Snäv debatt om gasrör, Hans Bulow, ledare i Sydöstran

Det drar ihop sig till beslut om lagring av ryska gasrören i Karlshamn. På tisdag fattar kommunstyrelsen beslut. Det är det senaste beskedet. Kommer Karlshamn säga nej tack till lagringen?…

På fredagen publicerade tidningen Dagens Industri en debattartikel av tidigare s-ledaren i Blekinge och kommunalrådet i Karlskrona, Mats Johansson. Han skrev artikeln tillsammans med Bo Wranker, chef för Sydkustens marinkommando 1997-2000…

De har båda mångåriga erfarenheter av möten med ryska politiker och officerare i Kalingradregionen där Karlskronas vänort Baltijsk ligger. Kommunalrådet Patrik Hansson, (S), reser dit senare i år. Det är bra.

Johansson och Wranker blev på sin tid uppkallade till UD för att förklara varför de bedrev en egen utrikespolitik i ryska Kaliningradområdet. Sydöstran var med när det hände. Det var ett omfattande utbyte med ryssarna i den ryska enklaven åren kring millennieskiftet. Ryssarna värdesatte Sveriges alliansfria politik och ville via Sverige ha en dialog med Nato. Den rollen skulle Sverige fortfarande kunna spela.

Men så låter det inte i svensk säkerhetsdebatt. Starka krafter verkar för svenskt Nato-medlemskap. Militären styr i praktiken helt på egen hand över säkerhetspolitiken i Östersjöområdet. Läs artikel

 

Ap vil bruke to prosent på Forsvaret, aldrimer.no

Arbeiderpartiet programfester i 2017 at Forsvaret skal nå to prosent av bruttonasjonalprodukt (BNP). – Dette har Ap ment over en tid, og nå tar vi det inn i partiprogrammet også, sier nestleder Hadia Tajik. ..

Nå vil også Arbeiderpartiet programfeste toprosentmålet.

– Dette er et mål i NATO som vi støtter. Vi kan ikke nå det i neste periode, men det er et mål vi må strekke oss mot, sier nestleder i utenriks- og forsvarskomiteen, Anniken Huitfeldt (Ap), til VG.

Partiets nestleder Hadia Tajik, som også er leder av programkomiteen, sier dette ikke er noe som har kommet i kjølvannet av USA-president Donald Trumps mange utspill.

– Nei, dette har Ap ment over en tid, og nå tar vi det inn i partiprogrammet også, sier Tajik til VG

I fjor vedtok både Frp og Høyres landsmøter at partiene skal jobbe for å nå toprosentmålet, selv om sistnevnte parti ikke tidfestet målet. Läs artikel

Fortsatt NATO-fokus på utvidelse østover, aldrimer.no

NATO har fortsatt fokus på mulig utvidelse østover og drøfter å ta opp flere land som nye medlemmer. Det har SACEUR, som er NATOs øverste militære leder, opplyst på et stabsmøte internt i NATO…

Kilder i NATO avviser overfor aldrimer.no at den amerikanske generalen gjennom sine uttalelser kan ha valgt å teste en mer uformell «prøveballong».

«Du sier ikke noe som helst i NATO, uansett hvilket nivå du befinner deg på, uten at du har solid ryggdekning og backing for å uttale det», sier en NATO-kilde…

Andre land som deler av NATOs militære ledelse ønsker seg som mulige nye medlemmer skal være Sverige og Finland. Moldova og Ukraina vurderes som langt mindre sannsynlige, selv om landene også blir nevnt i diskusjonene…

Samköpsavtal med Lettland, fmv.se

I förra veckan skrev FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson och Aivars Puriņš, Undersecretary of State for Logistics – Lettlands NAD, National Armaments Director, under ett samköpsavtal.
– Det är ett ramavtal som omfattar upphandlingar och utbyte av information, säger Göran Mårtensson…

En annan fördel med att göra gemensamma upphandlingar är ökad interoperabilitet mellan länderna.

– Att köpa samma system underlättar till exempel när man övar tillsammans eller är på mission.

Samköpsavtalet med Lettland är dock inget militärt samarbete, utan ett upphandlingssamarbete. Läs artikel

Interpellation 2016/17:248 Materiel- och förnödenhetsförsörjning av Allan Widman (L), riksdagen.se

Den 1 juli 2009 togs Försvarsmaktens Centrallager (FMCL) i bruk i Arboga. Den 45 000 kvadratmeter stora byggnaden är belägen ovan jord och inte fortifierad. Huvuddelen av krigsförbandens materiel förvaras i FMCL, som ersatt många av de militära förråd som förut var utspridda över stora delar av landet. I centrallagret är det datorstyrda robotar som plockar bland de 70 000 lastpallar som ryms i det som beskrivs som en av Sveriges största lagerbyggnader. Min fråga till förvarsminister Peter Hultqvist är: Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att öka det militära försvarets resiliens när det kommer till materiel- och förnödenhetsförsörjning? Interpellationen finns här

Anförande av utrikesminister Margot Wallström vid högnivådialog om synergier mellan fredsbyggande och de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030, regeringen.se

…I was greatly encouraged by the strong show of support at the open debate in the Security Council earlier this month on conflict prevention and peacebuilding.

Secretary-General Guterres outlined a number of concrete measures aimed at strengthening the capacity of the UN system to detect and respond early to signs of looming crises.

We must continue to discuss how to improve for example reporting in order to detect early signs of conflict. And we must consider how to strengthen our will and capacity to take action when we receive reports. And we must explore how to make better use of the tools that we have, such as mediation and the good offices of the UN. Läs talet

Officersutbildningen oroar försvarsministern, Sveriges Radio

Antalet nyutexaminerade från officersutbildningen täcker inte behoven. För att lösa detta vill försvarsminister Peter Hultqvist bland annat återinföra värnplikten…

– Det är inte bra och här måste vi upp i nivåer. Det kan vara så att ett införande av ett värnpliktssystem som kompletterar det nuvarande professionella systemet kan skapa en breddad rekryteringsbas också för officersyrken, säger Peter Hultqvist.

Nya siffror från försvarsmakten – som Hultqvist hänvisar till – visar att varje årskull som nu går officersutbildningen är för liten jämfört med behoven.

De som gjort den frivilliga militära grundutbildningen har helt enkelt inte räckt till som bas för rekryteringen av officerare.

I höstas föreslog en utredning återinförd värnplikt bland annat för att säkra att tillräckligt många går officersutbildningen. Läs artikel

Omfattande it-attack mot Försvarsmakten, dn.se

Försvarsmakten har utsatts för en omfattande it-attack. Det har lett till att försvaret stängt ned sitt stora övningssystem på obestämd tid.

Försvarsmakten vill inte säga något om när attacken inträffade, när systemet stängdes ned eller om de vet vem som ligger bakom attacken.

It-attacken och stängningen av övningssystemet sker samtidigt som Försvarsmakten är i full färd att planera den kommande övningen Aurora 17. Övningen som sker i september omfattar alla Sveriges stridskrafter, över 19 000 personer och är den största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Även Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Norge, Tyskland och USA deltar i övningen…

Presschef Philip Simon vill inte kommentera hur stängningen av övningssystemet påverkar de planerade övningarna.

– Det är ett system för övningsplanering. Det har alltså inte med vår operativa förmåga att göra, men alla former av påverkan av våra system är allvarligt. Läs artikel

Man kan inte runda säkerhetsrådet, Mats Björkenfeldt

Lars-Gunnar Liljestrand skrev i går på denna sajt: ”Grannländerna hotade Gambia med militärt våld och bröt därmed mot FN-stadgans våldsförbud (Artikel 2:4)”.

Slutsatsen kan spontant kännas tveksam. Varför skulle inte en demokratiskt vald president få begära militär hjälp utifrån, om han nu hindras att få tillträda makten av interna orsaker?

Som Liljestrand påpekar är bakgrunden ett kategoriskt våldsförbud i FN-stadgan, där dock två undantag finns: rätten till självförsvar och beslut i FN:s säkerhetsråd.

Sedan FN grundades har i första hand stormakterna sökt rättfärdiga militära interventioner med åberopande av självförsvar, men när denna ursäkt är alltför genomskinlig, har man lanserat ett undantag som inte finns i FN-stadgan: ”den lagliga regimen har begärt militär assistans av oss”, vilket skulle göra interventionen rättfärdig. Frågan är om man kan runda FN-stadgan på detta sätt.

Professor Oliver Corten, en av de främsta folkrättsexperterna på området, finner efter en analys av statspraxis, att en demokratiskt vald ledare, som har drivits bort av inhemska krafter och som inte längre har effektiv kontroll av territoriet, inte har möjlighet enligt folkrätten att sätta våldsförbudet i FN-stadgan ur spel. (Se Le droit contre la guerre. Editions Pedone 2014, andra upplagan, s. 466–471.)

Professor Tom Ruys med flera delar Cortens syn på saken: ”By contrast, democratic legitimacy alone, would not seem sufficient of itself for the purpose of inviting foreign troops absent a minimum degree of effectiveness. Based on an analysis of State practice, Corten finds that a democratically elected leader that is ousted from power by domestic forces and who no longer holds effective control over territory, is not in a position to validly request military assistance.” (Se ”Weathering the Storm. Legality and Implications of the Saudi-led Military Intervention in Yemen”, i International and Comparative Law Quarterly, 2016, s. 61 ff.)

Liljestrands påstående om brott mot FN-stadgan synes därför vara korrekt!

Sämre säkerhetsläge kräver mer än övning, Katrineholms-Kuriren

I början på hösten blir det en militär manöver i Sörmland, som kommer att synas och höras mycket mer än Krigsmaktens andra övningar under senare år.

Preliminärt ska omkring 5 000 man, förutom många fordon och flygplan, öva i stora delar av Sörmland, med en tyngdpunkt något öster om Katrineholms- och Flenområdet…

Däremot ska det tänkta krigsfallet, en rysk landstigning med trupper på Sörmlandskusten, inte tolkas som att det är just detta man ser som den mest akuta risken. Inte heller ska det förstås som att Sverige nu åter har en avsedd förmåga att – som under det kalla kriget – skada ett sådant invasionsföretag så mycket att landstigningen inte kan lyckas. Läs artikel

 

Varsler demonstrasjon i Bergen, aldrimer.no

Aksjonsgruppen «Styrk Heimevernet!» varsler at de vil demonstrere mot kuttene i Heimevernet. Datoen blir 28. januar, altså førstkommende lørdag. Samtidig vil gruppen formelt etablere seg som en organisasjon.

– Vi ser at det vi gjør – å ivareta HV og forsvarsevnen – er et arbeid som tar tid. Vi vil jobbe fram mot valget, med oppmerksomhet og påvirkning. Nå er vi kommet dit at vi må organisere gruppen og arbeidet på en skikkelig måte. Lørdag arrangerer vi både en workshop og etterpå en demonstrasjon, sier HV-fenrik og Afghanistan-veteran Frode Larsen…

Det siste året har for det første en svært NATO-kritisk mann blitt president i USA. (Trump har blant annet uttalt at han ikke nødvendigvis vil hjelpe et NATO-land som invaderes av Russland). Russland regnes av mange som mer aggressivt enn på lenge. Og som aldrimer.no har omtalt i en rekke saker, er det stor tvil om hvor mye penger som egentlig ligger i langtidsplanen. Läs artikel

Porosjenko tackade Niinistö, sportpressen.canews.fi

Ukrainas president PetroPorosjenko tackar president Sauli Niinistö för hans förståelse gentemot Ukraina. Han är nöjd med att Finland har haft en stadig ståndpunkt i fråga om Ryssland och Minskavtalet.

Vid presidenternas gemensamma presskonferens under Porosjenkos besök i Finland i dag berättade Niinistö att han upprepat Finlands åsikt om att Rysslands annektering av Krim bör fördömas.

Niinistö sade att det skulle vara bra att lätta på sanktionerna mot Ryssland, men att ett villkor för det skulle vara att Minskavtalet följs.

Niinistö tror inte att USA kommer att ändra på sin linje i sanktionspolitiken. USA har sina egna sanktioner och EU sina egna. Finland respekterar EU:s beslut, konstaterade Niinistö. Läs artikel