Månad: februari 2017

HANS WALLMARK (M): Fru talman! Jag vänder mig till minister Hultqvist. I dag meddelades att Försvarsmakten återupptar kontakterna med Ryssland på försvarsattachénivå i Moskva och Stockholm och att detta sker på svenskt initiativ. Nyheten kom onekligen lägligt, i samband med att utrikesministern ska träffa sin ryska motpart i närtid och att det kommer signaler från regeringen om att man vill ha ökade kontakter med Ryssland. Beslutet om återupptagna relationer sker trots att Ryssland inte visat några tecken på minskad aggression, snarast tvärtom. Det är fel om regeringen skulle normalisera relationen med Ryssland i ett läge där Sverige tydligt måste ställa krav på Ryssland. Inte minst gäller det inför mötet i Moskva i nästa vecka med Lavrov. Ryska militären är intimt förknippad med Krim, med Syrien, med östra Ukraina och med Georgien. Min fråga är: Är beslutet om återupptagna kontakter en del i regeringens anpassning gentemot Ryssland, och innebär beslutet i så fall någon form av motprestation från rysk sida? Kan försvarsministern svara på detta?

Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Ja, försvarsministern kan svara på detta. Regeringens ståndpunkt när det gäller det oacceptabla i annekteringen av Krim kvarstår. Regeringens ståndpunkt när det gäller aggressionen mot Ukraina kvarstår. Regeringens analys av läget i vårt närområde kvarstår. Ingenting har, när det gäller regeringens politiska linje, förändrats. Allt detta kommer att framföras också av Margot Wallström i samband med det besök som görs i Moskva. När det gäller attachéverksamheten har vi hela tiden haft attachéer i Moskva. De har haft attachéer i Sverige. Det som nu sker är alltså att man deltar i det attachéprogram som de andra länderna också deltar i. Det är egentligen det som sker. Det här är militärdiplomatiska kontakter. Det innebär ingen normalisering av vår syn på Ryssland, den ryska politiken och det de har gjort i olika internationella sammanhang. Vår linje kvarstår. Läs snabbprotokollet

– USA bryter med en 70 år lang linje i utenrikspolitikken. Det sier forsker Svein Melby om ultimatumet USAs forsvarsminister kom med i går. James Mattis’ sa at europeiske land må bruke mer penger på forsvar. Hvis ikke vil USA revurdere sine NATO-forpliktelser.

Tankegangen hos dem som styrer i USA nå, er at det internasjonale systemet ikke er så interessant lenger. Kortsiktige amerikanske interesser er viktigst. Det sier forsker og USA-ekspert Svein Melby til aldrimer.no…

Det siste døgnet har vært turbulent for mange europeiske forsvarspolitikere og statsledere – de som bygger sin sikkerhetspolitikk på amerikanske garantier. I går uttalte nemlig USAs forsvarsminister at landet vil «moderere» sine NATO-forpliktelser, dersom ikke Europa bruker mer penger på forsvar.

Det er Washington Post som melder dette, og mange har oppfattet uttalelsen som et ultimatum. Det skal ha vært på et møte med forsvarsministre i NATO at Mattis sa følgende:

«Jeg skylder å gi dere alle klarhet i den politiske realiteten i USA, og å fremme rimelige og konkrete krav fra våre folk. USA vil ta ansvar, men dersom deres land ikke vil at vi skal moderere våre forpliktelser til alliansen, da må hvert land vise sin støtte for vårt felles forsvar». Läs artikel

Regeringen föreslår i sin försvarsredogörelse att truppstyrkan under krigstid ska höjas från nuvarande 230.000 soldater till 280.000 för att förbättra Finlands försvarsförmåga.

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) säger att finansieringen av Försvarsmaktens materielinvesteringar ska höjas gradvis. I år är höjningen 80 miljoner euro, och den stiger gradvis till 150 miljoner euro år 2020. Dessutom förelås 55 miljoner euro per år från och med nästa år för att förbättra beredskapen.

Regeringen tänker förbättra hela landets försvarsförmåga, betonar Niinistö. Han understryker vikten av anskaffningar till försvaret…

Niinistö säger att Finlands närmiljö och geostrategiska ställning har förändrats. Risken för ett traditionellt krig är tillbaka i hotbilden igen. Läs artikel

LOTTA OLSSON (M): Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist. Regeringen är och har varit tydlig med att man ser ett Natomedlemskap som problematiskt eftersom Sverige då gör sig mer beroende av andra länder och beroendet till USA ökar. Nu förhandlar Sverige i stället ensamt med USA om vissa överenskommelser. Anser försvarsministern att enskilda avtal på försvarsområdet mellan USA och Sverige gör oss mindre beroende av USA än ett Natomedlemskap?

Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Frågeställaren har fel i analysen av varför vi är emot ett Natomedlemskap. Låt mig därför börja med att korrigera henne. Det handlar om ett ställningstagande utifrån vår geopolitiska realitet där två militärt alliansfria länder ligger bredvid varandra och Finland har en lång gräns mot Ryssland, vad som kan hända vi denna gräns och en bedömning av ett framtida spänningsläge om vi förändrar vår säkerhetspolitiska doktrin. Vi är dock mycket positiva till samarbete med andra länder och ingår därför bilaterala och multilaterala avtal och är aktiva inom Natos partnerskap. I den strategin ingår också ett samarbete med USA, vilket är gammalt för svensk del, framför allt på materielområdet. Det är alltså ingen nyhet.

LOTTA OLSSON (M): Fru talman! När man går till en förhandling är det alltid lättare om styrkeförhållandet är något så när lika eller om man i alla fall inte är i underläge. Jag undrar om försvarsministern kan se det som en risk. Vi är ett relativt litet land som kommer att förhandla ensamt med ett rätt så stort land, även om det finns andra länder inblandade. Vi har dessutom påtagit oss ett ökat ansvar för Finland.

Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Fru talman! Jag ser inte det problem som frågeställaren pekar på. Vi har gjort upp om samverkan eller interoperabilitet, övningsverksamhet, materiel, forskning och internationella operationer. Det man gör konkret är att man gör upp projekt för projekt. Jag ser inte det behov som redovisas här. Jag tycker att vi har valt en bra strategi, som jag har uppfattat hade förankring hos både Försvarsberedningen och den 70-procentiga majoritet. Läs snabbprotokollet

Det gick några timmar – sedan satte den amerikanske försvarsministern James Mattis övriga medlemsländer under stenhård ekonomisk press vid Natomötet i Bryssel och hotade att dämpa USA:s åtaganden i alliansen.

– Amerikanska skattebetalare kan inte längre bära en oproportionerlig andel av försvaret av värderingar i väst, dundrade ”Mad Dog”.

Det glasklara beskedet från Mattis är att USA kommer att se över sina utfästelser gentemot Nato om medlemsländerna inte ökar sina ansträngningar att nå försvarsutgifter i enlighet med alliansens mål på 2 procent i BNP-andel.

– Jag är skyldig er att klargöra de politiska realiteterna i USA, och att kräva en rättvis behandling från människor i mitt land i konkreta termer. USA kommer att möta sina skyldigheter, men om era länder inte vill att USA dämpar sina åtaganden till alliansen, måste var och en av era huvudstäder visa att de stödjer vårt gemensamma försvar.

En som det föreföll överrumplad Jens Stoltenberg fick frågor av amerikanska journalister som kände till innehållet före presskonferensen och började tala i allmänna ordalag om att medlemsländerna måste börja göra upp planer.

– Försvarsminister Mattis betonade att det måste bli en rättvis fördelning av bördorna. Länder som inte når målet på 2 procent måste öka sina försvarsutgifter, sa en pressad Stoltenberg med tillägget:

– Många av länderna som spenderar mindre än 2 procent uttryckte ambitioner och planer för att öka sina insatser. Läs artikel

Försvarsmakten återupptar kontakterna med Ryssland på försvarsattachénivå i Moskva och Stockholm. Beskedet kommer dagarna före Margot Wallströms besök i Moskva. Beslutet har fattats av ÖB Micael Bydén i samråd med försvarsdepartementet.

– Försvarsmakten har sedan en tid tillbaka återupptagit de militära kontakterna genom våra länders respektive försvarsattachéer. Skälet till det är att vi ser att det finns ett behov av dialog med Ryssland i operativa syften, säger Jesper Tengroth, pressekreterare vid Försvarsmakten till SvD.

Allt utbyte mellan den svenska och ryska militären har legat nere efter Rysslands annektering av Krim 2014. Den så kallade arrangemangsplan som fanns mellan länderna för kontakter om övningar och incidenter förnyades inte av det svenska försvaret när den gick ut samma år.

I Moskva och Stockholm har ländernas försvarsattachéer varit stoppade från att delta i det normala militära utbytet genom att besöka genomgångar och övningar. Läs artikel

…Från 2016 organiseras hela F 7 som krigsförband med huvuduppgifter inom det nationella försvaret. Transport- och specialflygverksamheten stärker sin nationella förmåga men fortsätter också sina internationella insatser. Stridsflygdivisionerna utbildar nya piloter och övar för nationellt försvar. På marken stärker vi förmågan att klargöra flygplan samt att skydda och hålla flygfälten öppna även under krigsliknande förhållanden.  F 7 har idag en utökad personalram relativt före det senaste försvarsbeslutet och vi jobbar hårt med att rekrytera nya medarbetare.

Försvarsmaktens och F 7s uppdrag innebär att vi ska öka tröskeleffekten, höja tillgängligheten och fördjupa samarbeten med andra. Det innebär också ett skifte av fokus från teoretiska planer och kompetenser till praktiska färdigheter och verksamhet här och nu. Genom tidigarelagd militär närvaro på Gotland och återinförandet av kustrobot försvårar vi för en angripare och höjer därmed tröskeln för den som vill angripa Sverige. Under 2016 introducerades jaktroboten Meteor. Det är en toppmodern robot framtagen i samarbete mellan sex europeiska länder. Sverige är idag enda landet med Meteorförmåga och har sannolikt Europas mest kapabla stridsflygplan, en rejält ökad tröskeleffekt. Läs artikel