Månad: mars 2017

Den förra försvarsministern , Jan-Erik Enestam, följer noga med säkerhetspolitiken och deltar aktivt i debatten.

– Tiden har aldrig varit så ur led som nu. Den amerikanska presidenten vet knappt själv vad han gör härnäst. Det är inte uteslutet att han avgår innan perioden är slut. Budget- och skattefrågorna är olösta. Han har ännu inte gjort upp med kongressen.

– Jämför jag Trump med Putin så kan jag säga att jag sover lugnare med Putin som granne.

Enestam anser inte att vi just nu har orsak till ängslan där vi ligger mellan två oberäkneliga stormakter.

– Vår östgräns är ju Rysslands enda riktigt problemfria. Det ska mycket till om det ska bli krakel mellan Ryssland och ett EU-land. Men en konflikt i Östersjöområdet lämnar oss naturligtvis inte utanför.

Enestam hörde till dem som för länge sedan flaggade för ett Natomedlemskap. Just nu är han försiktigare.

– Går vi med så ska det ske vid töväder. Momentum hade varit när Boris Jeltsin var vid makten.

För tillfället tror han mera på ett institutionaliserat försvarssamarbete med Sverige.

– Vi borde ta steget ut. Det förutsätter ett avtal och en gemensam försvarsplanering. Problemet är att de svenska socialdemokraterna inte vill, de är nöjda med nuvarande samarbete. För vår egen trygghet borde det finnas ett svenskt-finskt Mini-Nato.

– Det höjer tröskeln för ett angrepp mot oss. Sverige och Finland kompletterar varandras försvar. Vi har vår stora armé, Sverige har sina ubåtar, tillsammans har vi ett starkt flygvapen.

Gemensamma övningar och vapenslagens kompatibilitet talar för ett starkt samarbete också bortom fredstid. Att Sverige nu tar ett steg tillbaka mot värnpliktsarmén ser Enestam som positivt men betydelsen är mycket begränsad.

– Att avskaffa värnplikten blev ett dyrt experiment. Läs artikel

Den amerikanska tidskriften Foreign Policy berömmer Finland för att kunna hantera desinformation från Ryssland väl. I Finland är experterna mer anspråkslösa då det gäller förmågan att kunna bekämpa falska nyheter och information som försöker destabilisera.

– Att vi skulle vara väl rustade är att ta i, men däremot skulle jag våga säga att i internationell jämförelse har vi funderat på saken mera och identifierat problemen djupare än andra har gjort, säger Max Arhippainen som är kommunikationsdirektör på Försvarsministeriet. Han säger att det inte är det samma som att vara rustad för att möta alla utmaningar.

– Men det är klart att man är ett steg på vägen om man vet vad som hotar en, säger Arhippainen.

Är det bara Ryssland som ägnar sig åt det här?

– Ingalunda, i den finländska debatten är det klart att vårt geografiska läge gör att den ryska aktiviteten är det som vi ser mest av. Samma metoder används också i väldigt hög grad i konflikten i Mellanöstern, säger Arhippainen.  Där används metoden ”skickligt” av terrororganisationen IS.

– Inte ens alla demokratiska stater har alltid varit främmande för att använda det här, men i vår del av världen talar vi ärligt sagt om Ryssland eller proryska röster, säger Arhippainen. Läs artikel

Den utredning som nyligen presenteras om Sveriges insats i Afghanistan ger oss kritiker rätt. Sverige har medverkat till att säkerheten är försämrad i alla landets provinser. Vi vill fortfarande ha svar på varför vi ens deltog, skriver Gösta Hultén, Lars-Gunnar Liljestrand och Thage G Peterson.

”De svenska trupperna har inte i Afghanistan att göra!” Så skrev vi i februari 2007 i ett upprop mot Sveriges deltagande i Afghanistankriget. Regeringens utredare, före detta riksdagsledamoten Tone Tingsgård, ger i sin utredning ”Sverige i Afghanistan 2002-2014” oss kritiker rätt. Sverige hade inte Afghanistan att göra. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) påpekar att detta påminner om det system som redan tillämpas i Norge. Och som ett steg i riktning mot allmän värnplikt, i ordets egentliga betydelse, är förslaget välkommet. Men det handlar alltså inte om att obligatorisk militärtjänst åter, som för en generation sedan, blir ett självklart inslag i svenska ungdomars liv i skarven mellan skolan och vuxenblivandet.

I detta ligger också en problematik som politikerna måste ta på allvar. Hur stor kommer motivationen att vara för de ungdomar som väljs ut när de vet att de flesta i samma ålder inte behöver göra militärtjänst? Hur ska man se på värnpliktsvägran?

Och, från ett annat perspektiv, hur ska försvarets behov av snabb förstärkning vad gäller både materiel och utbildade officerare förenas med de kostnader som det nya systemet ofrånkomligen medför? Bristen på officerare är stor och de nya som behövs i yrket måste till stor del rekryteras bland värnpliktiga eftersom antalet frivilliga är för litet. Det kommer att behövas kraftiga tillskott av pengar till försvaret för att både fylla luckor av olika slag och göra försvarsmakten till en attraktiv arbetsplats. Läs ledaren

När utrikesrådet möttes i Bryssel 6 mars antog ministrarna slutsatser om de framsteg som EU gjort på säkerhets- och försvarsområdet. Även västra Balkan diskuterades och rådet antog slutsatser om den djupt oroande situationen i Demokratiska republiken Kongo.

Utrikesrådet inleddes med ett gemensamt möte mellan försvars- och utrikesministrarna om säkerhet och försvar…

Ministrarna välkomnade bland annat ett fortsatt arbete mot ett permanent strukturerat samarbete inom försvar och en årlig försvarsöversyn. Detta samarbete ska vara inkluderande, mellanstatligt, frivilligt och bygga vidare på befintliga strukturer. De enades också om att inrätta en permanent planerings- och ledningskapacitet för EU:s militära utbildningsinsatser. Läs pressmeddelande

…Att kräva en lugn tillvaro på stranden utan att vara beredd att under en kort period av livet bidra till vår gemensamma säkerhet är samma sak som att kräva fri skola, sjukvård och en fungerande infrastruktur, men att samtidigt vägra betala skatt. Det här väcker även frågan om behovet att se över ett återinförande av civilplikt för de som av olika skäl inte vill ta ett vapen i hand. Civilplikt skulle ge Sverige bättre förutsättningar att klara påfrestningar på samhället i kris och krig.

Ett återinförande av värnplikten, i kombination med ett yrkesförsvar är ett steg i rätt riktning, och en korrigering av misstaget våra politiker gjorde 2010. Jag är dessutom övertygad om att de ungdomar som nu ska rekryteras kommer att vara ytterst motiverade, och jag hoppas att flera av dessa blir mina framtida kollegor. Läs artikel

…Hvis fredsrådslederen Hedda Bryn Langemyr fikk bestemme, er hun klar på at Forsvaret i Norge bør styrkes. Det er også et standpunkt hun deler med mange av sine kritikere. Men måten hun vil gjøre det på, kan være ulik. Et klart defensivt, troverdig territorialforsvar er det Langemyr vil ha. Fokuset på utenlandsoperasjoner og NATO-ledede bombetokt er hun langt mindre begeistrert for.

Nu är det plötsligt hemmaplan som gäller för svenska försvaret med ett embryo till allmän värnplikt med kronisk brist på pengar…

Själva tanken med försvaret är dock inte strid på svensk mark utan att ha en tillräckligt hård sköld för att en fiende ska avhålla sig från att ens försöka. Den består i dag av etthundra avancerade stridsplan, fyra rustade ubåtar och sju ytstridsfartyg samt ett helt otillräckligt luftvärn.

Fler armésoldater anses långt ifrån tillräckligt. Därför kommer Saab att bygga 60, eventuellt 70, nya mer vässade Gripen stridsflygplan, en ubåt i malpåse rustas och två nya ubåtar byggs en bit in på 2020-talet av Karlskronavarvet.

Men med Västeuropas lägsta andel försvarskostnad i förhållande till bnp, cirka 1,1 procent mot Finlands 1,3 procent och Natos ouppfyllda krav på medlemsländerna, 2 procent, är det långt mellan mål och medel för svensk del…

Nya försvarsdoktrinen med tillfälliga insatser i andra (u)länder har snabbt skrotats när läget skärptes här hemma och brister i egna försvaret kom i dagen. Exempelvis tvingades danskt stridsflyg under Natoflagg 2013 snabbt upp från basen i Litauen för att mota ett ryskt skenanfall mot svenska kusten, incidentberedskapen var påskledig. Kvar finns mindre svenska styrkor i Sahara för att hjälpa till med utbildning i över 40 graders värme. Den militära insatsen i Afghanistan har just utvärderats, militären klarade sig undan kritik. I stället kom den att gälla att de politiska målen var dimmiga: att skapa fred, jämställdhet och varaktig utbildning i provinsen kring basen Mazar-e-Sharif (som delades med Finland). Läs artikel

Riksdagen debatterade statsrådets försvarspolitiska redogörelse. Den centrala frågan är hur Finland ska kunna hantera ökade spänningar i närområdet. Redogörelsen syftar till att trygga försvarets resurser under de kommande åren. Det är av avgörande betydelse att värna om försvarets beredskap, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf).

– Vi vill inte ha krig. Därför måste Finland som alliansfritt land värna om sin försvarsförmåga, säger Niinistö. Niinistö viftar bort kritiken om att redogörelsen skulle basera sig på föråldrade hotbilder.

– Ur vilken kristallkula kan kritikerna förutspå hur ett framtida krig kommer att se ut? Vi har en lång historia av att göra felaktiga förutsägelser.

Niinistö får flankstöd av försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml).

– Vi stärker inte försvaret för att förbereda oss på krig, utan för att aldrig hamna i krig igen, säger Kanerva.

Centern gläder sig över att försvaret igen får mer resurser, efter sparkuren under den senaste regeringsperioden.

– De förändrade militära hotbilderna förutsätter en god försvarsförmåga, snabb beredskap och en förmåga att reagera på olika sorters situationer, säger riksdagsledamoten Mikko Savola (C)…

Riksdagen diskuterade också förutsättningarna för ett fördjupat militärt samarbete med Sverige. Frågan är om målsättningarna för samarbetet är tillräckligt högt ställda.

– Redogörelsen begränsar inte möjligheterna att fördjupa samarbetet med Sverige, och väl så. Men samtidigt ställer man inte heller några mål för samarbetet, säger Krista Mikkonen (Gröna).

Också inom SDP vill man påskynda ett fördjupat samarbete med Sverige.

– De säkerhetspolitiska linjedragningarna är avsedda att öka på stabiliteten i Östersjöområdet. Man kan fråga sig varför regeringen inte visat en mer visionär inställning då det gäller samarbetet kring resurser, undrade Mika Kari (SDP). Läs  artikel