Finländarnas inställning till militäralliansen Nato verkar inte påverkas av världspolitiken. Fortsättningsvis vill bara var femte finländare gå med i Nato, visar Yles färska enkät.

Finländarnas inställning till Nato har inte ändrats, trots att världspolitiken genomgår stora förändringar just nu. Varken Rysslands aggressivare utrikespolitik eller Donald Trumps intåg på den politiska arenan verkar ha någon inverkan.

En majoritet av finländarna är fortfarande kritiska till ett Natomedlemskap. Det här visar Yles senaste Nato-enkät. Av finländarna anser 21 procent att Finland borde ansluta sig till Nato, medan 51 procent motsätter sig det här.

Det här är helt i linje med tidigare enkäter. Under de senaste fem åren har Natostödet legat stadigt kring 20 procent. Andelen finländare som är osäkra på hur de ska förhålla sig till Nato har ändå ökat lite, 28 procent kan inte svara på frågan. Läs artikel

— Putinregimen är en förfärlig regim, säger Valter Mutt, riksdagsledamot för Miljöpartiet de gröna.
Men han tycker inte att Sveriges närmande till Nato via värdlandsavtalet är rätt väg till avspänning i Östersjöområdet.

Vad är problemet med att stå nära Nato?

— Jag tror på att utrikespolitiken är den främsta försvarslinjen, säger Valter Mutt. En militär alliansfrihet ger oss ett större utrikespolitiskt handlingsutrymme. Det ser vi till exempel nu när Sverige har fått en plats i FN:s säkerhetsråd.

Valter Mutt menar att Sverige får en ökad trovärdighet om vi har ett avstånd till Nato, och det handlar inte bara om Östersjöområdet.

— Jag tror att spänningarna runt Östersjön är något överdrivna. Där har vi en ökad övningsaktivitet, förvisso. Men en verklig hot spot är Sydkinesiska sjön, där vi har en massiv upprustning i dag. Kina har en tre gånger större militär budget än Ryssland. Om Sverige ska kunna medla och verka konfliktförebyggande som vi vill i säkerhetsrådet är det ett problem om vi av ryssar och kineser uppfattas som väldigt nära en USA-ledd militärallians. Läs artikel

– Läget är katastrofalt för den svenska krigsmakten. Sverige har aldrig haft en överbefälhavare. En ÖB måste leda ett krig.

Vad är de i stället?

– Ja, de har gått i politikernas ledband, hela tiden egentligen. Ända sedan den 9 oktober 1945.

Den som påstår detta är 93-årige pensionerade generalen Carl Björeman som följt – och varit delaktig i – det svenska försvarets utveckling sedan han började som officer på 1940-talet.

Han skriver just nu på det han kallar sin sista bok, Sverige har aldrig haft en överbefälhavare.

I en filmad intervju för Gunnar Magnusson menar Carl Björeman att de svenska överbefälhavarna inte fått göra det de egentligen borde göra.

-Sverige har alltid behövt överbefälhavare men aldrig haft någon.

Se intervjun på youtube

Carl Björeman. Foto: Santerus förlag.

I år 2017 fyller Finland 100 år som självständig nation. Det ska firas och uppmärksammas på många olika sätt, både i Finland och utomlands. Finlands ambassad i Stockholm intervjuar kändisar i Sverige som berättar öppenhjärtigt om sitt (hemliga) förhållande till Finland. ”Finland i mitt hjärta” med försvarsminister Peter Hultqvist, var så goda!

2. Vad kan Finland lära sig av Sverige?

I försvarssamarbetet kan Finland lära sig vikten av att hålla fast vid ett fungerande system för personalförsörjning.

3. Vad kan Sverige lära sig av Finland?

Uthållighet, realism och att inte göra förändringar för dess egen skull.

4. Vem är din favoritfinländare? Varför?

Gustaf Mannerheim som lotsade Finland genom den svåraste av alla prövningar och därmed lade grunden till Finlands självständighet. Läs artikel

Finland ligger högst i topp vad gäller försvarsviljan i Europa. Vi är mer krigstokiga än både Ryssland och Sverige. Men vad beror det på?

Enligt en undersökning är 74 procent av finländarna redo att gå ut i krig för att försvara fosterlandet. Undersökningen är gjord av Gallup International år 2015.

I undersökningen ligger Turkiet på andra plats på 73 procent medan Ukraina är det tredje mest försvarsvilliga landet i Europa på 72 procent. Ryssland är på fjärde plats på 59 procent. Enligt undersökningen är 55 procent av Sveriges befolkning beredda att gå ut i krig.

Varför är just Finland så krigstokigt?..

Den finska försvarsviljan påverkas både av vår historia och samtid.

– Det finns en stolthetsaspekt över att vi har överlevt, trots våra krig. Och den här tanken förs vidare i dag av olika organisationer som har med försvarsmakten eller försvarsandan att göra.

Bland annat veteranorganisationerna är starka föreningar i Finland.

– Vi tar del av en hel del åsikter som stöder den allmänna värnplikten, och som stöder tanken om att ha ett starkt försvar, säger Laura…

Laura Kolbe menar också att den finska försvarsviljan kan kopplas till vår relation till statsmakten. En nation behöver känna att det dom har är värt att försvara.

– Det har också att göra med att uppfattningen om staten Finland. Staten ses fortfarande som en positiv angelägenhet, alltså värd att försvaras. Läs artikel

…Although an armed attack directly at Sweden is unlikely, the Russian behaviour in the Baltic Sea and elsewhere has increased the risk for crisis and incidents involving military means and we cannot rule out armed attacks in the future.

This is why Sweden has decided on a new orientation for our defence and security policy. After years of cuts in defence spending and a focus on international operations, parliament decided in June 2015 to substantially increase defence spending and to refocus the Armed Forces towards national defence…

Well-equipped and well trained personnel are of utmost importance for building military capability. Since the abolishment of the conscription in 2009, the armed forces have had enormous problems recruiting personnel to fill its ranks. At the moment we lack around 800 active soldiers and over 6 000 reservists. In order to stabilise the personnel situation, the Swedish government commissioned an inquiry in the end of 2015 to look into how a modernised conscription could complete the volunteer recruitment. Its directives pointed out the Norwegian and Danish systems for inspiration…

The other pillar of the new defence policy is to deepen and strengthen defence cooperation with other countries and organisations in the region. Sweden will remain a military non-aligned country. It is a security doctrine that is distinct, well known and well respected.

It is from the position of military non-alignment Sweden is deepening its defence cooperation with others. The Nordic cooperation is central in this strategy. Our countries face similar security challenges and we share many security interests and positions. Ours is an important geostrategic region and the Nordic defence cooperation, as well as the cooperation with the Baltic states, contributes to a peaceful development and it raises the threshold for military conflicts and incidents in our region in the long term. Läs talet

I en tid där förutsättningarna för den europeiska säkerheten förändras blir den säkerhetspolitiska dialogen och samarbetet mellan grannländer allt viktigare. Vi stärker därför våra bilaterala relationer och vidareutvecklar vårt försvarssamarbete, skriver försvarsministrarna Ine Eriksen Søreide och Peter Hultqvist.

En av Norges och Sveriges främsta säkerhetspolitiska uppgifter är att främja regional säkerhet och stabilitet. Vi måste vara förberedda om kriser och incidenter skulle uppstå i våra närområden. Våra gemensamma säkerhetsintressen illustreras tydligast med våra länders behov av att säkra sjötransporter och knutpunkter – en betydande del av den svenska och norska importen går till exempel via Göteborgs hamn…

Det förstärkta svensk-norska samarbetet kompletterar såväl det nordiska samarbetet inom Nordefco som vårt samarbete med Nato, FN och EU. Samarbetet bygger på gemensamma värderingar och tro på en ordning baserad på internationell rätt. I slutet av november, vid ett möte i Oslo, enades försvarsministrarna om en rad åtgärder för att stärka försvarssamarbetet mellan länderna…

Ytterligare exempel på nya möjligheter till samarbete inom ramen för det nordiska försvarsamarbetet, är avtalet som gör det enklare för de nordiska ländernas militära försvar att verka på varandras sjö-, luft- och landområden i fredstid. Säker kommunikation mellan de nordiska länderna är också upprättat och vi fördjupar samarbetet inom luftlägesinformation. Vi samarbetar också med de baltiska länderna. Detta bidrar till att stärka säkerheten i vår region och minskar risken för att militära incidenter ska inträffa. Läs artikel

För två veckor sedan publicerades regeringens nya livsmedelsstrategi där regeringen identifierar flera syften med att skapa en strategi för livsmedelsförsörjningen. Ett av syftena som nämns är en minskad sårbarhet i livsmedelskedjan, även om det i strategin snarast får karaktären av en positiv bieffekt…

Livsmedelstrategin tar tyvärr inte tag i den nationella livsmedelsproduktionens stora vikt för en nationell försörjningsberedskap för kris och krig, där landet av någon anledning blivit avskuret från yttre livsmedelsförsörjning. Istället ligger strategins fokus huvudsakligen på klimatmål och jobb. Sverige har idag en självförsörjningsgrad på 50 % och trenden är mig veterligen fortsatt sjunkande i och med svåra förhållanden för lantbrukarna (Lantbrukarnas Affärstidningen menar på 0 % p.g.a. beroendet av utländska insatsvaror som t.ex. gödningsmedel). Än värre är att just-in-time-samhället innebär att ingen av livsmedelsgrossisterna håller något lager som räcker mer än några enstaka dagar…

Till syvende och sist handlar det för politiken nu om att uppbåda handlingskraften att fatta beslut. Utan ett civilt försvar spelar det ingen roll hur mycket pengar man lägger på det militära försvaret. Läs blogginlägget

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) anser att uppbåden kunde omfatta även kvinnorna.