Motion med anledning av regeringens proposition 2016/17:33 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan, Mikael Jansson (SD) m fl

…Även om den svenska armén och övriga ISAF utfört en föredömlig insats måste emellertid ändå en bortre gräns sättas för det svenska engagemanget i Afghanistan. Sverigedemokraterna menar att den gränsen har passerats och att det nu är folkens i Afghanistan skyldighet att själva ta hand om sin säkerhet och sätta motvärn mot talibaner. Eftersom det svenska försvaret därtill har reducerats såväl ekonomiskt som gällande antalet förband innebär internationella engagemang dessutom att vårt eget existensförsvar inte kan planeras eller övas på det sätt som krävs. Varje självständig nation bör emellertid äga ett existensförsvar, vilket vi menar att Sverige idag tyvärr inte gör. Vår primära målsättning bör därför vara att bygga upp ett sådant försvar, kapabelt att möta framtida hot i vårt närområde, istället för ett försvar dimensionerat för insatser på fjärran slagfält till oklart gagn för Sverige. Läs motionen

Regeringens proposition har kommenterats på denna sajt.

Nato-frågan, Anders Björnsson

Hur länge kan vi ha ”Nato-optionen” som en böld i den nationella politiken? Den frågan har nyligen ställts av Per T. Ohlsson och Johan Wiktorin, på intet sätt några ”Nato-fiender”. Men de ser båda att kravet på Nato-medlemskap klyver landet – för hur lång tid, under hur många mandatperioder? – och drar uppmärksamheten bort från vad som i dagsläget borde och måste vara huvudfrågan: landets egen försvarskraft.

Denna är undergrävd genom en lång följd av försvarsbeslut med bantade totalbudgetar och en omriktning mot internationella militära insatser som har satt och sätter vårt lands säkerhet i fråga. Alla regeringar efter 1990 är skyldiga till den uppkomna situationen. Skadeverkningarna av denna politik kvarstår, även om en viss tillnyktring har skett under de allra senaste åren.

Läs mer

Världen går inte under här och nu, Wilhelm Agrell, Sydsvenskan

Vårt land har både under den tidigare och den nuvarande regeringen tydligt orienterat säkerhetspolitiken i riktning mot ett ökat samarbete med – och därmed också beroende av – USA. Skälen till detta har varit både materiella och politiska. Sverige är idag en av USA:s närmaste säkerhetspolitiska partner i Europa, utan att för den skull vara allierad. Och Sverige baserar sedan 2014 uttryckligen landets säkerhet på de icke-traktatsbundna nära relationerna med USA. Mellan raderna innebär detta att Sverige bygger sitt försvar på att få hjälp i ett krisläge…

Sverige må vara ett skräckexempel för Trumpanhängarna. Men utifrån detta går det inte att dra några slutsatser om vad effekterna blir på de bilaterala förbindelserna på säkerhetsområdet. Då är sprickor och upplösningstendenser inom Nato ett allvarligare hot, eftersom detta direkt skulle påverka situationen i Östersjöområdet och därmed Sveriges säkerhetspolitiska läge…

I bakgrunden finns andra och mer långsiktiga frågor. Fokuseringen på presidentvalskampanjen och den tillträdande administrationen kan skapa intrycket att det är dess framtida handlingslinje som bestämmer allt. Så är det inte. USA relativa maktposition är i stadigt avtagande, något som den egna underrättelsetjänsten visat i sina långsiktiga analyser. Denna maktposition kan USA inte återskapa med retorik, om det överhuvudtaget är möjligt. Det Trump säger sig vilja nystarta är alltså en världsmakt i nedåtgående. Denna inneboende spänning mellan maktpolitiska ambitioner, självbild och faktisk förmåga är ett oroande fenomen som i historien har ökat risken för inre och yttre instabilitet och därmed också för krig.Läs artikel

Sveriges försvarsminister orolig för Trump, gp.se

Sverige kommer att söka garantier från USA:s nyvalde president Donald Trump om att det nyligen tecknade försvarssamarbetsavtalet kommer att gälla när den nya administrationen tar över. Den oron uttrycker försvarsminister Peter Hultqvist för nyhetsbyrån Reuters.

Efter år av stigande spänningar med Ryssland i Östersjöområdet undertecknade Sverige och USA en avsiktsförklaring i juni för att öka försvarssamarbetet. Affären omfattar gemensamma övningar och anpassning av teknik och metoder för en gemensam NATO-standard.

– Han har genom sina handlingar i valkampanjen gett upphov till en lång rad frågetecken, säger Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, till nyhetsbyrån Reuters…

Hultqvist sa att han även kommer söka garantier för Trumps inställning till Nato, Europa och även ta reda på hur han ser på relationen med Ryssland.

– Vi kommer kontakta den nya administrationen så snart det finns en struktur att kommunicera med, sa försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

Det är vårt eget ansvar, ledare i Smålands Dagblad

Valet av Donald Trump till USA:s president förändrar den europeiska säkerhetsordningen. Det gäller inte minst för Sverige vars utsatthet nu ökar ytterligare…

Ryssland kommer inte att minska sin aggressivitet nu när Trump, som öppet har uttryckt sin uppskattning av den ryske presidenten, har valts. Det säkerhetspolitiska klimatet i Europa har blivit kallare samtidigt som vår skyddande eld har blivit mindre. Det är kort och gott kärvt just nu.

För vår del måste det leda till ökade försvarsanslag. Det finns planer på hur det svenska försvaret kan ökas. Det är enbart en fråga om att skjuta till pengar. Något som såväl den nuvarande som den förra regeringen har varit synnerligen dåliga på.

Nu är dock valfrihetens tid förbi, antingen tar vi ansvar för egen säkerhet eller så gör ingen det.

Två procent av nästa budget bör gå till försvaret. Läs ledaren

Var vi så fega egentligen? Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget, Alf W. Johansson, Tidskriften Respons

Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste decennierna blivit negativ. Neutraliteten avfärdas som en myt, det påstås att Sverige lade sig platt för Tyskland och blev ett lydrike. I skolundervisningen får elever lära sig uppfattningen att Sverige befolkades av nazister och rasbiologer. Detta ensidiga fördömande och denna moraliserande hållning är i behov av en korrigering.

Historia kan skrivas utifrån ett då eller ett nu. Då-perspektivet kräver en medveten ansträngning att fatta en annan tids samhällstillstånd och medvetandehorisonter. Nu-perspektivet däremot lägger nuets värderingar på det förflutna. I kritiskt syfte lyfts det förflutna in i en aktuell ”diskurs”. Det förflutna tenderar att reduceras till en form av efterblivenhet i jämförelse med nuets upplysta ståndpunkt. Nu-perspektivet på det förflutna brukar kallas presentism, då-perspektivet historism. Denna artikel vill anlägga ett historistiskt(det vill säga av historismen präglat) perspektiv på Sveriges historia under andra världskriget – ett försök att förklara historien utifrån dess kontextuella sammanhang. Den är formad utifrån tanken att historievetenskapens uppgift inte bara är kritisk utan också att ”försvara” det förflutna gentemot nuets fördomar och inbilskhet. Läs artikel

Rådet för utrikesfrågor (försvar) den 15 november – kommenterad dagordning, data.riksdagen.se

Regeringens ståndpunkt

Regeringen är positivt inställd till ökat samarbete mellan EU och Nato för att stärka europeisk säkerhet och internationell krishanteringsförmåga inom ramen för befintliga budgetmedel. Det är viktigt att respektive organisations mandat och beslutsautonomi respekteras. Strävan att utveckla EU-Nato-samarbetet ligger i linje med vårt engagemang som medlem i EU och nära partner till Nato. Sverige har ett intresse av att de begränsade resurser som står till medlemsstaternas förfogande används på bästa sätt. Regeringen ställer sig positiv tillökat samarbete på de områden som föreslås i den gemensamma deklarationen som undertecknades i juli. För att ett konstruktivt samarbete mellan EU och Nato ska åstadkommas är det nödvändigt att undvika onödig duplicering inom såväl europeisk förmågeutveckling som bidrag till internationell krishantering. Läs den kommenterade dagordningen

Vill du göra en frivillig insats för friheten? Försvarsmakten

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation. Det är ett modernt krigsförband som utgör basen för försvaret av Sverige. Vi har en mycket hög beredskap, där vi med våra 25 000 män och kvinnor ständigt är beredda på att göra skarpa insatser. Tiden från larm till insats mäts i timmar.

Nu utvecklas och föryngras Hemvärnet. Med mer avancerad utrustning och nästa generations soldater. I våra insatsplutoner är medelåldern under 30 år. Hemvärnet har också den största andelen kvinnor i hela försvarsmakten…

Grundutbildningen till Hemvärnet är mellan fyra och sju månader. Under din grundutbildning kommer du lära dig bland annat om strid, sjukvård och att arbeta i grupp. Läs hur man anmäler sig till hemvärnet

Republikens president Sauli Niinistös tal vid öppnandet av den 219:e försvarskursen 7.11.2016, tpk.fi

Jag vill gratulera er till att ni blivit valda att delta i den riksomfattande försvarskursen. Ni är med på kursen eftersom ni behövs. Ni kommer att få fina erfarenheter och viktiga lärdomar om på hur många olika sätt vårt land beskyddas.

Var och en av oss behövs. Jag brukar säga att alla finländare är försvarare av sitt land. Försvarsviljan är ingen ålderdomlig retorik i dessa allt mer oförutsägbara tider.

Det är positivt att finländarna delar den här tanken. Åtta av tio finländare är redo att försvara sitt land. Försvarsviljan ligger på en internationellt sett hög nivå, och är i sig ett starkt budskap till omvärlden. Det saknar inte heller betydelse att en stor del av våra medborgare, tack vare de färdigheter och förhållningssätt de tillägnat sig under värnplikten, kan agera i undantagsförhållanden. Detta utgör en stadig grundsten för vår säkerhet.

Länge trodde vi att vi levde i en vacker värld. I en värld där konflikter löses på fredlig väg och där gemensamt överenskomna regler och folkrätten väger tungt.

Sanningen är tyvärr en annan. Det har också vi i Europa fått uppleva under de senaste åren. Vi har slagit vakt om idén om en stabil zon runt omkring oss, men det har uppstått allvarliga sprickor i denna zon.

Vissa försöker avhjälpa de rådande missförhållandena genom att blunda för dem, men det leder inte till att de försvinner. Hoten och problemen kvarstår, eller förvärras. Andra söker snabba lösningar för att försöka undanröja alla problem på en gång. Inte heller det är realistiskt. Under ständigt föränderliga förhållanden är det inte möjligt att uppnå fullständig säkerhet. Vi kan ändå stärka vår egen säkerhetsstatus på många sätt. Läs talet

Niinistö: Trump kan vara bra för Rysslandsrelationer, vasabladet.fi

Enligt Niinistö kan Trump erbjuda Rysslands president Vladimir Putin en väg ut ur Syrien genom att behandla honom som en likvärdig kollega.

Trump talade under valkampanjens gång ofta positivt om Putin och konstaterade att han tänker föra en dialog med Ryssland. Putin kan då få en chans att positionera sig som en lika stor ledare som USA:s president i världspolitiken, uppger Niinistö.

– Jag tror det är sådana tankar som värmer i Moskva, även nu på vintern. I Ryssland är ryktbarhet en ganska stor sak, sade Niinistö i Bryssel.

Putin reagerade snabbt och offentligt på Trumps seger. Han konstaterade i sitt gratulationsbrev att Ryssland är redo för dialog som bygger på ömsesidig respekt.

– Det kan hända att det erbjuds en möjlighet till jämlik diskussion även i allmänhet om de problem som finns, säger Niinistö. Läs artikel

Vi måste ta ett större ansvar för vår säkerhet, Anders G. Johansson (M), sla.se

…Men för Europa och inte minst Sverige innebär valet av Trump en gällt ringande varningsklocka. Det påminner oss om att vi inte kan lägga ansvaret för vår säkerhet i någon annans händer…

…Jag menar att valresultatet i USA är ännu en anledning (det saknas inte starka skäl sedan tidigare) för svensk politik att med kraft och iver ta sig an försvarsfrågan. Sverige måste, så snabbt det går, höja sin försvarsförmåga och det rejält. Vi måste omdana det nuvarande expeditionsförsvaret, som främst är designat för att uppträda med mindre enheter på andra platser än i Sverige, till att bli en organisation som utgör en respektingivande och krigsavhållande kraft i vår region.

Det kommer att kosta pengar för att återta en del av det som decennier av nedrustning, nedskärning och underfinansiering har raserat. Vi måste därför börja räkna upp försvarsanslagen med sikte på den tvåprocentsnivå som är Natos rekommendation och som för övrigt Tyskland nyligen beslutade att anta som sitt mål. För svenskt vidkommande skulle det innebära fördubbling jämfört med dagens nivå. Ett sådant beslut vore en tydlig signal till omvärlden och det skulle ge Försvarsmakten utrymme för att skyndsamt inleda ett återtagande. Det behövs i dessa tider av stor ovisshet. Läs artikel

Överstelöjtnant om läget i landet ”Jag har fått tillbaka tron på försvaret”, VästGötabladet

Överstelöjtnant Per Dahlgren på Markstridskolan i Skövde gästade torsdagsträffen och redogjorde för svenska försvaret ser ut idag och i framtiden.
— Jag har fått tillbaka tron på vårt försvar.

För 15 år sedan togs en rejäl time out i försvaret då Ryssland inte längre ansågs som ett hot.

— Vi släppte inte bevakningen av rikets gränser men beredskap kostar pengar och stora inskränkningar gjordes.

Konsekvenserna av ryssarna annektering av Krim och mer aggressivt ryskt uppträdande har gjort att den svenska försvarspolitiken fått ett ökat fokus på nationell förmåga i det egna närområdet.

— Nu råder ökad beredskap, dygnet runt och året om. Det innebär bland annat att all militär krigsplaceras under perioden 2016-2020. Alla förband genomför krigsförbandsövningar och försvaret på Gotland har förstärkts genom att en arméstridsgrupp satts upp på ön…Om ett fartyg eller ett flygplan kommer in på svenskt territorium utan tillstånd så är det Försvarsmaktens uppgift att avvisa dem.

— Vår vision är att skapa ett starkare försvar som kan möta varje hot och klara varje utmaning. Läs artikel