Månad: januari 2017

…Margot Wallström och den svenska regeringen har upprepade gånger sagt att ett mål med det svenska medlemskapet i FN:s säkerhetsråd är att uppnå en bättre stämning i rådet. Hur kan Sverige bidra till detta om svenska politiker vill ha så lite umgänge som möjligt med Ryssland, en av rådets permanenta medlemmar?

Det är dags att kloka diplomater, inte militärpolitiker, ska sätta tonen i sammanlevnaden med Ryssland. Egentligen bör den principiella lösningen inte vara så svår. Väst får erkänna att Krim, som varit en del av Ryssland sedan 1700-talet och som hyser den ryska svartahavsflottan, hör till Ryssland, och Ryssland får förbinda sig att inte trakassera östra Ukraina och inte heller de baltiska staterna.Läs artikel

Nu framförs fler krav på ett tillbakadragande av rapporten om den ryska påverkansoperationen mot Sverige som pekar ut Aftonbladet Kultur som förmedlare av rysk propaganda. ”Det behövs en haveriutredning”, säger Jesper Enbom, lektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper på Umeå universitet.

Kritiken hårdnar nu mot den omdebatterade forskningsartikeln i Journal of Strategic Studies, som Journalisten berättat om i flera artiklar. Artikelförfattaren Martin Kragh besvarade på måndagen en del av kritiken i en intervju med Journalisten, men hans försvar leder nu till förnyad kritik.

Ulrika Hedman, doktorand på JMG i Göteborg ifrågasätter om Journal of Strategic Studies alls kan betraktas som seriös. På sin hemsida har hon gått igenom artikeln, och Martin Kraghs avfärdande av kritiken. Läs artikel

Finland och Kanada utför i enlighet med Wiendokumentet 2011 en inspektion för ökad tillit och säkerhet i Ryssland 17 – 20 januari 2017.

Området som är föremål för inspektionen ligger väster om Moskva och där finns uppskattningsvis fem truppförband samt utbildningscentret Mulino jämte övningsområden.

Inspektionen leds av Finland. Inspektionsgruppen består av tre finländare och en från Kanada och gruppen leds av överste Martti J. Kari.

Målsättningen med inspektionen är att konstatera att iakttagelserna på området som är föremål för granskning stämmer överens med de uppgifter Ryssland överlämnat till OSSE-länderna. En speciell målsättning är att kunna konstatera att Ryssland på ifrågavarande område inte bedriver sådan militär aktivitet som enligt Wiendokumentet bör ha rapporterats om på förhand. Läs pressmeddelande

Forsker Svein Melby mener norske myndigheter bør begynne å se på en «plan B». Dersom Trump-administrasjonen svekker NATO, eller setter den ut av spill som en effektiv allianse – da bør Norge ha en strategi, sier han…

I går gjentok Trump deler av sitt budskap, men det er første gang han sier dette etter at han vant valget. Forsker Svein Melby ved Institutt for forsvarsstudier mener vi står overfor en «fundamental endring».

– Dette er et brudd med en lang tradisjon. Jeg tror Trump er skeptisk til kollektive ordninger sammen med Europa, og til dels i Asia. Han er grunnleggende skeptisk til å vektlegge NATO, slik man tradisjonelt har gjort i USA, Sier Melby til Aldrimer.no…

– Bør Norge begynne å tenke på en «plan B», altså i en situasjon uten NATO som garantist?

– Ja, jeg tror det er lurt. Alle tidligere amerikanske administrasjoner har sverget til at USA skal inneha en lederrolle. Men Trump kan stå for noe annet. Intervjuet han ga i går, er en påminnelse om det, konkluderer Melby.Läs artikel

Vi kan inte förutsätta att omvärlden ska försörja svenska folket med mat. Det är dags att föra in vår mat i den säkerhetspolitiska debatten, skriver Kristina Yngwe…

Något helhetsansvar för hela livsmedelsförsörjningen har dock ingen myndighet idag. Därför måste ansvarsfördelningen tydliggöras. Det är också angeläget att frågan om livsmedelsförsörjning blir en viktig parameter i civilförsvarsplaneringen.

När vi nu står inför en ny säkerhetspolitisk verklighet måste vi måste dra nya slutsatser. Vi kan inte förutsätta att omvärlden ska försörja svenska folket med mat. Det är dags att föra in vår mat i den säkerhetspolitiska debatten. Läs artikel

After months of anticipation, speculation, and hand-wringing by politicians and journalists, American intelligence agencies have finally released a declassified version of a report on the part they believe Russia played in the US presidential election. On Friday, when the report appeared, the major newspapers came out with virtually identical headlines highlighting the agencies’ finding that Russian president Vladimir Putin ordered an “influence campaign” to help Donald Trump win the presidency—a finding the agencies say they hold “with high confidence.”

A close reading of the report shows that it barely supports such a conclusion. Indeed, it barely supports any conclusion. There is not much to read: the declassified version is twenty-five pages, of which two are blank, four are decorative, one contains an explanation of terms, one a table of contents, and seven are a previously published unclassified report by the CIA’s Open Source division. There is even less to process: the report adds hardly anything to what we already knew. The strongest allegations—including about the nature of the DNC hacking—had already been spelled out in much greater detail in earlier media reports. Läs artikel

Donald Trump är inte den förste oerfarne dumbom som tar plats i Vita huset – där allt händer samtidigt.­ Och det bästa han kan göra är att visa klokhet och realism i mötet med Ryssland och Kina, skriver ­journalisten Åke Ortmark.

Då och då ser man bilder i medierna av Natoplan som far fram över de baltiska staterna. Vad har de där att göra? Fattar USA att Vladimir Putin är en rädd makthavare, som lätt blir sur och orolig? För att lugna sig skickar han fler båtar med kanoner ut i Östersjön. Och det ivriga lilla Sverige svarar på den ryska utmaningen med att skicka tiotals soldater till Gotland. Så är kapprustningen igång…

Det är viktigt att visa motståndaren respekt. Nixon sade i sina memoarer 1978 att ”om vi inte lär oss hantera Kina kommer vi en dag att konfronteras med den farligaste fiende som någonsin har existerat i världshistorien”.

Trump tänker tydligen inte så. Men han tänker nog. Det är troligen inte rätt att kalla honom alltigenom oberäknelig och impulsstyrd. Det framgår till exempel i New York Times att Taiwansamtalet var planerat på lägre nivå sedan månader.

Nu känns det farligt igen. En spontan provokation kan man möjligen förstå. Det blir svårare med en planerad provokation.

Är det meningen att vi ska börja sakna Richard Nixon? Och Henry Kissinger? Läs artikel

Margus Tsahkna har bara varit försvarsminister i Estland sedan slutet av november. Frågor kring Trumps uttalanden är dock knappast nya för honom:Den estländska befolkningen är välutbildad och ser vad som händer utanför landets gränser. Vi är inte oroade men väldigt pragmatiska och vet att historien kan upprepa sig. Vad vi är intresserade av är en normal relation med Ryssland där internationella lagar efterföljs, säger Tsahkna.

Han fortsätter:

Men situationen är som tidigare. Det har alltid funnits ett hot från en rysk sida. Vi tittar noga på vad Ryssland gör på andra sidan gränsen. Det här betyder dock att vi måste öka vår försvarskapacitet.

Estland har därför beslutat att utöka sin försvarsbudget från 2 procent 2015 och beräknat 2,07 procent under 2016, till 2,2 procent av BNP under 2017. I Sverige är motsvarande andel 1,05 procent…

Ett par hundra meter från försvarsdepartementet finns Eesti Kaitseliits huvudkvarter. Organisationen är ett slags motsvarighet till det svenska hemvärnet och 2016 har varit ett intensivt år för både den och brigadgeneralen Meelis Kiili. ”Förra året fick vi cirka 1 000 nya medlemmar. Annekteringen av Krim kom inte som någon överraskning för oss. Vi har länge misstänkt att något sådant skulle ske och många människor vill nu manifestera genom att ansluta sig till oss, säger Meelis Kiili.” Läs artikel

I den stämning av kallt krig som svept in över landet handlar mycket om cyberkrig och hackande. Vi får andtrutna larmrapporter om att Sverige dagligen utsätts för tusentals attacker.

Är någon förvånad? Med miljarder datorer och smarta telefoner sammanbundna i ett globalt nätverk är det närmast självklart att många av dessa redskap används för att komma åt hemligheter. Brottssyndikat försöker lista ut lösenord. Statliga och privata företag jagar affärshemligheter. Militären vill snoka efter anfallsplaner. Regeringar vill ha insyn i andra länders utrikespolitik.