Månad: mars 2017

För första gången har amerikanska NATO-soldater varit inblandade i en norsk militärövning i norr, nära den ryska gränsen. 8000 soldater har den senaste veckan krigat genom Norges nordligaste län, Finnmark och nästan en tiondel av militärerna kommer från USA och Storbritannien. Rysslands pressattaché i Norge har uttryckt stor oro över övningen.

Även den här gången har Ryssland reagerat inför den nu pågående övningen. Pressattachén Maxim Gurov vid den ryska ambassaden i Oslo har sagt till Norges public serviceföretag NRK att Ryssland är bekymrad över den ökade militära aktiviteten i norr.

– Vi kan inte låta bli att vara bekymrade över den ökade militära aktiviteten nära gränsen till Ryssland. Det förstärker inte säkerheten i norra Europa, sade Gurov till NRK.

-Norge är en ursprunglig medlem av Nato och vi övar med partners över hela världen, säger Rune Jakobsen, generallöjtnant Norge till SVT.

-Jag tror inte att vi är här på grund av något speciell motståndare. Det är en gemensam övning och vi har många liknande övningar i Norge, säger Matthew Mitchell, sergeant US marines. Läs artikel

Som före detta officer i nästan 40 år, både inom armén, marinen, flygvapnet och Pliktverket, vill jag delge en del personliga synpunkter och erfarenheter med anledning av debatten om återinförandet av värnplikt.

Före och under kalla krigets dagar kunde Sverige mobilisera nästan 1 miljon soldater i olika förband. Alla visste sin och förbandets uppgift. Med den tidens mått mätt hade vi ett välutbildat, välmotiverat och fungerande försvar. Mobiliserings- och krigsplanläggning innebar att hela samhället var delaktigt.

Värnpliktsförsvaret innebar folklig förankring som skapade förutsättningar för rekrytering till hemvärn och frivilligorganisationer…

Uttagning bygger på uppfyllnad av de krav som FM (Försvarsmakten) ställer på respektive befattning samt motivation. Alla dessa kriterier vägs in för att ta ut den bäst lämpade. Kraven måste vara relevanta. Det går inte att ”beställa” 3 000 värnpliktiga med körkort om det bara finns 2 000 som har körkort ”där ute”…

FM utbildningsorganisation har ett stort ansvar att tillvarata de inryckandes förväntningar. De krav som ställs av FM inför mönstringen, får inte förändras av enskilda utbildningsbefäl. Alla inryckande har olika förutsättningar som måste accepteras. I annat fall får vi avgångar. Läs artikel

På måndagen såg en ny bred försvarspolitisk satsning dagens ljus. Regeringspartierna har tillsammans med M, C och KD blivit överens om att satsa ytterligare 500 miljoner kronor på försvaret under innevarande år. Pengarna anslås utöver de höjningar som redan skett. Dessutom är partierna överens om att tillskjuta ytterligare resurser 2018. Totalt innebär det att vi går mot ett starkare försvar under hela perioden 2016-2020….

Hittills har debatten präglats väl mycket av alarmism, som om Europa skulle stå inför en väpnad konflikt med Ryssland, vilket i så fall är en hotbild som behöver bättre underlag än skärrade röster från några tidningars ledarsidor. Tack och lov lever vi fortfarande i en fredlig del av världen. Att Ryssland skulle vilja starta ett storkrig genom att angripa europeiska grannländer är ytterst osannolikt med tanke på att landet har djupa ekonomiska problem och medborgare som förväntar sig välstånd, inte militära konflikter. Trots det är ett starkt svenskt försvar en bra försäkring inför framtiden.Läs ledaren

…Idag är relationerna mellan våra länder kanske närmare än vad de varit på länge. Ett tecken på detta är våra utmärkta relationer till så väl kungahuset som regeringen. Den inofficiella aspekten bör heller inte glömmas. Personligen värderar jag också högt informellt tankeutbyte och detta har jag velat hålla levande.

I Finlands bilaterala samarbete har Sverige en plats för sig. På säkerhetspolitikens numera mycket blåsiga vatten har vårt täta och mångsidiga bilaterala samarbete ett klart mål: att stärka säkerheten i vår del av Europa.

Till detta även internationellt sett betydande mål är det lätt för oss alla – även utanför Finland och Sverige – att förbinda sig. Vår uppgift är att säkerställa att man strävar efter att nå detta mål, inte bara med vackra ord, utan också, genom gärningar. Läs talet

…Överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén angav i februari i en hemlig skrivelse ett antal åtgärder för att snabbt höja försvarets effekt. Enligt vad DN erfar täcks huvuddelen av vad ÖB begärde för 2017 av de cirka 400 miljoner som nu tillförs Försvarsmakten.

Konkret innebär det att stridsgruppen på Gotland som helt saknat luftvärn utrustas med Luftvärnskanonvagn 90. Redan i september kommer fyra vagnar till Gotland för att öva. De kan bekämpa attackhelikoptrar och transportplan som luftlandsätter trupp.

– Det är en förmåga vi helt saknat på Gotland. Det innebär avsevärt höjd effekt genom att det tvingar en motståndare till ett annat uppträdande, säger en militär expert till DN.

De 400 miljonerna ska också gå till utökad incidentberedskap med flyg och fartyg, mer omfattande militära övningar, reservdelar och nya fordon till hemvärn och flygbaser. Läs artikel

Nato-länderna ökade sina försvarsbudgetar med 3,8 procent under fjolåret, enligt försvarsalliansens årsrapport. Rumänien, Lettland och Litauen är på väg att ansluta sig till de länder som försvarar sig med motsvarande minst 2 procent av sin BNP…

Fortfarande är det ändå bara fem länder – USA, Grekland, Storbritannien, Polen och Estland – som når upp till alliansens målsättning om att ha försvarsbudgetar som motsvarar minst 2 procent av landets BNP.

Stoltenberg räknar dock med att Rumänien i år och Lettland och Litauen nästa år ska ansluta sig 2-procentsklubben. Övriga länder har ytterligare några år på sig. Natoledarna bestämde vid sitt toppmöte i Wales 2014 att alla ska sträva mot att nå målet senast år 2024. Läs artikel

Regeringen och partierna bakom försvarsuppgörelsen är överens om att tillföra 500 extra miljoner kronor under 2017 till ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret. Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är baserat på underlag från Försvarsmakten.

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Utöver de satsningar som redan genomförs är partierna bakom försvarsuppgörelsen (S, MP, C, KD och M) överens om att under 2017 tillföra ett ekonomiskt tillskott på ytterligare 500 miljoner kronor. Med det läggs grunden för en ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret.

Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är bland annat baserat på underlag från Försvarsmakten och innebär bland annat resurser till förstärkningen av Stridsgrupp Gotland med luftvärnsförmåga från och med 2018, stärkt motståndskraft mot cyberangrepp samt förstärkning till totalförsvarsplaneringen inklusive att ekonomiska resurser för detta fördelas till kommuner, landsting och länsstyrelser. Läs pressmeddelande

…Forholdet mellom NATO og Russland har i de siste tre årene vært inne i en negativ spiral, drevet frem av uforenlige virkelighetsoppfatninger og gjensidig mangel på tillit.

Denne situasjonen stiller store krav til partenes ansvarlighet og evne til episodehåndtering og eskaleringskontroll….

Samtidig erkjennes det, på russisk så vel som på norsk side, at det finnes bilaterale samarbeidsområder som i størst mulig grad bør skjermes mot nevnte svingninger i Russlands forhold til Vesten. Samarbeidet innen kystvakt, grensevakt, søk og redning, og Barentssamarbeidet, er åpenbart blant disse. Slikt samarbeid bidrar også til å bygge tillit på regionalt og mellomstatlig nivå.

De endrede forutsetningene tilsier at det kan være hensiktsmessig også for NATO som allianse å nedjustere ambisjonsnivået for sitt forhold til Russland, og inntil videre fokusere på tiltak som kan redusere risikoen for en militær konfrontasjon.

Eksisterende avtaleverk for episodeforebygging og -håndtering, inkludert den norsk-russiske «Incidents at Sea»-avtalen fra 1990, utgjør et godt utgangspunkt. Dette er noe som også andre av Russlands vestlige naboer burde vurdere, kanskje også NATO som allianse.

Det er også mye som tyder på at det såkalte Wien-dokumentet, som regulerer landmilitær øvingsaktivitet, er modent for en oppdatering. Läs artikel