Månad: februari 2017

Tre års bottenfrusna relationer mellan Sverige och Ryssland kan börja tinas upp när utrikesminister Margot Wallström på tisdagen besöker sin ryske kollega Sergej Lavrov i Moskva. Hon hoppas på att etablera en respektfull dialog, säger hon till DN…

– Jag tycker nog inte att det är vi som har frusit ut Ryssland, utan vi har varit väldigt lojala mot det som har varit ett EU-beslut, bland annat om att undvika kontakter på högsta nivå. Men vi har med tiden blivit ett av de sista länder som fortfarande inte har kontakt på utrikesministernivå. Jag uppskattar att kunna prata direkt och framföra våra synpunkter. Jag hoppas att det kan bli ett civiliserat samtal…

Vad vill du uppnå i Moskva?

– Att etablera en dialog och en direkt kontakt som blir respektfull. Vi vill framför allt behålla ett konstruktivt samarbete, så att det inte försämras. Vad de gör i säkerhetsrådet är otroligt viktigt, med frågor som Syrien i centrum…

Betraktar du Ryssland som ett säkerhetshot mot Sverige?

– Nej, det gör jag inte. Vi måste döma efter hur de agerar. Vi talar därför om ”en bred ansats”, där vi både agerar i EU-sammanhang, där sanktionerna är ett verktyg i en verktygslåda, men också arbeta för att till exempel Arktis, ett område som tidigare var ett lågspänningsområde, förblir det. Jag kommer att fråga hur Ryssland ser på kärnvapenupprustning i den regionen. Läs artikel

USAs visepresident Michael Pence møtte mandag NATOs generalsekretær Jens Stoltenberg. Pence ble spurt om USA kan garantere for NATOs artikkel fem, det gjensidige forsvaret, men svarte ikke.

Mandag besøkte Michael Pence NATOs hovedkvarter i Brussel. Hans overordnede, Donald Trump, har flere ganger har omtalt alliansen som «foreldet», og uttalt at USA ikke nødvendigvis vil komme andre NATO-land til unnsetning, selv om de blir invadert.

I tillegg har kravet om at europeiske land må bruke mer penger på forsvar, vært krystallklart. Forsvarsminister James Mattis poengterte det for få dager siden, Pence gjentok poenget i dag…

Men da det ble åpnet for spørsmål fra journalistene, unngikk Pence ved tre anledninger å svare. Han ble først spurt om hva som ville skje dersom land ikke bidro nok til NATOs forsvar.

– Dere har snakket om behovet for mer penger til forsvar. Hva blir konsekvensene av å ikke gjennomføre det? Er det noen mulighet for at forpliktelsene i artikkel 5 ikke vil bli ansett som forpliktende, dersom NATO-land ikke betaler?

Pence unngikk å besvare det spørsmålet. Så kom to andre spørsmål, om hva som skjer hvis europeiske land ignorerer de amerikanske kravene.

– Hva skjer “hvis ikke” ?

Heller ikke disse spørsmålene svarte visepresidenten direkte på. Men Pence åpnet for konsekvenser.

– Vi ser at vårt land fortsetter å investere i europeiske lands sikkerhet, men landene i Europa sakker akterut. Jeg vet ikke hva som er svaret, men jeg vet at tålmodigheten til det amerikanske folk ikke er evigvarende, sa Mike Pence. Han la til at USA «forventet støtte»fra andre NATO-land.

– Den gjensidige forpliktelsen, at USA forventer støtte fra sine europeiske allierte, hvis man ikke klarer det… bare fremtiden vil gi svar på det, poengterte visepresidenten…

Forsker ved Institutt for forsvarsstudier og USA-ekspert Svein Melby synes seansen var interessant, både på grunn av det som ble sagt, og det som ikke ble sagt.

– Det er påfallende, at han ikke umiddelbart bekrefter forpliktelsen om gjensidig støtte, altså det å overholde NATOs artikkel fem. Det er kjernen i alliansen. Forsvarsministeren, Mattis, var jo rask med å gjøre det, bare for noen dager siden. Dette er et tegn på at ting ikke er som de var, sier Melby til aldrimer.no. Läs artikel

FMV tecknade idag för den svenska statens räkning ett tillägg till hyrköpsavtalet av 14 stridsflygplan Gripen C/D med Ungern. Det ger Ungern mer flygtid och uppdaterade flygplan…

Vid avtalstidens slut 2026 kommer de 14 gripenplanen att övergår i ungersk ägo…

Det var 2006 som Ungern inledde ett tioårigt hyrköpsavtal med den svenska staten om 14 stycken JAS 39 Gripen inklusive utbildning och support. 2012 förnyades avtalet till att gälla till mars 2026.
Sedan starten 2006 har Ungern flugit över 14 000 flygtimmar. Det ungerska flygvapnet har deltagit i många olika övningar, till exempel Baltic Air Policing, NATO QRA och luftförsvar Slovenien. Läs artikel

Hur är det med säkerheten kring Östersjön – vad är skräckscenariot? 
– Jag vill ogärna spekulera i sådana här frågor. Ju mer vi upprepar krigsfarhågorna för varandra desto mer vardagliga blir de och det är inte bra. Men jag tror inte att Baltikum skulle vara hotat på något sätt.

Finlands president Sauli Niinistö intervjuad av Sveriges Television

Finland är upprustning i sig inte en fråga. Bara hur den ska verkställas. Följaktligen presenterade regeringen nyligen en så kallad redogörelse, som bland annat syftar till att öka Försvarsmaktens samlade styrka med 50 000 soldater (Säkerhetsrådet på svd.se).

Smaka på siffran. Det är en numerär lika stor som hela det svenska försvaret (inklusive Hemvärnet). Ja, i praktiken mer – för det saknas tusentals soldater och matroser för att vi ska nå upp till siffran 50 000. Finlands krigstida styrka kommer efter upprustningen att uppgå till 280 000 soldater, huvudsakligen värnpliktiga. Tillskottet sker inom reserven, fast samtidigt sker en satsning också på spetsförbanden. Nya stridsflygplan (eventuellt svenska JAS Gripen) ska också inköpas…

Med viss rätt har den finska Försvarsmakten ofta ansetts långt mer kostnadseffektiv än den svenska. För en lägre totalsumma kan man mobilisera en större numerär, därtill är det en myt att förbanden skulle vara lågteknologiska och föråldrade. Kunde inte Sverige göra som Finland och återinföra värnplikten? Är det inte rentav det vi är på väg att göra? Nja… Eller rättare sagt nej. Något återinförande av den allmänna värnplikten är i praktiken inte aktuellt, åtminstone inte än. Bra eller dåligt, handlar den nygamla värnplikt som diskuteras i Sverige om några tusen i praktiken frivilliga soldater. Redan det kommer att bli nog så besvärligt. Det saknas utrustning och framför allt utbildningsresurser till större styrkor.

Det var ministären Reinfeldt som införde yrkesarmé, men i praktiken hade värnplikten redan avvecklats av ministären Persson. I Finland agerade makthavarna försiktigare. Läs ledaren

The increasing importance of the Arctic is due to two factors: climate change that opens up the area for the exploration of natural resources, and the general Russian military build-up, some of which takes place in the Arctic region

The combination of Cold War tendencies and the willingness to use military solutions to push for political goals – read Georgia, Ukraine and Syria – leads me to conclude that the wider implications of the Russian military build-up in the Arctic is indeed worrisome.

Scholars and policy makers have diverging views of Russia’s military developments in the Arctic. Some argue that the increasing military presence is primarily aimed at complementing civil authorities in surveillance and search and rescue. Others argue that Russia is protecting its national interests and in strengthening the defence in the North Western direction. Others detect a more offensive edge.

When we look at the facts we clearly see that Russia’s increasing military presence in the Arctic is consistent with how Russia has boosted its capabilities in the Baltic Sea and elsewhere. Läs anförandet

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har medverkat i Münchenmötet alla dagar och han säger att han är lugnad av de besked han hört…

De samarbetsavtal av olika slag som Sverige har ingått med USA på det militära området, gäller de i full kraft även nu när Donald Trump tagit makten som president?
– Ja, jag har haft möten med chefen för deras Europastyrkor och chefen för deras marin i Afrika och Europa och flyget i Europa och jag har ingen som helst signal om några förändringar så vi planerar precis som tidigare, säger försvarsministern.

Ett ständigt ledmotiv från de amerikanska företrädarna på Münchenmötet har varit att de europeiska Nato-länderna måste göra allvar av löftena att öka sina militärbudgetar och det snabbt.

Sverige har ett mycket nära samarbete med Nato men Peter Hultqvist (S) uppfattar det inte som att de amerikanska maningarna också är riktade mot Sverige.

– Jag får väl i så fall ta del av sådana uppgifter om de kommer, men jag har inte uppfattat några sådana diskussioner i förhållande till oss i nuläget.

– Vi måste fråga oss om vi är i en tid av ökande militär förmåga, och det är vi i Sverige i dag. Vi har brutit trenden och vi är inne i en ökning av militär förmåga. Vi ökar då med 17 miljarder kronor till 2020 och sedan får vi väl återkomma om det kommer att ske ytterligare tillägg till detta. Läs artikel

…Kravet på ökade försvarsutgifter i övriga Natoländer är heller inget nytt. När Barack Obama i våras sammanfattade sina utrikespolitiska år klagade han bittert över europeiska fripassagerare. Hans dåvarande försvarsminister varnade redan 2011 för att amerikanerna i längden kunde ledsna på en så obalanserad allians.

Nato har ett mål för försvarsutgifterna på 2 procent av BNP, vilket de flesta högaktningsfullt har struntat i för att de inte vågat prioritera. Det finns ett gemensamt löfte om att nå fram 2024, men det går trögt. Tyskland lägger ynka 1,2 procent och har inlett en viss upprustning. Men om Berlin inte gör om sina budgetplaner kommer försvarets andel av BNP åter att sjunka 2018.

Europa måste inse stundens allvar, och det gäller både borgerliga och socialdemokratiska partier. Det inkluderar även Sverige. Faktiskt handlar det om den egna säkerheten, oavsett hur USA agerar. Vagt tal om ”närmare försvarssamarbete” inom EU är ingen ersättning för riktiga pengar. Läs ledaren

The US vice-president Mike Pence, making his first visit to Europe since taking office, failed to quell those anxieties in a speech on Saturdayat the Munich security conference.

The audience, made up of national leaders, defence and foreign ministers and other senior government figures, who would normally, out of politeness, offer up a warm welcome for a senior US politician, greeted some of his comments with sparse applause.

Pence, reiterating that the US remained committed to Nato, attempted to soothe concerns that Trump might deal directly with Putin, bypassing western Europe. The audience welcomed his promise that Russia will be held “accountable” for its actions in Ukraine, although he didn’t spell out how.

But he lost them when he went further than US defence secretary James Mattis at Nato headquarters last week in rebuking Nato members such as Germany, France and Italy for failing to pay a fair share of its financial burden.

Echoing Trump’s threat last year that he would not necessarily be bound by Nato’s article five, which commits every member to come to the aid of any that comes under attack, Pence reiterated the president’s warning that military help might depend on how much a country under attack had contributed to Nato.

Pence reminded the audience in Munich that Nato had two core principles; one was article five but the other, usually forgotten, was article three, dealing with shared financial burden. “We vowed in that treaty to contribute our fair share to our common defence,” Pence said. “The promise to share the burden of our defence has gone unfulfilled for too many for too long and it erodes the very foundation of our alliance. When even one ally fails to do their part, it undermines all of our ability to come to each other’s aid.”Läs artikel

I onsdagens utrikesdeklaration sa Margot Wallström att regeringen under våren ska lägga fram ett lagförslag om att skärpa reglerna för vapenexport till icke-demokratier.

I den efterföljande debatten blev hon pressad av Vänsterpartiets Hans Linde om hur en feministisk utrikespolitik går ihop med att över huvudtaget sälja vapen till diktaturer. Frågan är befogad och i teorin är svaret enkelt: de går inte att förena.

Men bortom svartvita fantasivärldar finns en realpolitisk verklighet att förhålla sig till – något det tycks vara väldigt lätt att glömma så fort ett parti hamnar i opposition.

Det lagförslag Wallström nämnde bygger på ”Kex-utredningen” kring den svenska vapenexporten som blev klar i juni 2015. Dess huvudnummer är att skärpa de nuvarande riktlinjerna kring mänskliga rättigheter (MR) samt att lägga till ett så kallat demokratikriterium för länder man kan sälja vapen till. Sverige har redan en restriktiv lagstiftning på området och om det sistnämnda går igenom skulle det vara unikt i världen…