Månad: december 2016

Saab, Dassault Aviation and BAE Systems have indicated they plan to include extensive defense-industrial collaboration proposals within the frameworks of their HX-FRP bids. The scope is for long-term strategic partnerships, defense-related capital investment projects and commitments to assemble fighter aircraft in Finland …

On the industrial front, Saab’s optimism in selling the Gripen NG to Finland is buoyed by Sweden ’s desire to reach a ”meaningful” bilateral defense deepening agreement with its Nordic neighbor, said Marc Fierens, a Brussels-based political analyst. ”The Finnish government’s official position is that commercial value and cost rather than political considerations will influence the contract decision and outcome. Saab believes it is best positioned to deliver on cost and long-term industrial cooperation. That said, Finland ’s political impulse favors maintaining a close U.S. security dimension to its national defense,” Fierens said. Läs artikel

President Sauli Niinistö har för avsikt att ”lansera” de möjligheter Arktiska rådet erbjuder för USA:s tillträdande president Donald Trump. Finland agerar ordförande för rådet nästa år.

– Det är en lämpligt sval miljö där man lugnt kunde diskutera utan att det hettar till i debatten. I rådet ingår just USA och Ryssland, de nordiska länderna och Kanada, sade presidenten med ett skratt.
Niinistö tog fram saken på lördagen när han svarade på lyssnarfrågor i Yle Radio 1. Arktiskt samarbete var ett svar på frågan om hurdana nya medel Finland kunde hitta på för att främja avspänning.

– Så här skulle man inte lösa stora krigsfrågor, men om man lyckades skapa en känsla av samförstånd i små saker kan det kanske sprida sig vidare. Läs artikel

Donald Trumps senaste diplomatiska snedsteg utlöste en kris med Kina. USA:s blivande president har tidigare småpratat med den kontroversielle filippinske presidenten och kallat Pakistans ledare för ”a terrific guy”. Veterandiplomaten Sven Hirdman ger här sin syn på Trumps diplomatiska faux pas…

Sven Hirdman, före detta statssekreterare och Moskva-ambassadör menar att det mycket väl kan finnas rådgivare som förespråkat ett samtal.

– Republikanerna har länge stött landet och USA säljer fortfarande vapen dit, det skulle inte förvåna mig om han har rådgivare som tycker att han ska tala med dem. Han borde givetvis inte göra det eftersom det är oerhört kontroversiellt, säger Hirdman…

Sven Hirdman menar att mycket kan bero på osäkerhet och ovana från Trumps sida.

– Han är helt ny och har aldrig varit kongressledamot och senator. Det hade varit naturligt att prata med Obama-administrationen i flera fall men det verkar de inte vara intresserade av. Jag är inte säker på att det finns en medveten politik i allt detta, utan man kan utgå från att det fortfarande är rätt rörigt, säger Sven Hirdman och tillägger:

– Det är intressant vem som har ringt upp vem, har de ringt för att gratulera är det inte konstigt att han tar emot samtal. Men har han själv ringt upp till exempel Filippinerna och Taiwan skulle det vara mer anmärkningsvärt. Läs artikel

Den 18 november levererade Försvarsmakten en tidig julklapp till Sverige. Man har i det dolda lyckats skrapa ihop delar från det kustrobotbatteri som avvecklades för över 15 år sedan…

Avvecklingen av det rörliga och kostnadseffektiva kustrobotsystemet var ett synnerligen dumt beslut.

Men trots detta så auktionerades tre av robotbilarna ut 2011 via försvarsexportmyndigheten till företaget Bärebergs Järn och Maskin, och så sent som för bara ett år sedan så kunde man återigen hitta dessa robotbilar till salu på blocket där ”nyskick” ingick i produktbeskrivningen…

Det här innebär att Sverige numera kan påverka fartyg med fientliga avsikter både från luften med JAS 39 Gripen, från ytan med korvetter och nu även från land via lastbilar.

Sverige har därmed för första gången på många år ökat försvarsförmågan genom ett bra och nödvändigt initiativ av Försvarsmakten.

Men nu är det upp till bevis för våra politiker, för det krävs betydligt mer än så här.Läs artikel

Rolf Ekéus, veterandiplomat och f d chef för FN:s specialkommission för Iraks massförstörelsevapen (UNSCOM):

– Det blir en ökad press från USA på Natos medlemsstater att öka sina försvarsutgifter. Men jag tror inte att det blir ett minskat ansvars­tagande från USA för sina allierade i Europa. Trump är en populist som inte kan någonting om utrikes- och säkerhetspolitik. Det avgörande blir därför vilka han utser till utrikes- och försvarsministrar, de kommer att prägla USA:s linje. Jag räknar med att han kommer att omge sig med proffs som stabiliserar honom. Det är möjligt att han söker en mer flexibel Rysslands­politik. Ryssland har en så skakig ekonomi att Putin inte kan hålla uppe tempot i upprustningen. Det finns ingen anledning till att gripas panik och USA kommer inte att överge Nato. Någon strategisk omläggning av USA:s politik tror jag inte på.

Hans Blix, tidigare utrikesminister (FP), chef FN:s atomenergiorgan IAEA och FN:s vapeninspektör i Irak:

– Trump ökar möjligheterna till en långsam nedtrappning av och kanske lösning av Ukrainakonflikten. Den skulle innefatta att Krim föranleder inga amerikanska åtgärder, självklart klargörande av att Ukraina inte blir medlem av Nato. Kravet mot Ryssland måste vara att det totalt drar sig ur den intervention de begår i östra Ukraina och accepterar Ukrainas associationsavtal med EU. Det skulle kunna bli någon sorts islossning. I värsta fall blir det en hårdnande attityd mot ryssarna. Om Trump i sin närhet får kalla kriget-riddare så kan tuppkamskänslan göra sig gällande. Ska man uttrycka det rått så är Trump kanske en person som trycker på knappen om man trampar honom på tårna.Läs artikel

Neste år kutter Russland trolig sitt eget forsvarsbudsjett med over 100 milliarder norske kroner, eller to ganger Norges forsvarsbudsjett. Forsker Una Hakvåg mener det både kan skyldes økonomi, og at de ønsker å gi et signal til Vesten om at de ikke ønsker et nytt våpenkappløp.

Russisk økonomi har de siste årene slitt med lavere oljepriser og internasjonale sanksjoner. Den negative utviklingen gjør at Russland nå er nødt til å tappe sine egne oljefond for å dekke et budsjettert underskudd i 2017, skriver den norske nettavisen The Independent Barents Observer. Den russiske regjeringen foreslår også å kutte forsvarsbudsjettet for 2017 med rundt 26 prosent, fra 3800 milliarder (2016) rubler til 2800 milliarder rubler (2017), ifølge det russiske nyhetsbyrået Tass. Forsvarsandelen av det russiske bruttonasjonalproduktet (BNP) synker fra 4,7 prosent (2016) til 3,3 prosent (2017). Andelen er ventet å synke enda mer i 2018 (3 prosent) og 2019 (2,8 prosent).

– Den russiske regjeringen har, som du påpeker, foreslått en betydelig reduksjon i forsvarsbevilgningene de tre neste årene sammenlignet med inneværende år, både målt i reelle rubler, som andel av det føderale budsjettet og som andel av BNP, bekrefter Una Hakvåg ved FFI overfor aldrimer.no…

De foreslåtte kuttene kan også være et signal til Russlands nærmeste naboer om at de ikke ønsker en ny kald krig.

– For det tredje er det ikke utenkelig at russiske myndigheter har merket seg at Russlands høye prioritering av forsvar de siste årene har ført til bekymring og rop om høyere forsvarssatsing også i Russlands naboland. Reduksjonen i BNP-andelen som går til forsvarsformål, kan således også ha til formål å signalisere at man ikke ønsker et nytt våpenkappløp, sier Hakvåg.

Hun påpeker imidlertid at militæret fortsatt er en av sektorene som prioriteres høyest i Russland.

– Neste års russiske budsjett tyder på at forsvar – og da særlig materiellanskaffelser – fremdeles vil bli prioritert høyt. Både forsvarsutgiftenes andel av BNP og andel av det føderale budsjettet ligger fremdeles an til å være høyere enn det var på 2000-tallet, dog ikke fullt så høyt som i 2015 og 2016.  Det er heller gitt at det planlagte kuttet faktisk vil bli gjennomført, sier Hakvåg.Läs artikel

Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev besöker Uleåborg fredagen den 9 december på inbjudan av statsminister Juha Sipilä.

De två regeringscheferna kommer att diskutera bl.a. de bilaterala relationerna mellan länderna. Dessutom diskuteras aktuella internationella frågor. Det är regeringschefernas andra bilaterala möte.

Regeringschefernas presskonferens sänds som direkt webbsändning fredagen den 9 december ca kl. 14.45 på adressen vn.fi/live.

Läs pressmeddelande

Sveriges nya ambassadör i Finland Anders Ahnlid lämnade in sitt kreditbrev till president Sauli Niinistö på torsdagen, men hann redan förra veckan vara med om en finsk-svensk artilleriövning i Rovaniemi.

– Det gav väldigt bra bild av vad det handlar om ut i fält. Det för oss kvalitativt till en ny nivå i det här samarbetet där våra regeringar och försvarsmakter planerar för att agera tillsammans bortom fredstid, säger Ahnlid…

– Vi har en lång gemensam historia tillsammans och nu ska vi bygga en ny gemensam framtid tillsammans. Vi ska stärka försvarssamarbetet och näringslivssamarbetet, bland annat i informationsteknologi. Slush var ju väldigt bra exempel på vilken kraft som finns i vårt näringsliv i det området och hur de kan samarbeta. Läs artikel

…Sedan FN:s tillkomst har Sverige deltagit i många av organisationens fredsbevarande insatser – de uppgår allt som allt till 120 internationella uppdrag i 60 länder. Under senare år har dockSverige nästan helt valt bort att delta i FN-ledda fredsbevarande insatser och i stället givit företräde åt EU- eller Natoledda insatser – Maliinsatsen är ett undantag, eftersom den leds av FN. FN har synbarligen valts bort som konflikthanterare av diverse svenska regeringar, vilket vi beklagar. Det är då positivt att vi nu kanske återgår till att delta mer aktivt i de FN-ledda insatserna. Vi ser FN som det primära samarbetsorganet för att hantera konflikter och värna fred och säkerhet. En grundläggande förutsättning för internationella insatser ska vara ett tydligt mandat från FN:s säkerhetsråd. Sverige bör efter förmåga, när vi finner starka motiv för det, aktivt delta i insatser inom ramen för FN och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt verka för att stärka dessa organisationers kapacitet. Det är också av vikt att insatserna har tydliga mål och en genomtänkt strategi för att insatserna ska kunna bidra till fred och stabilitet. Internationella insatser får dock inte leda till att vårt eget lands fortbestånd sätts på spel. Därför bör extra medel tillskjutas Försvarsmakten som kompensation för de ekonomiska konsekvenserna av de internationella insatserna. Läs protokollet

Jag har fått uppfattningen att artilleriet inte haft någon särskilt stark ställning inom den svenska armén och att detta förhållande bidragit till att vi idag endast har två artilleribataljoner. Finland som hade egna erfarenheter från kriget satsade på artilleriet på ett annat sätt under det kalla kriget och medan svenska brigader hade en artilleribataljoner (12 pjäser) så hade finländska brigader ett artilleriregemente med två sektioner (24 pjäser). I styrka motsvarande Finlands kårartilleri det svenska fördelningsartilleriet men medan Sverige placerade pjäserna med längst räckvidd, haubits 77, i infanteribrigaderna och äldre pjäser som haubits m/39 och haubits F i fördelningsartilleriet så hade det finländska kårartilleriet pjäser med lång räckvidd (exempelvis 130 K 54 / M-46).
Hur har det kunnat bli så här? Tidigare krig har visat att en mycket stor andel av fiendens förluster orsakats av indirekt eld. Jag tror att en förklaring skulle kunna vara att det är svårt att öva skjutning med indirekt eld samtidigt som manöverförbanden övar. Artilleri- och granatkastareld, även övningsgranater, kräver avlysningar och stora riskområden. Om övningarna för manöverförband och artilleri alltid är skilda åt blir en konsekvens då att manöverförbandens personal inte riktigt förstår nyttan med egen respektive faran med fientlig indirekt eld.

Även vi i hemvärnet berörs av detta. Kompanierna har övningar en tid och plats och granatkastarplutonen en helt annan, det har i alla fall varit så i år. Vi har fått pröva två olika metoder för att integrera hemvärnskompanier med granatkastare i höst. När vi var på Muskö spelades granatkastarplutonen och det sköts inga granater och det fungerar bra när det finns ett stöd för övningsledningen att avgöra om elden skulle ha träffat eller ej. Det är dock ingen typ av övning som jag tror att granatkastarplutonen skulle uppskatta (att bara gruppera och omgruppera men aldrig skjuta). Läs artikel

…Rysslands invasion och annektering av delar av ett annat land, kärnvapenhot och ökad militär- och underrättelseaktivitet har resulterat i en allvarligt förhöjd spänning gentemot västmakterna. Risken för en framtida konflikt av något slag är nu betydligt högre än vad den varit på årtionden, och Sveriges geografi i kombination med vår solidaritetsdeklaration innebär att vi mycket sannolikt kommer att bli delaktiga i en sådan konflikt, oavsett om vi är med i Nato eller inte. Faktumet att Sverige är en strategiskt relevant aktör i relation till en potentiell konflikt innebär att vi är en självklar måltavla…

På försvarsområdet har Sverige mer än halverat sina försvarsutgifter som andel av BNP sedan kalla krigets slut. Den senaste tidens försvarsbudgetökningar är modesta, och Sverige har fortfarande bland de lägsta försvarsutgifterna inom hela EU, trots att vi inte åtnjuter något skydd från Nato som de flesta andra, och att vi har ett av de mer geografiskt utsatta lägena. Anslagen för civilförsvar nästa år är nästan oförändrade trots enorma brister i vår förmåga att bemöta asymmetrisk krigsföring eller storskaliga terrorangrepp…

På samma sätt som Sverige måste återetablera ett trovärdigt territorialförsvar för att möta en ny säkerhetspolitisk verklighet måste polisens prioriteringar, resurser, och organisation, samt lagstiftning, anpassas för en ny verklighet där den organiserade brottsligheten sprider sig. Sverige har länge uppfattats som ett tryggt samhälle, vilket varit en av förutsättningarna för vår ekonomiska framgång. Men vi är på väg attförlora denna komparativa fördel, på grund av att staten har nonchalerat en av sina viktigaste uppgifter, att garantera rikets säkerhet.

Som Hemingway lär ha sagt: ”krig orsakas av oförsvarad rikedom”. Lösningarna på våra säkerhetsutmaningar är relativt enkla. Frågan är om den politiska viljan finns? Läs artikel