Månad: december 2016

Värnplikt kan minska försvarsförmågan, Sveriges Radio

av

På kort sikt skulle färre soldater och befäl vara beredda att rycka ut med kort varsel, om de används för att utbilda värnpliktiga, enligt Officersförbundet.

– Tittar man på armésidan skulle det definitivt bli färre förband som skulle vara gripbara direkt och ha den här höga beredskapen som vi byggt upp nu, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

I höstas föreslog en utredning att värnplikten skulle återinföras. Orsaken är att Försvarsmakten i snitt bara lyckats locka ungefär 2 500 personer per år till grundutbildningen och det räcker inte för att fylla försvaret med soldater och officerare. Med hjälp av plikt skulle i stället 4 000 utbildas per år från 2018. Men då behövs fler som lär upp soldaterna. I sociala medier har officerare uttryckt oro för att det kommer gå ut över dagens stående förband med anställda soldater och sjömän och de får alltså medhåll av Officersförbundet centralt.

Försvarsmakten ser inte lika allvarligt på problemet, utan tror 4 000 soldater till stor del ska kunna utbildas utan att stående förband påverkas –men en del personer kan ändå behöva plockas från de förbanden.

– Exakt i vilken omfattning enstaka gruppbefäl och liknande kommer involveras i utbildningen är lite svårt för mig att avgöra. Men vår egen plan säger att vi ska klara av 4 000, säger Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell. Läs artikel

Erlander i riksdagens andra kammare den 24 november 1959

av

Neutralitetspolitiken innebär, att vi eftersträvar fördelen av att kunna undgå att omedelbart dras in i ett framtida världskrig. Den medför emellertid också förpliktelser och krav på fasthet och konsekvens hos sina företrädare. Neutralitetspolitiken förutsätter, att omvärlden kan hysa förtroende för vår vilja att orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. Den får inte göras beroende av tillfälliga faktorer utan måste vara uttryck för ett varaktigt program.

Man skall kunna lita på våra försäkringar, att alliansfriheten i fred innebär, att vi i händelse av krig skall hävda neutraliteten. Neutralitetspolitiken får icke skapa vare sig misstro hos någon stormakt eller förväntningar hos någon annan stormakt om avsteg från den valda handlingslinjen. Den medger icke handlingfrihet i den meningen att Sverige, efter utbrottet av ett stormaktskrig, kan utan att vara angripet välja att ens i ett kritiskt läge under yttre tryck inträda på någon av de krigförandes sida. Omvärlden skall vidare kunna lita på att svenskt territorium och svenska resurser icke skall kunna utnyttjas för angreppshandlingar. Vi kan inte underlåta att bjuda motstånd mot varje angripare eller vederlåta att motsätta oss kränkningar av landets neutralitet. Försvaret är i nuvarande världsläge ett nödvändigt stöd för utrikespolitiken.

Det skall skapa respekt för vår vilja att hävda neutraliteten åt alla håll och för vår förmåga att försvara oss, om vi ändå blir angripna. Men det är ett svenskt försvar för svenskt territorium. Förberedelser och överläggningar för militär samverkan med medlemmar av en stormaktsallians är sålunda helt uteslutna, om vi vill bevara förtroendet för vår utrikes- och försvarspolitik.

Citerat ur SOU 1994:11 Om kriget kommit… Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969, s. 54

Ny strid om försvaret drar i gång, sydsvenskan.se

av

Den politiska striden inför nästa försvarsbeslut och framtida försvarsanslag har redan börjat. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anklagar Allianspartierna för att försöka bjuda över varandra.

– Att nu dra i gång någon sorts auktion på vem som är bäst på att höja budet ger inte särskilt mycket, säger han.
Hultqvist anser att riksdagspartierna i stället borde fokusera på att komma överens om en ”steg för steg-ökning av den militära förmågan” i Sverige.
Centerledaren Annie Lööf satte fart på försvarsdebatten med sitt jultal. Andra Allianspartierna hakade snabbt på.
Lööf vill att regeringen kallar in den redan utlovade försvarsberedningen med samtliga partier så tidigt som möjligt nästa år. Syftet ska vara att nå en bred politisk överenskommelse om kraftigt höjda försvarsanslag under nästa försvarsbeslutsperiod 2021–2026.
– Rysslands aggressivitet ökar och är en opålitlig kraft i vårt närområde., säger Lööf.
Hon får stöd av en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, som nu utgår i sina analyser från att Ryssland kan ta initiativ till militärt våld. Tidigare var antagandet att Ryssland svarar på ett uppkommet hot med lite tid till förberedelse.
Centerledaren anser att ”ett första steg” för att bygga upp Sveriges försvar bör vara att se till att försvarsbudgeten hamnar på samma snitt som övriga nordiska länder. Det skulle innebära en höjning från en procent till 1,3 procent av BNP, vilket årligen motsvarar elva miljarder kronor.Läs artikel

Fortsatt svenskt deltagande i militära insatser i Irak och Afghanistan, riksdagen.se

av

Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det föreslår ett enigt sammansatt utrikes- och försvarsutskott. Utskottet håller dock inte med regeringen om att det geografiska operationsområdet kan utvidgas. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan.

…I regeringens förslag ingår också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser utskottet att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Utskottets förslag till riksdagsbeslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak.

Utskottet säger alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.

Utskottet tycker att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen…

Utskottet föreslår också ett tillkännagivande när det gäller insatsen i Afghanistan. Regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Utskottet föreslår att riksdagen riktar den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande. Läs artikel

Hur skulle Sveriges lantbruk drabbas vid en avspärrning? Camilla Eriksson, Sofia Sollén Norrlin, Josefin Heed, slu.se

av

Denna rapport sammanfattar forskningsresultat från projektet Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarhet och resiliens på gårdsnivå i svenskt lantbruk som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och forskningsplattformen Framtidens lantbruk, SLU. Syftet med projektet är att undersöka hur lantbruket skulle påverkas av olika slags försörjningskriser, som bränslebrist, elavbrott eller stopp av foderimport och andra insatsvaror. Vi har lagt fokus på hur sårbarheten skiljer sig åt mellan olika produktionssystem: mjölk respektive kött- eller spannmålsproduktion, stor- respektive småskaliga gårdar, konventionella respektive ekologiska gårdar samt hur valet av teknik påverkar sårbarheten. Vi undersöker detta genom att intervjua lantbrukare om hur de själva resonerar kring risker, beroenden, sårbarhet och sin förmåga att hantera olika slags kriser. Inom ramen för projektet har Sofia Sollén Norrlin och Josefin Heed utformat självständiga examensarbeten för masterexamen. Sollén Norrlins arbete fokuserar på ansvarsrelationen mellan lantbrukare och stat, och finns publicerad i den öppna databasen Epsilon (Sollén Norrlin 2016). Heeds arbete fokuserar på lantbrukets beroende av diesel och kommer att färdigställas under hösten 2016. Läs rapporten

Ledare: Lööf landar på den säkra sidan, Södermanlands nyheter

av

I en tid där världsordningen byggd på starka samverkande demokratier efter Sovjetunionens fall har blivit mer oklar och oberäknelig, gäller det att ta det säkra före det osäkra. Att Centerpartiets Annie Lööf i sitt jultal ställde tydliga krav på nya resurser till Försvarsmakten ska ses i detta ljus. Mer resurser till försvaret är inget önskemål. Det är en nödvändighet…

Lööfs initiativ visar vägen: anslagsökningen till försvaret behöver bli större. I ett första steg ska det vara 11 miljarder per år från 2020, 1,3 procent av BNP – i paritet med övriga Norden, ett snitt som lär stiga framöver. Sett till faktiskt behov är detta i underkant, men ändå en början på en återhämtning. Partiet Liberalerna, som tidigare har ställt sig utanför försvarsuppgörelsen, liksom Kristdemokraterna och Moderaterna bör kunna bejaka den analysen. För Sveriges del är det värdefullt om också minoritetsregeringen svarar upp mot det som Centerledningen nu efterlyser. Även vi måste hålla gränsen. Läs ledaren

Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective 2016, foi.se

av

Sammanfattning: Rysslands Väpnade styrkor utvecklas från att främst vara organiserade och tränade för att hantera interna oroligheter och konflikter i det forna sovjetområdet mot en organisationsstruktur som kan hantera storskaliga operationer även utanför detta område. 2016 har Väpnade styrkorna större förmåga att försvara Ryssland från utländsk aggression än under 2013. Ryssland har därmed ett mer kraftfullt militärt tvångsmaktsverktyg är tidigare. I denna rapport analyseras rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Det är den åttonde utgåvan. En förändring i denna rapport jämfört med den förra är att ett grundläggande antagande har ändrats. 2013 bedömde vi den ryska militära handlingsfriheten utifrån förutsättningen att Ryssland skulle svara på ett uppkommet hot vilket skulle ha givit lite eller ingen tid till förberedelser. I ljuset av de senaste årens utveckling, bedömer vi de tillgängliga resurserna för militära operationer utifrån antagandet att Ryssland tar initiativet till att använda militärt våld. Rysslands militära handlingsfrihet analyseras avseende tre övergripande uppgifter: operationer med försvarsgrensgemensam strid, fjärrstrid och strategisk avskräckning. Den ryska militära handlingsfriheten, dvs. de militära förband Ryssland kan avdela för att lösa dessa uppgifter har fortsatt att växa – särskilt väster om Ural. Ryska militärstrategiska tänkare ägnar mycket uppmärksamhet åt inte enbart militär styrka, utan även åt en mängd andra – icke-militära – medel.

Läs mer

Vilken blir Finlands syn på våldsanvändning? Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt, hbl.fi

av

Presidentens och riksdagens ställning försvagas, försvarsministerns och försvarets ställning stärks och Finland lämnas med vaga och allomfattande regler rörande internationell våldsanvändning också på finsk mark. Så sammanfattar Sia Spiliopoulou Åkermark, forskningsledare vid Ålands fredsinstitut, de potentiella effekterna av ny lagstiftning som nu föreslås för riksdagen.

Riksdagen har nu framför sig två viktiga lagstiftningsprojekt. I en proposition (RP 72/2016) föreslås att det stiftas en lag om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd. I en annan proposition (RP 94/2016) föreslås ändringar i lagarna om försvarsmakten, territorialövervakningslagen och värnpliktslagen.

En målsättning, enligt motiveringarna, är att skapa en enhetlig och tydlig lagstiftning som styr beslutsförfarandet i frågor som rör lämnande av och begäran om internationellt bistånd. En annan önskan sägs vara att tydliggöra och stärka riksdagens medverkan i dessa situationer…

Propositionerna innebär vidare att regler om mottagande av internationellt bistånd införs också i lagen om försvarsmakten. Enligt förslaget är det i princip försvarsmakten – alltså inte presidenten, inte statsrådets allmänna sammanträde och inte riksdagen – som ska besluta om begäran om internationellt militärt bistånd ”om inte annat föreskrivs i lag”. Det föreslås här även att det är genom en förordning av statsrådet, det vill säga inte genom lag antagen i riksdagen, man ska reglera både Natostyrkors ställning i Finland liksom eventuella europeiska militära styrkors ställning…

Under ett kvarts sekel har vi sett en problematisk internationell våldsanvändning, ofta utan stöd i FN-stadgan och i folkrätten. Utvidgningen av begreppet ”självförsvar” skapar eller förvärrar konflikter runtom i världen och ger upphov till nya beroenden mellan små stater och starka ”beskyddare”. Läs artikel

 

Gør som Trump kræver og afsæt flere midler til det danske forsvar, Klaus Kroll, kapten och folketingskandidat för Nye Borgelige, politiken.dk

av

…Som kompensation for en manglende vilje til at hælde penge i et forsvar, som de fleste politikere ikke har haft den store interesse i at opretholde, har man lystigt sendt fredsbevarende og fredsskabende enheder afsted, i særdeleshed når USA har kaldt. Den katolske kirke ville kalde det aflad, når danske politikere bruger vores aktivisme som udtryk for, at vi bidrager med mere, end vi egentlig gør. Den stærkt stigende aktivisme og samtidige reduktion af vores terrítorialforsvar har udmøntet sig i en omlægning af dansk forsvar til et ekspeditionsforsvar, der kun kan bruge som plug and play-løsning i andre, større, landes enheder.

Vi har de facto mistet evnen til at kæmpe selv, mistet de fleste kapaciteter, der sætter os i stand til at hævde vores grænser, og efterladt et stærkt decimeret forsvar, hvis primære funktion er opgaver langt væk fra Danmark.

 Med den strategi risikerer vi at pantsætte vores udenrigs- og sikkerhedspolitiske egenbestemmelse i en grad, der ikke havde været nødvendig, hvis vi blot opfyldte vores forpligtelser. Vi risikerer at skulle låne enheder udefra til at passe på Rigsfællesskabet, og udenlandske enheders loyalitet i forhold til Danmark er næppe den samme som vores egen. Läs artikel

Löfven dröjer med svar om rysk hamnhyra, Metro

av

Statsministern har ingen åsikt, åtminstone inte offentligt, om Gotlands planer på att hyra ut Slite hamn till ryskägda gasprojektet Nord Stream 2.

När TT frågar statsminister Stefan Löfven (S) under ett besök i Västerås om vad regeringen tycker säger han att den är skeptisk till projektet som helhet, men att det är en fråga som måste hanteras på EU-nivå.

TT: Har regeringen ingen åsikt huruvida Gotland ska hyra ut Slite hamn?

-Det är en process i gång och vi kommer att bevaka svenska säkerhetsintressen, med det får du nöja dig nu.

Läs artikel

PM Nilsson: Sverige är ingen småstat i relation till Ryssland, di.se

av

Just nu bränner svenska bilister ovanligt mycket bensin och diesel från rysk råolja. Den ryska andelen har ökat under den senaste tioårsperioden och ligger strax under 50 procent. Resten är mest Nordsjöolja.

Oljan transporteras med båt från S:t Petersburg och lossas i Nynäshamn eller i Göteborg. Totalt importerar Sverige 25 miljoner ton fossila bränslen från Ryssland varje år…

Sverige är också bland de tio största investerarna i Ryssland. De flesta stora svenska företag, totalt 400, äger och driver anläggningar i Ryssland, med Ikea i främsta ledet. Enligt en färsk undersökning från Business Sweden planerar 70 procent att expandera sin verksamhet…

Att misstänkliggöra detta intresse för att gå Putins ärenden är att göra sig själv onödigt liten. Sverige är i ekonomiska, kulturella, tekniska, politiska och till och med militära termer en Östersjömakt att räkna med. Vi har en åtråvärd industri, internationellt integrerad kapitalmarknad, en solid ställning i EU, Nato och FN, Östersjöns starkaste ubåtsvapen och ett slagkraftigt flygvapen med nya långräckviddiga robotar…

Sverige ska sträva efter att S:t Petersburg och Moskva överger sin konfrontationslinje och kopplas upp i det nätverk av städer som är Europa, med studentutbyten, snabbspårsjärnväg, arbets- och kärleksinvandring och sömniga toppmöten om bankregler…

Om Försvarsmakten kan redovisa distinkta skäl för att säga nej bör Gotland göra det. Men då ska man veta vad man gör och vilken relation man vill ha i stället för den nuvarande. Ett land som själv har stor fossil import från Ryssland bör ha mycket starka argument för att förhindra och försena andra EU-länder från att importera. Ett land vars företag själv har stora och växande investeringar i Ryssland bör ha ömsesidig respekt för ryska företags verksamhet i Sverige.Läs artikel

På rätt plats, i rätt tid och med rätt utrustning, forsvarsmakten.se

av

Wartofta stridsvagnskompani från Skaraborgs regemente P 4 befinner sig just nu på Gotland där Försvarsmakten genomför en beredskapskontroll. Under kontrollen prövas flera olika förmågor, som att snabbt ta sig från fastlandet till Gotland, färdigställa ett visst antal stridsvagn 122 och skjuta in kanonerna…

En beredskapskontroll är ett sätt att pröva ett förband och se att de klarar kraven som vi själva har satt, och som ytterst regeringen har på oss i Försvarsmakten, avseende vår förmåga att lösa givna uppgifter inom en viss tid. Det är många saker som måste fungera för att slutresultatet ska bli bra.
– I en beredskapskontroll av det här slaget kontrollerar vi inte bara att förbandet kan komma på rätt plats i rätt tid utan också att transporten av soldater, utrustning och andra förnödenheter också fungerar som det är tänkt, säger brigadgeneral Stefan Andersson, armétaktisk chef som varit på plats i veckan för att följa beredskapskontrollen. Läs pressmeddelande