Månad: mars 2017

– Västliga medier påstår ofta att folken i Estland, Lettland eller Litauen är rädda för Ryssland. Nej, vi är inte rädda, men vi behöver vara beredda. I dag är vi mycket bättre förberedda att försvara vårt land än någonsin i historien. Det går inte att köra över vårt land på några timmar. Punkt, slår general Terras fast.

Han har varit försvarschef i fem år och nyligen fått förlängt förordnande i två år till.

Estland är ett av de fem Natoländer som nått målet att satsa två procent av bruttonationalprodukten på försvaret. I år blir siffran 2,17 procent (Sverige som står utanför Nato ligger på 1 procent, lägst av Östersjöländerna).

På frågan om general Terras tror att Ryssland planerar att anfalla Estland blir svaret:

– Jag vet inte. Men jag tror på Nato. Och vår huvuduppgift är att se till att Putin tror på Nato. Läs artikel

Idag startar en av arméns viktigaste ledningsträningsövningar på Ledningsstridsskolan i Enköping. Under 10 dagar kommer 750 officerare, soldater och civilanställda att bidra till att öka brigadstabernas förmåga att leda underställda förband.

Arméns stabs- och sambandsövning, ASSÖ 17, genomförs som en del av övningsserien under året och som grund ligger samma scenario som kommer att användas i Försvarsmaktens övning Aurora 17. Fokus ligger på att leda väpnad strid på marken och försvara Sveriges gränser.

Under ASSÖ 17 är det främst den 2:a brigadens stab som övas, och det övergripande målet är att befästa rutiner i ledning och stabstjänst.

− Målet för övningen är att brigaden ska kunna avvärja luftlandsättning, och slå en på marken framryckande mekaniserad motståndare. De ska också kunna samordna logistik, sjukvård och underrättelseinhämtning i sitt område, säger överstelöjtnant Claes Sylvén, planeringsansvarig för ASSÖ 17. Läs artikel

Rötterna till Sveriges neutralitet är i dag delvis glömda och missförstådda. När en felaktig historieskrivning vinner mark får det konsekvenser även för vår tids säkerhetspolitiska tänkande, skriver Mattias Warg. Myter om Sveriges ställningstaganden under tidigt 1800-tal påverkar dagens vägval och gynnar inblandning i just den storpolitik som dåtidens revolutionärer ville hålla landet utanför.

Har Sverige lämnat en missuppfattad utrikespolitik? Frågan är oundviklig för den som gräver fram den svenska neutralitetens rotsystem från början av 1800-talet.

Då, för 200 år sedan, skiftade de säkerhetspolitiska paradigmen. Sverige övergav storpolitiken bortom haven sedan soldaterna kommit hem från Napoleonkrigens slagfält för sista gången. Med beväringsmötets skytteträning tog försvaret ett stort steg mot den moderna värnplikten. Läs artikel

För ett land som Sverige med extremt långa gränser, långa avstånd och en areal som motsvarar Frankrikes blir försvarsförmågan beroende av kvantitet och inte bara kvalitet. Det faktum att försvarets inriktning, efter att under ett drygt decennium på felaktiga grunder varit inriktat på insatser i andra länder, nu handlar om försvaret av Sverige och svenskt territorium understryker detta och att det är en förändring av uppgift som ligger i botten för den nya synen på värnplikten…

I Finland som ligger än närmare den stat som i dag utövar aggression mot sina grannar har värnplikten av detta skäl legat fast under hela denna tid. I Israel som är ett litet land rent territoriellt men omgivet av många och stora hot har värnplikten aldrig ansetts som ett försvarspolitiskt feltänk utan som en förutsättning för att kunna klara av beredskap, vakthållning av gränserna och försvar mot en eller flera angripare. I inget av dessa länder anses plikten att delta i försvaret av det egna landet som att man är statens egendom eller att man därmed är förslavad. Man ser med rätt tydliga ögon vari slaveriet och undergången för det fria samhället ligger, nämligen att man inte försvarar sig…

Även om dagens svenska försvar vore fullrekryterat skulle det inte ge så väldigt mycket större förutsättningar i försvarsförmåga. Självfallet skulle man då kunna öka planerna på ett stående försvar som omfattar 50 000 eller 100 000 soldater. Det är en gigantisk kostnad även med dagens ersättningar och förmåner och skulle underminera möjligheterna oavsett försvarsanslagens nivå till att investera i materiell och avancerade vapensystem. Personalkostnaderna för att ha ett stående mycket stort försvar – utifrån de territoriella utmaningar ett land som Sverige har – skulle vara oproportionerliga både samhällsekonomiskt och försvarspolitiskt…

Det finns förvisso de som käckt hävdar att värnplikten också kan användas för läkarvård, bygga vägar eller passa barn. Det är djupt principiellt fel. Plikten delar vi som medborgare för att värna vårt samhälle, oavsett om vi kallar det värnplikt eller något annat.

För min del har jag svårt att acceptera uppfattningen att man är friare om man överlåter försvaret av friheten till någon annan. Snarare villkorar man då sin frihet till andras godtycke eller förmåga. Och den frihet man upplever sig ha blir till noll den dagen andra inte kan, eller vill, försvara din frihet. Läs artikel

…Nu ska värnplikten återinföras. Säkerhetspolitiken är i ropet. Försvaret visar återigen intresse för Sollefteå, åtminstone för skjutfälten. Fast den totala prislappen törs man inte ens tänka på; den militära infrastruktur som raserades för ett par decennier sedan skulle kosta mångmiljardbelopp att bygga upp.

Med Trump på ena sidan och Putin på den andra kanske det inte är så dumt. Med en hägrande energikris – det behövs fyra nya Saudiarabien för att klara framtidens oljebehov, och det rätt snart – finns det all anledning till oro för den globala stabiliteten. Klimatet och ekologin ska vi inte tala om. Eller den ekonomiska obalansen; världens åtta rikaste personer äger lika mycket tillsammans som den fattigaste hälften av jordens befolkning.

Det yrvakna intresset för säkerhetspolitik är nog ganska befogat.

Men om Sveriges landsbygder fortsätter att dräneras i den här takten har vi snart inget land kvar att försvara. Då besannas EU:s framtidsprognos för unionens lantbruk – där Sverige är ett skogsland med odlingsmark bara allra längst ned i Skåne. Läs artikel

Højtstående militære ledere fra Nato og Rusland har for første gang holdt telefonmøde, siden forholdet mellem dem dykkede til et lavpunkt på grund af konflikten i Ukraine.

General Petr Pavel, der er leder af Natos militærkomité, har talt med Ruslands stabschef, Valerij Gerasimov, om at koordinere militære indsatser og undgå sammenstød. Det oplyser det russiske forsvarsministerium.

»Parterne bekræftede behovet for gensidige tiltag for at reducere spændinger og stabilisere situationen i Europa«, lyder det i meddelelsen…

  »Aktive militære kommunikationslinjer er i Natos og Ruslands fælles interesse, og de vil forblive åbne. De to generaler enedes om at holde kontakten«, lyder det fra Nato.      Läs artikel

…Beslutet låter bra, men om man ser till vad det direkta utnyttjandet blir av detta återinförande är det i det närmaste löjligt. 13 000 ungdomar ska mönstra och sedan ska 4 000 väljas ut för militär utbildning. 2 500 plockas av frivilliga och resterande 1 500 av inkallade värnpliktiga. Detta för att ”stärka försvarsförmågan” och fylla de luckor som den frivilliga rekryteringen inte lyckats med.

Fyra tusen är bättre än 2 500. Och att försvarsförmågan stärks med 1 500 värnpliktiga kan förvisso vara riktigt. Men det avslöjar bara hur bristfälliga resurserna är. Finland ökar med 50 000 soldater. Det kan man kalla förstärkning.

Sverige behöver båda frivillig rekrytering och värnplikt. Vi behöver både heltidstjänstgörande frivilliga och värnpliktiga. Och vi behöver avsevärt fler soldater än de siffror som det nu bollas med. Återinför gärna värnplikten – men då ska den vara allmän, för alla. Inte att en bråkdel av de som är värnpliktsskyldiga kallas in för tjänstgöring med hjälp av en tvångslag. Läs artikel

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har svarat på regeringens uppdrag att lämna underlag inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut, som planeras gälla från 2021.

Rapporten lyfter fram väsentliga utvecklingsområden och utmaningar av betydelse för civilt försvar inom ramen för en samlad totalförsvarsplanering. Rapporten innehåller även kortfattade beskrivningar av omvärlden och samhällsutvecklingen, den relevanta hotbilden samt tillståndet inom civilt försvar i dag. ..

Ensidig pessimism och svartmålning av framtiden med fokusering på kriser och negativa händelser riskerar samtidigt att bli självuppfyllande. Det finns i själva verket en stark trend sedan många decennier tillbaka mot bättre levnadsförhållanden och ökad säkerhet för befolkningar över hela världen. Den tekniska utvecklingen är en stark motor för välståndsutveckling och problemlösning inom alla samhällsområden. Människans inneboende potential att bruka våld för att tillvarata sina egenintressen och för att lösa konflikter kan dock inte antas minska i samma takt. Den katastrofala storkonflikten för etthundra år sedan utlöstes också efter en längre period av relativ fred, stark teknisk utveckling och välståndsutveckling. En fortsatt uppmärksamhet på faktorer som kan förebåda en liknande utveckling idag är i hög grad påkallad. Arbetet med att förebygga konflikter samt bygga förmåga för att kunna hantera antagonistiska hot mot det svenska samhället kommer att behöva pågå under överskådlig tid…

Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Det nordiska samarbetet, och särskilt samarbetet med Finland, är av fortsatt stor vikt. Nordisk samordning, multilateralt eller bilateralt, möjliggör för länderna att med större kraft driva gemensamma ståndpunkter i det internationella arbetet. Även om de nordiska länderna har valt olika säkerhetspolitiska lösningar och olika förhållningssätt till den europeiska integrationen innebär ländernas stora värdegemenskap och omfattande ekonomiska samarbete att länderna tillsammans kan fortsätta att bygga säkerhet och stabilitet i vår region. Läs rapporten

Britain’s most senior Nato commander has called on the alliance to step up efforts against Russian cyber attacks, propaganda and political agitation – to keep President Putin in check.

General Sir Adrian Bradshaw told the BBC that the West needed ”a grand strategy” to counter these threats…

General Bradshaw described the likelihood of a military confrontation with Russia as low.

But he added because ”there is a very small risk and because the consequences would be catastrophic, we have absolutely got to deal with the risks”.

Those risks, he believes, have increased because of Russia’s willingness to use ”all the levers of the state” to achieve its goals. Läs artikel

…Bare rundt 10% av forsvarsbudsjettet går nå til Hæren. Også i Heimevernet gjennomføres det for tiden store kutt. I en historisk sammenheng er det trolig få land som har lagt så lite vekt på sitt territoriale landforsvar, som Norge nå gjør.

Generalløytnant Robert Mood (p) uttalte i går at Norge ikke lenger overholder NATO-traktatens artikkel 3, fordi landstridskreftene er så små. Han mener Forsvaret er helt ute av balanse, og at situasjonen i et historisk perspektiv er «uvanlig».

– I historisk sammenheng er det belegg for å si at dette er uvanlig. Rådende logikk er fortsatt at kontroll på landterritoriet er helt nødvendig for et effektivt forsvar. Særlig i et klassisk invasjonsscenario, men like viktig i et hybrid utpressingsscenario. Da blir lokal situasjonsforståelse og evne til  å stabilisere samfunnet kritisk viktig, sier Mood til aldrimer.no. Läs artikel

Sverige skulle på sikt behöva fördubbla antalet soldater och sjömän för att kunna försvara landet, säger militärstrategiske experten Stefan Ring.

– Det är definitivt vad som är realistiskt och nödvändigt.

Stefan Ring, verksam vid svenska Försvarshögskolan, beskriver återaktiveringen av värnplikten som en utmaning för Försvarsmakten, om de värnpliktiga ska känna att utbildningen är intressant och motiverande.

Han ser återaktiveringen som ett kvitto på att beslutet att göra värnplikten vilande 2010 var förhastat.

– Ja, det är klart det var, annars hade man inte behövt ändra det. Man tog beslutet då för att man hade en annan syn på hur försvarsmakten skulle användas.

Dagens insatsförsvar är anpassat för att sätta in små förband i internationella insatser.

– När vi går över till ett försvar av Sverige ställs helt andra krav på antalet. Sverige är ändå ett stort land med flera områden som har strategisk betydelse, säger han.

Han nämner storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, Norrbotten med malmbrytningen, Jämtland med förbindelsen till Trondheim och Gotland som sex viktiga landsdelar. Varje område skulle behöva försvaras av en brigad, med ett flertal understödjande förband, enligt hans bedömning.

– Det är 10 000–15 000 soldater gånger sex, så då närmar vi oss 100 000, alltså är en fördubbling, säger han. Läs artikel