Månad: februari 2017

Vår omvärld har knappast blivit säkrare under 2016. Läget i vårt närområde, hotet från terrorismen och konflikterna i Syrien och Irak är bara några exempel på skeenden som engagerat Must, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Det framgår av den årsöversikt som nu publicerats…

…Huvudaktörerna i Sveriges närområde är Ryssland och de västländer som ingår i Nato. Dock finns det säkerhets- och försvarspolitiska nyansskillnader bland Natomedlemmarna. Europeiska unionen (EU) är också en framträdande säkerhetspolitisk aktör i närområdet. Ryssland eftersträvar ett större politiskt inflytande, stärkt nationell säkerhet och har fortsatt en hög säkerhetspolitisk ambition. Att Ryssland eftersträvar ett större inflytande i internationell politik har under senare år blivit tydligt rörande såväl länderna i det forna Sovjetunionen som i närområdet. Rysslands militära insatser i Ukraina och Syrien visar på beslutsamhet och hög ambition i detta avseende. Ryssland har inte gjort någon hemlighet av sitt intresse för utvecklingen i Sveriges närområde…

USA fortsätter sin återbalansering mot Asien, men har samtidigt gett frågor som rör den europeiska förnyad prioritet. En mer omfattande militär förmåga i Europa, inklusive fler amerikanska militära förband, är beslutad. Det uttalade syftet är en höjd tröskelförmåga inom ramen för Natos kollektiva försvar. Vid sidan av detta genomför flera europeiska Nato-länder försvarssatsningar, i synnerhet kring Östersjön. Läs rapporten

Sveriges försvar ska bevara vår fred och självständighet, trygga stabiliteten i vårt närområde och bidra till att stärka internationell fred och säkerhet. De nationella behoven ska utgöra grunden för prioritering och utvecklingen – försvaret av Sverige börjar i Sverige. Därför vill vi socialdemokrater ha ett modernt, effektivt och folkligt förankrat försvar.

Sverige är militärt alliansfritt. Försvaret ska utformas efter denna säkerhetspolitiska linje. Socialdemokraterna har tre grundprinciper för försvars- och säkerhetspolitiken:

1. Att försvaret av Sverige och svenska intressen är Försvarsmaktens främsta uppgift.
2. Att värna befolkningens liv och hälsa och samhällets funktionalitet.
3. Att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Försvarsmakten måste klara av att förse myndigheten med tillräckligt mycket personal med tillräckligt hög kompetens, oavsett säkerhetspolitisk eller ekonomisk konjunktur. De frivilliga försvarsorganisationerna är en viktiga delar av det svenska folkförsvaret och en central resurs för samhällets robusthet vid större kriser. Det är en generellt sett kostnadseffektiv resurs och bör finnas tillgängligt i hela landet. Förmågan till rekrytering av unga, kvinnor samt en mångfald i etnisk bakgrund, ska tas till vara. Hemvärnsförbanden ska kunna stödja och komplettera insatsorganisationen och skapa en längre uthållighet.

Vi socialdemokrater arbetar för:

• att hävda Sveriges militära alliansfrihet och vår förmåga till internationellt samarbete
• att den folkliga förankringen i Försvarsmakten vid rekrytering och bygga på demokratiska värderingar som öppenhet och samverkan med det civila samhället
• ett personalförsörjningssystem som förmår att förena efterfrågad snabbhet med bred folklig förankring
• obligatorisk mönstring för alla män och kvinnor vid 18 års ålder
• att stärka det nordiska försvarssamarbetet.  Läs programmet

Vad gäller främmande makters kränkningar av Sverige så uppgick de 2016 till 20, vilket är en kraftig ökning jämfört med de elva som inträffade 2015.

Kränkningarna av Sverige gjordes av elva olika länder med flyg, fartyg eller fordon. Grannländer inom Nato står för huvuddelen av kränkningarna medan Ryssland kränkte en gång. Enligt uppgifter till DN från försvarsdepartementet fördelar de sig så här.

Danmark: Fem kränkningar, varav tre med flygplan och två med fartyg.

Norge: Tre kränkningar, två med flygplan och en med fartyg.

USA: Tre kränkningar med flygplan.

Estland: Två kränkningar med flyg respektive fartyg.

Finland: En kränkning med fordon.

Polen, Finland, Litauen och Portugal: Har med fartyg kränkt vardera en gång.

Frankrike och Ryssland: Var sin flygkränkning.

Överträdelserna är till största delen ”av administrativ karaktär, exempelvis att flygplantypen inte finns med i årstillståndet”, enligt Försvarsmakten. Läs artikel

Den svenska exporten av krigsmateriel uppgick till 11 miljarder kronor 2016. Det är en ökning med 45 procent jämfört med 2015, enligt Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som nu ser ett trendbrott.

-Vi märker av mycket förfrågningar, vi ger ju förhandsbesked och det ökar ju dramatiskt. Det är ett ganska stort intresse för att köpa krigsmateriel. Fler börjar se över sitt hus nu helt enkelt. Vi har ju haft en nedåtgående trend för försvarsutgifter men nu finns det en diskussion om att gå upp till vissa procentmål i Nato, och det kommer att påverka, säger generaldirektören Christer Ahlström till TT.

-Den ojämförligt största ordern som finns nu kommer att påverka flera år framöver och det är ju Gripenbeställningen från Brasilien. Det är 2,8 miljarder för 2016, men det är ju bara början. Den totala summan är ju betydligt högre, säger han.

Av den totala exporten av krigsmateriel på 11 miljarder kronor gick 88 procent av den svenska exporten till EU, EES-länder samt till samarbetsländer som Kanada, Sydkorea, USA och Brasilien. Exporten till Mellanöstern uppgick till 160 miljoner kronor. Det är en tydlig minskning jämfört med föregående år. Detta samtidigt som den globala vapenexporten till Mellanöstern nästan fördubblats de senaste fyra åren.

Totalt stod Sverige för 1,2 procent av den globala vapenexporten under 2012-2016, en minskning med 35 procent sedan 2007-2011, enligt de senaste siffrorna från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist:

Stig Henriksson har frågat mig hur jag, vid ett svenskt deltagande i JEF, avser att hantera detta dilemma? Bakgrunden till Stig Henrikssons fråga är att han uppfattar att det finns en koppling mellan brittiska Joint Expeditionary Force (JEF) och Natos Very High Rediness Joint Task Force (VJTF).

När det gäller VJTF kan vi konstatera att denna styrka idag inte är öppen för partnerländer.

JEF är ett brittiskt ramverk för en snabbinsatsstyrka som andra länder kan bidra till. JEF har ingen organisatorisk bindning till Nato eller annan multinationell organisation men kan efter särskilt beslut ställas till FN:s, EU:s eller Natos förfogande i alla typer av konfliktsituationer som inbegriper militära maktmedel, inklusive stöd till humanitära insatser vid behov. Deltagande i JEF innebär inga åtaganden men ger möjlighet till gemensamma övningar. De länder som samarbetar med Storbritannien inom ramen för JEF beslutar självständigt, från fall till fall och i enlighet med nationella beslutsprocesser, om de vill delta i övningar eller militära insatser.

Jag har tidigare redogjort för beredningsläget avseende ett eventuellt svenskt deltagande i det brittiska samarbetet JEF, bl.a. i svar på interpellation 2015/16:16 av Anna Kinberg Batra (M) om tydlighet om Sveriges samarbete med Nato, samt i svar på fråga 2015/16:1441 av Hans Wallmark (M) om svenskt deltagande i JEF. Läs svaret

Det kommer att krävas ”fortsatta krafttag” för att nå målsättningarna i försvarsbeslutet till 2020, enligt ÖB Micael Bydéns egen kommentar till Försvarsmaktens årsredovisning för 2016. För närvarande finns det ”begränsningar” i den operativa förmågan, konstaterar försvaret också.

Årsredovisningen för 2016 är den första under den innevarande försvarsperioden med ökade anslag på 10,2 miljarder kronor på fem år, enligt den uppgörelse som S, MP, M, C och KD enades om våren 2015…

(Personal)  Även här står Försvarsmakten inför stora svårigheter, både med soldater och officerare. Rekryteringen har ”underskridit de nivåer som krävs för en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning”, trots den nya Militära grundutbildningen (MGU) som infördes under året.

”En särskild långsiktig utmaning ligger i officersförsörjningen då en stor andel av officerskåren går i pension de närmaste femton åren”.

Nu väntar försvaret på regerings besked om att återinföra värnplikten så snart det anses möjligt. Dock utan att det kostar pengar, vilket Försvarsmakten hade invändningar mot i sitt remissvar…

(Materiel) ”Materielproduktionen har till del drabbats av förseningar”, konstaterar försvaret nu, dock utan att det stört verksamheten allt för mycket.

Det tidigare ålagda besparingskravet på 760 miljoner på materielsidan ”kommer inte att nås till utgången av 2017”. Samtidigt har försvaret utnyttjat en anslagskredit på nästan lika mycket – 680 miljoner.

I budgetunderlaget för 2018 som offentliggörs om en vecka kommer Försvarsmakten också att redovisa konsekvenserna av ökade kostnader i stora materielprojekt – stridsflyg och nya ubåtar. I fjolårets underlag var urholkningseffekten fem miljarder kronor 2016–20. Nu kan det bli mer. Läs artikel

Svenska militära enheter kränkte förra året fyra andra länder. Samtidigt utsattes Sveriges territorium för tjugo kränkningar av främmande makter.

Både Sveriges och andra länders kränkningar har ökat jämfört med 2015. Det framgår av Försvarsmaktens årsredovisning för 2016 som blev offentlig i dag.

De svenska kränkningarna skedde i Danmarks, Finlands och Portugals luftrum samt på Norges territorialvatten.

Orsaken till att svenska militära enheter kränkt beror ”på misstag i form av felaktig geografisk lägesuppfattning samt administrativa misstag”, enligt Försvarsmakten…

Vad gäller främmande makters kränkningar av Sverige så uppgick de 2016 till tjugo, vilket är en kraftig ökning jämfört med de elva som inträffade 2015.

Av kränkningarna 2016 har tolv skett i luftrummet, sex på sjöterritoriet samt två på land.
Överträdelserna är till största delen ”av administrativ karaktär, exempelvis att flygplantypen inte finns med i årstillståndet”, enligt Försvarsmakten. Läs artikel