Månad: november 2016

Onsdagens udenrigs- og forsvarspolitiske debat på Nordisk Råds session i København var stærkt præget af urolighederne i verden…

Timo Soini fra Finland, som præsenterede den udenrigspolitiske redegørelse, fremhævede Ruslands rolle i den stadig mere spændte sikkerhedspolitiske situation i Østersøen og sagde at den interne udvikling i Rusland desværre går i en udemokratisk retning.

– Rusland bør dog ikke isoleres, men vi bør opretholde dialogen omkring vigtige globale spørgsmål. Derfor sætter vi pris på at Nordisk Ministerråds samarbejdsprogram i Nordvestrusland fortsætter, sagde Timo Soini.

Nordisk Ministerråd besluttede tidligere i år at fortsætte sine samarbejdsprogrammer med Nordvestrusland. Ministerrådets russiske kontorer er blevet klassificeret som udenlandske agenter af Rusland, men samarbejdet fortsætter på en række områder…

Under debatten udtrykte de nordiske udenrigsministre og parlamentarikere stor tilfredshed med Sveriges plads i FN’s sikkerhedsråd. Sveriges udenrigsminister, Margot Wallström, lovede at Sverige vil arbejde for kvinder, fred og sikkerhed, og hun understregede også den nordiske dimension. Hun takkede desuden for den nordiske støtte under det svenske kandidatur.Läs artikel

Under onsdagen diskuterade de nordiska utrikesministrarna säkerhetsläget i Östersjöregionen och Rysslands militära upprustning. Expressen mötte Margot Wallström för en intervju i Folketingets lokaler i Köpenhamn, där Nordiska rådets 68:e session just nu pågår…

Hur menar du att Sverige och de nordiska länderna bör möta detta försämrade säkerhetsläge?

– Jag tror att det alltid gäller, gentemot Ryssland, att säga: hit men inte längre. Det gäller att visa att man är konsekvent och håller ut med sanktionerna som har bestämts i EU-kretsen, men det gäller också att behålla de plattformar där man sitter och diskuterar hur man ska lösa gemensamma problem med Ryssland.

Margot Wallström nämner Arktiska rådet som ett exempel på samtalsgrupper där Ryssland ingår.

– De tillfällena måste vi vara rädda om. Alla här tycker ju att det är viktigt att ha en politisk och diplomatisk dialog – öppna kanaler – med ryssland. Och vi har ju exemplet med den ryska ubåten som de vill bärga. Där försöker vi hjälpa till på alla sätt så att de ska kunna göra det. Det tycker vi är ett bra projekt som är konstruktivt. På samma sätt har vi samarbete i Arktiska rådet, så det gäller att göra både och. Läs artikel

Mikael Jansson (SD) och Roger Richtoff (SD):

Åtgärdsförslag 18 innefattar bl.a. förslag om att använda instrument och uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Man vill alltså lägga ännu mer ansvar under GSFP för att på sikt legitimera mer långtgående överföring av makt från nationalstaterna till EU. Läs hela reservationenAtt hantera och bemöta hybridhot är ytterst ett nationellt ansvar, och EU bör inte militariseras och inte heller få stöd för att lägga grunden till någon europeisk militär eller polisiär underrättelsetjänst. Enligt vår mening är förslaget till åtgärd 2 om att inrätta en enhet för analys av sekretessbelagd informa-tion problematiskt på flera sätt – om inte annat så ur ett integritetsperspektiv. När det gäller att sprida positiva motbudskap för att bemöta hybridhot kan vi ställa oss positiva till detta, men vi anser inte att det ska ligga på EU:s olika institutioner och organ att ombesörja detta. En jämförelse kan göras med vad som tidigare framförts i frågan om våldsbejakande extremism och att staten knappast torde betraktas som den mest trovärdiga avsändaren bland avsedda mottagare. I stället anser vi att civilsamhället i de olika medlemsstaterna bör kunna vara effektivare och lämpligare avsändare för att uppnå detta ändamål.Läs hela reeservationen

Stig Henrikiksson (V):

Dokumentet definierar inte klart vad som ska klassas som hybridhot. Det gör det svårt att ta ställning till stora delar av texten. Exempelvis föreslås att eventuellt utvidga den s.k. solidaritetsklausulen som ingår i Lissabonfördraget för att kunna använda denna vid omfattande och allvarliga hybridhot. Att utvidga de militära skyldigheterna gentemot andra medlemsstater utan att först slå fast vilka områden det kan handla om är ytterst problematiskt. Dokumentet präglas också av ett ensidigt fokus på att potentiella hybridhot skulle komma utifrån. Att de skulle kunna komma inifrån unionen behandlas inte alls.

Jag anser att det är av vikt att åtgärder för att möta hybridhot kan koncentreras, avgränsas och prioriteras för att uppnå största möjliga effekt i arbetet. Detta måste dock ses som i det närmaste omöjligt utifrån dokumentets breda ansats där till och med diplomati sägs kunna utgöra ett hybridhot. Med andra ord: åtgärderna kan inte avgränsas om inte hotbilden tydligare specificeras.

För Vänsterpartiet är den militära alliansfriheten central. Det är genom en självständig utrikespolitik och en internationell trovärdighet vi har möjlighet att bygga säkerhet tillsammans med andra. I dokumentet pekas ett ökat samarbete mellan EU och Nato ut som en viktig faktor för ökad säkerhet gentemot hybridhot. Jag menar att det snarare är tvärtom. Ett tätare samarbete mellan EU och Nato riskerar att öka spänningarna i vår omvärld. Det skulle också föra de enskilda medlemsstaterna närmare Nato, vilket allvarligt riskerar möjligheterna att värna militär alliansfrihet. Läs hela reservationen

De baltiska länderna ser tydliga säkerhetspolitiska problem med det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2. De har svårt att få de andra nordiska länderna med på en kritisk ståndpunkt och Sipilä ser inga problem med projektet.

Den nya säkerhetssituationen i Östersjön är en stor utmaning intygar de nordiska och baltiska statsministrarna med en mun, men då det gäller det ryska gasledningsprojektet som ska löpa genom hela Östersjön är uttalandena olika…

Sverige och Danmark har sagt att de ser säkerhetspolitiska aspekter på problemet, men skickar bollen vidare till EU.

– Vi ser också att det finns en politisk dimension i den här frågan och därför har vi bett att EU-kommissionen ska ge sin ståndpunkt, säger Danmarks Lars Løkke Rasmussen. Läs artikel

Sverige tackar nej till en inbjudan från Ryssland om att diskutera ”praktiska åtgärder rörande säkerheten i Östersjöregionen”.

Det framgår av interna dokument i regeringskansliet som Expressen tagit del av.

”Sverige vill framhålla att denna typ av frågor bör behandlas i relevanta multilaterala fora där alla berörda parter deltar”, skriver regeringen i ett svar som lämnats till den ryska ambassaden.

Även den finska regeringen fick en sådan inbjudan – som omgående nobbades av utrikesminister Timo Soini.

– Den här typen av kontakter och förhandlingar måste hållas i större sammanhang. Jag tror inte att det är möjligt att det blir bilaterala möten mellan två länder i detta fall, men blir det ett bredare sammanhang så måste vi överväga det, konstaterade han…

”Sverige vill framhålla att denna typ av frågor bör behandlas i relevanta multilaterala fora där alla berörda parter deltar.”

Och vidare: ”Bilateral diplomatisk dialog med Ryssland, inklusive om den övergripande säkerhetspolitiska situationen i Europa, är fortsatt en viktig kanal för att framföra svenska ståndpunkter.”Läs artikel

I den svenska diskussionen om synen på Ryssland finns det en krets av ”svenska apologeter för Putin”. De utgör ”Putins svenska brigad” eller åtminstone en ”stödbataljon” (alltså en form av femtekolonnare).

Oerhört alarmerande, eller hur? Särskilt som denna analys framförs av Dagens Nyheter, Sveriges största liberala tidning som deklarerar sig stå för ”en humanistisk upplysningstradition” och för tolerans och demokrati.

Främst bland dessa ”apologeter” (upphetsade religiösa agitatorer) framhävs Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Moskva under tio år, och Hans Blix, tidigare liberal utrikesminister, chef för FN:s Irakinspektion fram till USA:s invasion 2003, en av vårt lands skickligaste utrikesanalytiker…

Saken blir än värre genom att tidningen på nyhetsplats har bestämt sig för att framhäva rysk upprustning och möjliga ryska hot men tona ner västlig upprustning. Reportern Mikael Holmström har välinformerade militärkällor som han flitigt utnyttjar. Problemet, menar jag, är att även bra källor kan vara ensidiga och att tidningens urval av nyheter blir så inriktat på ryskt hot. Läs artikel

De nordiska regeringarna bör kritiskt granska den ryska gasledningen Nord Stream 2 som Ryssland planerar att bygga i Östersjön. Det anser Den konservativa gruppen i Nordiska rådet som vill att gasledningen granskas utifrån miljö-, säkerhets-, försvars-, och utrikespolitiska aspekter…

Det främsta skälet gäller miljön, anser de konservativa, men det som betonades starkast i debatten i plenum var de säkerhetspolitiska aspekterna…

De konservativas förslag fick både stöd och mothugg i salen. Två som sade emot var Erkki Tuomioja (S) och Juho Eerola (Sannf). De såg inga säkerhetspolitiska aspekter med Nord Stream 2.

– Jag tycker att ökat ömsesidigt beroende minskar länders vilja att ta till vapen. Det borde vi stödja i Nordiska rådet, sade Tuomioja. Läs artikel

Ryssland har reagerat med ilska på beslutet att stationera amerikanska soldater i Norge. Den framstående politikern Frants Klintsevitj säger att Norge nu kan bli ett mål för Rysslands kärnvapen.

För en vecka sedan beslöt norska regeringen att runt 330 soldater ur USA:s marinkår ska förläggas på Værnes i Nord-Trøndelag från och med januari 2017. Trots att Norge varit Nato-medlem sedan 1949 har trupper från alliansens andra länder inte varit fast stationerade i landet.

I Ryssland har beskedet om den amerikanska uppladdningen mötts med vantro och ilska.

– Det är mycket farligt för Norge och norrmännen, säger Frants Klintsevitj, vice ordförande i ryska Federationsrådets försvarsutskott, i en intervju för norska TV 2…

Han säger att Norge nu måste vara berett på att bli mål för Rysslands atomvapen.

– Vi har aldrig förr haft Norge som mål för våra strategiska vapen. Men om den här utvecklingen fortgår, kommer Norges befolkning att drabbas. Vi är tvungna att reagera på klara militära hot, och vi har våra sätt att reagera på. Jag måste bara säga som det är, förklarar Klintsevitj. Läs artikel

Regeringen har dragit i bromsen för det framtida mobila bredbandsnätet. Beslutet – som snabbt fick kritik från teleoperatörer – handlar om Sveriges säkerhet, enligt försvarsministern.(TT).

– Vi måste säkra att vi kan ha en bra kommunikation när det gäller försvar, säkerhet och allmän ordning, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT.

I december skulle frekvensutrymme på det så kallade 700 MHz-bandet börja auktioneras ut. Markbunden digital-tv skulle få maka på sig till förmån för mobilt bredband och telefoni. Men efter att regeringen nu har beslutat att hålla på de åtråvårda frekvenserna ytterligare ett år blåste Post- och telestyrelsen (PTS) av auktionen…

Planerna för frekvensutrymmet har fått hård kritik från tunga myndigheter. Försvarsmakten, Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har pekat på stora samhällsrisker.

Peter Hultqvist delar den bedömningen.

– Utvecklingen i vår omvärld visar att det är nödvändigt att vi gör det här, säger han. TT: Kan du vara mer specifik om vilka hot det skulle kunna finnas?

– Jag vill inte gå in på det, men däremot säga att det är nödvändigt att göra det här. Läs artikel

Swenex är en årligen återkommande marin nationell övning där försvaret av det egna territoriet och svenska intressen står i fokus. Övningen genomförs på Ostkusten i ett område som sträcker sig från Södertörn i norr till Västervik i söder och på Gotland mellan den 14 och 23 november 2016.

Under en tid har den säkerhetspolitiska situationen i närområdet försämrats vilket gör det än viktigare att marinen kan bidra med stabilitet och säkerhet i och kring Östersjöområdet. Det görs bland annat med övningar. Det är också viktigt att samarbetet mellan marinen och andra maritima aktörer fortsätter att utvecklas…

Totalt närmar sig antalet personer i övningen 2 000 stycken. Av dessa kommer drygt 1 700 personer från de marina förbanden  som ingår i övningen. Dessutom deltar personal från Luftstridsskolan, Livgardet, Flygtaktiska staben, FMLOG samt Militärregion syd och mitt, med flera.  Ett 20-tal större stridsfartyg som korvetter, minröjningsfartyg, stödfartyg och ubåtar tillsammans med ett stort antal stridsbåtar och bevakningsbåtar är med i övningen. Utöver fartygen deltar ett tiotal stridsflygplan ur F 17, F 21 samt fyra helikoptrar från Helikopterflottiljen. Läs pressmeddelande