Månad: januari 2017

Försvarsminister Jussi Niinistö höll tal vid öppnandet av den 220:e Försvarskursen den 23 januari 2017 i Helsingfors. I sitt hälsningstal dryftade minister Niinistö den finska värnpliktens historia, tillstånd och utvecklingsutsikter.

Också om vår försvarslösning, som grundar sig på värnplikt, så nyligen som för några år sedan fick kritik från flera håll, anser Niinistö att fördelarna med vårt värnpliktssystem är obestridliga: ”Faktum kvarstår: den allmänna värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt och det enda verkliga sättet att ordna försvaret av ett land av Finlands storlek som är vidsträckt men har en relativt liten befolkning.”

I sitt tal belyste Niinistö de skäl som ligger bakom vårt fungerande system och avvisade tvivlen på de värnpliktigas kompetens. Enligt ministerns åsikt får man genom den allmänna värnplikten nationens bästa krafter att ta sig an försvarets uppgifter: ”Också om de värnpliktiga inte är yrkesmilitärer, kan man träna upp dem till soldater som agerar professionellt. Detta har man kunnat se många gånger.” …

Dock anser Niinistö det oroväckande att ett ökande antal reservister, som redan har fått militärutbildning, under de senaste åren har ansökt om att få flytta över till civiltjänstgöring genom den kompletterande tjänstgöringen: ”Det är, åtminstone inte ännu, frågan om ett storskaligt problem, men det är en viktig principiell fråga. Man ska inte så där bara kunna lämna reserven, och Finland kan inte lämnas utan försvar bara för att man inte längre har lust att göra militärtjänst. De som rymmer från reserven undergräver systemets trovärdighet.”Läs artikel

…Den allmänna värnplikten utgör den starka grunden för vårt försvar. Utbildningen är en försvarsmaktens viktigaste funktioner i normala förhållanden. I trupproduktionen och i personalens utbildning tar man i allt större grad hänsyn till beredskapen. Försvarsmakten strävar efter att som en organisation stadd i ständig utveckling, ständigt förbättra våra krigstida truppers förmåga genom att effektivera utbildningen, ta vara på digitaliseringens möjligheter samt upprätthålla och förbättra kontakten med reservisterna, sade kommendören sammanfattningsvis. Läs artikel

Skyddet av Sverige och dess innevånare är en av de viktigaste uppgifterna för regeringen oavsett vem som är statsminister. Utan att förringa någon vill jag i sammanhanget framhålla att sjukvården, räddningstjänsten, polisen och försvarsmakten har ett särskilt ansvar i denna centrala uppgift.

Jag anser att dagens säkerhetspolitiska debatt är i obalans gränsande till enögdhet. Det är två områden som sticker ut särskilt. Det första rör ett svenskt Natomedlemskap och det andra rör ryskt agerande i olika avseenden. Syftet med denna artikel är ett rop på en mera balanserad debatt rörande främst den svenska säkerhetspolitiken då den nuvarande är farlig. Den kan nämligen innebära att vi börjar slå på ”stridstummorna” för tidigt och i onödan. Jag kommenterar inte Natofrågan särskilt förutom att vi inte får glömma bort Natostadgans tredje artikel som anger att varje land måste ha ett nationellt försvar värd namnet. Debattörer hoppar nästan alltid direkt på artikel fem som innebär att ett angrepp på en medlem är att betrakta som ett anfall på alla medlemmar.Läs artikel

Det råder bred politisk enighet om att Sveriges förmåga att identifiera och motverka påverkanskampanjer behöver stärkas. Men att som nu ansluta sig till Stratcom, Natos strategiska kommunikationscentrum, undergräver både vår alliansfrihet och trovärdighet, skriver Annika Lillemets (MP) och Walter Mutt (MP)…

Stratcom etablerades 2014 på initiativ av Lettland men två tredjedelar av Natos medlemsländer har valt att stå utanför. Stratcom har fått kritik för att inte hålla den vetenskapliga klass på sin verksamhet som kan förväntas av ett ”centre of excellence”.

Stratcom fokuserar på att analysera och motverka rysk propaganda och desinformation. Man uppmärksammar även Daesh, eller den så kallade Islamiska Staten. Om Sverige i för hög grad förlitar sig på Stratcom, riskerar vi att få ensidig och ofullständig kunskap och att vår trovärdighet som alliansfritt land försvagas ytterligare…

Det finns därför inga rimliga skäl för Sverige att satsa på Stratcom. I stället bör vi förstärka den kompetens som redan finns i vårt land för att bedriva oberoende och kvalitetssäkrad forskning som kan bidra till saklig informationsspridning, debatt och ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden. Därtill kan vi bidra till det arbete som bedrivs inom EU och FN. Det vore klokare än att backa in i framtiden genom att återgå till det kalla krigets logik att din fiendes fiende är min vän. Läs artikel

Under den senare hälften av 1990-talet skedde en drastisk förändring i mönstren hur de fyra nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige bidrog till fredsbevarande insatser. Från att ha varit bland de mest aktiva truppbidragande staterna i FN-ledda operationer minskade de nordiska truppbidragen kraftigt på kort tid. Anna Savolainen, masterexamen i freds- och konfliktkunskap, gör en analys över varför det har blivit så här…

…NATO:s säkerhetspolitiska roll är dock inte självklar på längre sikt. För det första är NATO-samarbetets framtida utveckling för närvarande något oviss. Redan under Obama-regeringen uttrycktes amerikanskt missnöje med NATO-samarbetet, och tillträdande president Donald Trumps inställning till organisationen är osäker. För det andra är ligger det ofta i små länders intresse att försöka stärka globala multilaterala strukturer såsom FN. I en värld där oförutsägbarhet i hög grad kännetecknar stormakternas politik – som på senare tid bevittnats i Ryssland liksom i USA och Storbritannien – kan starka internationella organisationer fungera som en stabiliserande motkraft. Läs artikel

Försvarsfrågan förtjänar att tas på större allvar än att bli arena för plakat- och överbudspolitik. Att försvaret efter årtionden av nedmontering behöver nya resurser är tveklöst. Och så långt råder det i stort sett politisk enighet i Sverige.

Den skillnad som finns är snarast att regeringen, till skillnad från den borgerliga alliansen, har insikten att det inte är höjden på anslagen utan organisationens förmåga att ta hand om resurserna och sedan använda dem rätt. Det avgör kvaliteten på vårt försvar…

Ett av grundproblemen för dagens försvar är bristen på personal. Systemet med frivilliga i en yrkesarmé har inte klarat av att förse ens det kraftigt nedbantade försvaret med soldater. Med återinförd värnplikt kan delar av den bristen täckas. Men det skapar samtidigt nya problem.

Fler värnpliktiga ställer krav på fler befäl och utbildare. Redan i dag saknas det officerare. Med värnplikten måste utbildningen av officerare utökas. Till det kommer nya behov av utbildningsställen, lokaler och mer tillgång till nya militära övningsområden…

Den omställning försvaret står inför kräver en planering där utbyggnaden måste ske i genomtänkta steg. I det arbetet hör satsningar på överbud och extra miljarder inte hemma.

Att till exempel få medel för att kunna satsa stort på nya vapensystem innan det finns personal som kan hantera dem eller att kalla in fler till värnplikten än det finns vapen, övningsmateriel och instruktörer till ökar inte vare sig försvarsförmågan eller tilltron till försvaret. Snarare tvärtom. Läs artikel

Konstitutionsutskottet (KU) kräver nu insyn i statens miljardkontrakt med Saab på superubåten A26 – och särskilt om kostnaden kan öka ”vid utebliven export till annat land”.

Försvarsminister Peter Hultqvist har tidigare hänvisat till ”såväl försvarssekretess som kommersiell sekretess” för att slippa svara…

I sin KU-anmälan hävdade Allan Widman att Peter Hultqvist måste ha känt till ”förhållandet med en omförhandlingsrätt av kontraktet vid utebliven export” och att han varit i utskottet ”vid flera tillfällen” för att informera utan att ta upp exportklausulen.

I en riksdagsdebatt förra året menade Hultqvist att han av sekretesskäl inte kunde gå in på detaljer i avtalet, både av försvars- och kommersiella hänsyn. Samtidigt hade Försvarsmakten då redan valet att informera försvarsutskottet om att kontraktet mellan beställaren Försvarets Materielverk (FMV) och tillverkaren Saab innehåller just en klausul som ger företaget rätten till omförhandling om det inte går att hitta en exportkund till den nya ubåten. Läs artikel

Från och med den 1 oktober 2012 lades beredskapspolisen i Sverige ned efter ett beslut av den då styrande alliansregeringen. De ansåg att ett polisiärt förstärkningsbehov inte längre fanns.  Nedläggningsbeslutet möttes av kritik från olika håll eftersom den säkerhetspolitiska utvecklingen snarare talade för en utbyggnad. Läget har inte förbättrats och vanliga poliser används i dag till uppgifter som en beredskapspolis i stället skulle kunna utföra. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist besökte den pågående ledningsövningen Geltic Bear i Enköping den 20 januari. I övningen deltar flera hemvärnsbataljonsstaber från militärregion Norr och även medlemmar i andra frivilliga försvarsorganisationer.

Geltic Bear är en årligen återkommande övning med syfte att öva staberna vid landets Hemvärnsbataljoner. Under ett par veckor turas landets militärregioner om att leda sina respektive hemvärnsbataljoner vid Ledningsstridsskolans stora ledningsträningsanläggning på Ledningsregementet…

Hemvärnsförbanden är en stor och viktig del av det svenska militära försvaret. De 40 hemvärnsbataljonerna omfattar cirka 22 000 män och kvinnor och är med sin geografiska spridning och höga beredskap av stor betydelse för försvaret av det svenska territoriet. Hemvärnsförbanden skyddar bland annat flyg- och marinstridskrafternas basområden liksom kritisk infrastruktur och viktigare skyddsobjekt över hela landet. Läs atikel