande i en Östersjökris skulle gestalta sig undanröjs, och att västs samlade konfliktavhållande förmåga därigenom sannolikt skulle öka.”
Utredningens slutsats har vunnit genklang i många kretsar som har sett den som ett avgörande besked i frågan om svenskt Nato-medlemskap. Men granskar man utredningens slutsatser står det klart att de bygger på spekulationer och tyckande. Varje steg i dess resonemang kan kritiseras.