Månad: mars 2017

När Allmänna försvarsföreningen i Östergötland tillsammans med Försvarsutbildarna har bjudit in överbefälhaveren Micael Bydén som talare, är det inte märkligt att föreläsningssalen på länsmuseet i Linköping snart fylls. Fast klientelet ser ut som det brukar. Vi är många ”gubbar” (och några ”tanter”).

Så plötsligt stormar ett större antal ungdomar in och ockuperar de bakre stolsraderna. Häcklare? Det är lätt att fördomsfullt resonera så, även om uppträdandet är lite för städat.

Några häcklare var det inte, däremot försvarsintresserad ungdom. Jo, det finns sådan också! Och långt mer än för bara några år sedan. Dels tror jag det har sin grund i ren och skär nyfikenheten. Det har hunnit gå några årskullar sedan vi hade värnplikt sist, för att inte tala om tiden då värnplikten var allmän på riktigt. Läs ledaren

Gapet mellan hot och skydd växer, personer med Sverigekoppling deltar i internationell terrorism och främmande makt försöker nästla sig in i skyddsvärda verksamheter. Läget är mer komplicerat än tidigare, enligt Säpo.

– Säkerhetspolisen har aldrig haft en större och mer komplicerad uppgift, säger Säpos generaldirektör Anders Thornberg i samband med att myndighetens årsrapport för 2016 presenteras.

Att uppgiften komplicerats beror bland annat på att det säkerhetspolitiska läget har förändrats, där Sverige ”har fått en ökad militärstrategisk betydelse”, men också på svenskars roll i den internationella terrorismen…

Under pressträffen talades det också om hoten mot så kallade skyddsvärda verksamheter.

– Under 2016 har Säkerhetspolisen arbetat med flera fall där personer i skyddsvärd verksamhet varit främmande makt behjälplig, säger enhetschefen Fredrik Agemark.

Spioner har sökt jobb, eller så har främmande makt försökt att värva redan anställda vid myndigheter som är viktiga för totalförsvaret, enligt Agemark…

Anders Thornberg vill inte säga vilken eller vilka stater som ligger bakom spioneriförsöken men beskriver Ryssland som det största hotet.

Beträffande IT-attacker har det förekommit ”kvalificerade angrepp” för att komma åt information eller störa verksamhet.

– Gapet mellan hot och skydd växer, säger Fredrik Agemark och förtydligar att det handlar om angrepp från stater. Läs artikel

Pål Jonsson har frågat mig om jag kommer att verka för avspänning i relationen till Ryssland inom mitt politiska ansvarsområde.

Efter Rysslands illegala annektering av Krim i mars 2014 och Rysslands närvaro i östra Ukraina har Sverige fördömt det ryska agerandet. Sverige har också varit aktivt i arbetet med att utforma och upprätthålla EU:s sanktioner mot Ryssland med anledning av landets agerande i Ukraina.

Det militära samarbetet med Ryssland avbröts kort efter den illegala annekteringen av Krim. Regeringens ståndpunkt är att det saknas förutsättningar för att återuppta samarbetet med mindre än att Ryssland upphör med aggressionen mot Ukraina, uppfyller folkrättens krav på respekt för suveränitet och territoriell integritet, uppfyller sina åtaganden enligt Minsköverenskommelserna och upphör med den illegala annekteringen av Krim. Läs  svaret

Venstres nestleder, Ola Elvestuen, mener nedleggingen av Sjøheimevernet er uforståelig. – Vi trenger dem, det er et enkelt og billig system, og nå skal det legges ned. De burde heller forsterkes, sier Elvestuen. Nå vil han forsøke å stoppe nedleggingen…

Flere eksperter har de siste dagene uttalt at det er umulig å videreføre den svært viktige sikringen av en rekke objekter langs norskekysten – uten Sjøheimevernet. Det er snakk om flyplasser, kraftstasjoner, gassledninger, telesentraler, oljeraffinerier, militære baser, og så videre…

Elvestuen er også opptatt av dette resonnementet, og frykter vi er blitt alt for opptatte av de store, tunge kapasitetene.

– Vi må ha dybde og variasjon i måten man kan respondere på. Det er en åpenbar risiko at F-35 eller fregattene bindes opp med oppgaver de ikke skal ha, sier Elvestuen. Han legger til at han mener balansen i Forsvaret nå ikke er god – fordi store og dyre enheter tar en for stor del av budsjettene. Lettere styrker, landforsvar og kvantitet har etter Elvestuens oppfatning fått alt for liten oppmerksomhet.

– Det er klart det. Vi er i en situasjon hvor man nå binder opp store ressurser på veldig store investeringer. Og så skjer det vi frykter, at landforsvaret, kystforsvaret og Heimevernet svekkes, avslutter Elvestuen. Läs artikel

Försvarsministern säger bestämt nej till ett Nato-medlemskap – trots att Sveriges två högsta militärer i ett internt underlag till regeringen skriver att de ser fördelar med att få tillgång till andra parters militära förmåga. ..

SVT Nyheter Norrbotten träffade försvarsminister Peter Hultqvist (S) i samband med att han besökte Boden i dag och han hänvisar till försvarsmaktens hemsida där det står att underlaget feltolkats.

– Regeringens linje är att den militära alliansfriheten ligger fast, säger han.

Vad tycker du själv om ett medlemskap i Nato?

– Det är ju självklart att jag inte är beredd att förespråka ett Nato-medlemskap. Sverige är alliansfritt och det är en bra position. Vi samarbetar med Natos partnerskap och vi samarbetar med andra länder, som Finland.

Men du måste väl ha tagit emot underlaget från försvarsmakten?

– Ja, men de säger själva att det som kommit ut i media är felbedömning eller en feltolkning och med det nöjer jag mig.

Hur långt bort är ett medlemskap i Nato för Sverige?

– Som vi ser det ska vi inte vara med i Nato, utan vi ska bygga en position med ett nationellt försvar och vi ska samarbeta med andra länder, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

Av medias rapportering under tisdagskvällen och onsdagsmorgonen kan man få uppfattningen att Försvarsmakten tagit ställning för vissa typer av försvarssamarbeten. Det är fel.

Försvarsmakten har haft regeringens uppdrag att senast den 1 mars 2017 inkomma med underlag om internationella försvars- och säkerhetspolitiska förhållanden, som bedöms relevanta inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut, vilket planeras gälla från 2021.

Beslutet angav att underlaget skulle beskriva den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen såväl globalt som för relevanta regioner. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas åt utvecklingen i Europa och Sveriges närområde, Ryssland, Mellanöstern och förenta staterna. Vidare skulle underlaget omfatta myndighetens bedömning av de övergripande konsekvenser utvecklingen har för Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska inriktning…

I rapporten för Försvarsmakten ett generiskt resonemang kring olika typer och nivåer av försvarssamarbeten och vilka konsekvenser dessa medför. Det ingår i vår roll som expertmyndighet– allt för att de som sedan har att fatta beslut i frågorna kan göra det med så mycket fakta i ryggen som möjligt. .Läs bloggen

Tunga försvarspolitiker, som står på motsatt sida i Natofrågan, anser att landets högsta militära ledning tar ställning för ett Natomedlemskap. Men en försvarsexpert tycker att slutsatsen är en överdriven tolkning av texten som Försvarsmakten lämnat till regeringen.

I ett underlag som ÖB Micael Bydén och Högkvarterets chef Dennis Gyllensporre lämnat till regeringen pekar de ut fördelarna med ”traktatsbundna försvarsförpliktelser”, alltså det som finns i Nato, skriver Svenska Dagbladet.

Uppgifterna tolkas som att försvarsledningen ändrar kurs i Natofrågan, något som möts av både hejarop och hård kritik…

Försvarsminister Peter Hultqvist vill inte kommentera formuleringarna i underlaget.

– Han har inga kommentarer till Svenska Dagbladets spekulationer, säger hans pressekreterare Marinette Nyh Radebo till TT.

TT: Hultqvist tycker inte att formuleringarna är en rekommendation att gå med i Nato?

– Nej, precis, eftersom Försvarsmakten har dementerat att det är så man ska tolka det hela, säger hon.

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Marcela Sylvander skriver på Twitter: ”SvD antyder att ÖB tar ställning för försvarspakt. Det är fel. ÖB för ett generiskt resonemang kring olika samarbeten o konsekvenserna”.

Inte heller Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm, tycker att Försvarsmakten tar ställning för ett medlemskap i Nato.

– Det tycker jag är att övertolka den här texten, som främst handlar om vikten av väl fungerande operativa militära samarbeten. Vi har värdlandsavtalet på plats, vi kan öva tillsammans med Natoländer. Det mest avgörande är att den typen av samarbeten fungerar i en krissituation, säger Engelbrekt till TT. Läs artikel

NATOs nye årsrapport levner ingen tvil: Alliansen står overfor sin største utfordring på nesten 30 år. Svaret er «den største styrkingen av det kollektive forsvaret på en generasjon»…

Russland beskrives ikke direkte som noen trussel i rapporten. Tvert imot legger NATO stor vekt på å holde kanaler åpne til de russiske myndighetene. Russland blir invitert med som observatør på NATO-øvelser, og dialog omtales som svært viktig.

Samtidig er NATO i høy grad oppmerksom på den russiske styrkeoppbyggingen som har foregått de siste årene. Det er liten tvil om at tredoblingen av NATOs innsatsstyrke, den 40.000 mann store «NATO Response Force» er et svar på det. Også den såkalte «Very High Readiness Joint Task Force», som består av 5000 mann og kan respondere i løpet av et par dager, beskrives som et tydelig svar på Russlands økte militære kapasitet.

«De siste årene har NATO respondert på en serie nye utfordringer med å gjennomføre den største styrkingen av vårt kollektive forsvar på en generasjon», heter det i rapporten. Utplasseringen av multinasjonale styrker er også helt tydelig fokusert på områdene som er nær Russland.

«Vi har for øyeblikket utplassert fire multinasjonale kampgrupper i Estland, Latvia, Litauen og Polen, med bidrag fra 17 forskjellige land. Det inkluderer Canada og USA. Dette er et tydelig tegn på styrken i de transatlantiske båndene», skriver NATO. Läs artikel

Tunga försvarspolitiker, som står på motsatt sida i Natofrågan, anser att landets högsta militära ledning tar ställning för ett Natomedlemskap.

I ett underlag som ÖB Micael Bydén och Högkvarterets chef Dennis Gyllensporre lämnat till regeringen pekar de ut fördelarna med ”traktatsbundna försvarsförpliktelser”, alltså det som finns i Nato, skriver Svenska Dagbladet.

Uppgifterna tolkas som att försvarsledningen ändrar kurs i Natofrågan, något som möts av både hejarop och hård kritik.

Vänsterpartiets Stig Henriksson (V), ledamot i försvarsutskottet, tycker att det är på gränsen till att ÖB begått tjänstefel.

”Jag tycker inte att det åligger den professionella försvarsmakten att göra de här bedömningarna. De ska leverera underlag för beslut. Men det här uppfattar jag i princip som en rekommendation. Det är att trampa över den gräns som bör finnas mellan politik och myndighet”, säger Henriksson till tidningen.

Även försvarsutskottets ordförande Liberalernas Allan Widman (L) anser att ÖB tar ställning för ett Natomedlemskap.

Widmans kollega i den Nato-vänliga Alliansen, försvarsutskottets ledamot Hans Wallmark (M), ser också uppgifterna som ett ställningstagande. Läs artikel

Sveriges två högsta militärer – ÖB Micael Bydén och Högkvarterets chef Dennis Gyllensporre – pekar i ett underlag till regeringen inför nästa försvarsbeslut på fördelarna med ”traktatsbundna försvarsförpliktelser” – alltså det som finns i Nato, men som det militärt alliansfria Sverige helt saknar i dag.

I underlaget till regeringen som SvD nu kan avslöja redovisas bland annat för- och nackdelar med militära samarbeten på olika nivåer. Flertalet känns igen från Sveriges partnerskap med Nato och bilaterala försvarsavtal med till exempel USA och Storbritannien.

Men det förs också ett utförligt resonemang om operativa militära samarbeten inklusive ”gemensam försvarsplanering”.

Sveriges två högsta militärer – ÖB Micael Bydén och Högkvarterets chef Dennis Gyllensporre – konstaterar att ”traktatsbundna, ömsesidiga försvarsförpliktelser” ger tillgång till ”andra parters militära förmåga” samt ”en skyldighet att lämna stöd till andra parter”, alltså enligt samma principer som i Natos fördrag och artikel 5 om ömsesidiga kollektiva försvarsgarantier i krig.

Bydén och Gyllensporre sammanfattar:

”Den viktigaste faktorn för operativa samarbeten, oavsett om de är bi- eller multilaterala, är dock hur trovärdiga de är.

De avgörande frågorna för trovärdigheten är vilken faktisk militär förmåga som finns i samarbetet, hur troligt det är att denna ställs till förfogande, och hur snabbt detta sker. Endast ett samarbete som en potentiell angripare bedömer som trovärdigt bidrar till tröskeleffekten.

Osäkerheten i det internationella systemet gör att inga samarbeten med automatik bör ses som trovärdiga eller stabila. Samarbeten torde i allmänhet vara mer trovärdiga om de grundar sig på traktatsbundna försvarsförpliktelser”. Läs artikel