Månad: mars 2017

Värnplikt får finländarna att tro på försvaret, hbl.fi

av

Finländarna har en positivare inställning till ett ökat militärt samarbete nu än för ett år sedan.

Finländarna ser den allmänna värnplikten som den största styrkan i försvaret, framgår det av en enkät som Reservistförbundet har låtit göra.

Sextio procent av dem som svarat anser att den allmänna värnplikten är försvarets starkaste del. Stödet för ett ökat militärt samarbete har ökat från i fjol. Nästan 40 procent nämnde detta alternativ.

Respondenterna fick sex svarsalternativ av vilka de skulle välja två.

Enkäten gjordes av Kantar TNS och den besvarades av drygt tusen personer. Läs artikel

Värnplikten återinförs – mönstring redan till sommaren, nyatider.nu

av

Redan under våren kallas de första till mönstring och till nästa år ska 4 000 ungdomar – både kvinnor och män – genomgå grundläggande militärutbildning. Det främsta skälet är att man trots sex års försök inte lyckats bemanna den nya krigsorganisationen på frivillig väg. Sverigedemokraterna, som länge förordat återgång till ett värnpliktssystem, tycker att det är för lite, men ett steg år rätt håll…

Sverigedemokraterna, som anser att värnplikt är viktigt inte bara för försvaret av landet, utan även i händelse av katastrofer och kriser samt har en viktig social och fostrande funktion, välkomnar regeringens beslut.
– Socialdemokraterna var ju faktiskt redan från början emot att lägga ned värnpliktssystemet, så det får man ge dem. De övriga har vi fått dra in i det hela. Men vad ska de säga? Det fattas ju soldater. Det här är ett mycket billigare sätt att fylla krigsförbanden. Men det är alldeles för få, säger Roger Richtoff (SD), ledamot av riksdagens försvarsutskott, till Nya Tider. Läs artikel

General Lindberg: Verkställandet av försvarsredogörelsen kräver resurser, puolustusvoimat.fi

av

Den militära verksamhetsmiljön i Finland och dess närområden har förändrats. För första gången har det framställts en särskild försvarsredogörelse, vilken möjliggör att man kan koncentrera sig på försvarsdetaljer, såväl i nuläget som när det gäller dess utveckling. Att värna om den egna försvarsförmåga är inte vapenskrammel utan vår plikt, samtidigt som det är en stabiliserande faktor för vår säkerhetsmiljö. Vårt budskap är klart: Finland upprätthåller en försvarsförmåga och beredskap anpassade till verksamhetsmiljön, konstaterar general Lindberg.

I redogörelsen har det identifierats ett behov att utveckla nytt, men också upprätthålla och ersätta gammalt. Det centrala i utvecklandet av försvaret är beredskapen, att ersätta förmågor som tas ur bruk samt underrättelse, cyberförsvar och fjärrverkan. Den framställda tilläggssatsningen på beredskapen försäkrar att vi ständigt är beredda att svara mot militära hot på det sätt som verksamhetsmiljön förutsätter. Läs pressmeddelande

Hur skall Sveige försvaras? Möte 13 mars på ABF i Stockholm

av

Måndag den 13 mars, kl 18. Hur ska Sverige försvaras?

Sverige övergick till ett yrkesförsvar för några år sedan, ett yrkesförsvar som var avsett för internationella operationer. Försvaret av Sveriges eget territorium sattes i andra hand. Alliansfrihet förutsätter ett starkt eget försvar med tydligt folkligt stöd.

Talare: Anders Björnsson, publicist och historiker, Stig Henriksson, ledamot av försvarsutskottet (v). Moderator: Kent Zetterberg, professor och historiker. Arrangör: ABF Stockholm, Nej till NATO, Kvinnor för fred (KFF), Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i Stockholm och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Stockholmskretsen. Plats: Beskowsalen, ABF-huset, Sveavägen 41

Estonian President: NATO not preparing for war, yle.fi

av

Estonian President Kersti Kaljulaid has called for greater communication to put an end to perceptions that the NATO military alliance is engaged in some kind of exceptional operation in the Baltic region. She described NATO’s actions as normal preparedness, not preparations for conflict.

”I am only worried about one thing, communication. In recent months, many people have got the impression that there is something out of the ordinary going on in the Baltic area. On the other hand, we see that NATO as an organisation that upholds the peace is creating the deterrent that it believes is necessary in the current situation,” she said.

”All the same, for some reason the notion has spread worldwide that now we may be preparing for something darker. This is absolutely not the case. We have to get this message through,” the President said. Läs artikel

Din frihet är inte självklar, Jacob Fritzson officer, Expressen

av

Att bidra till utvecklingen av demokratin i Sverige är allas ansvar. Men för att en demokrati ska kunna överleva krävs mer än ord, skriver officeren Jacob Fritzson…

Vidare menar många av debattörerna att värnplikten inskränker deras personliga frihet och deras rätt att göra egna val. En debattör menar att denne hellre vill ägna sommaren åt att ligga på stranden eller jobba på ett kafé och ställer sig frågan kring varför vuxna tagit ett beslut som bara kommer beröra unga. En annan jämför värnplikten med slaveri och menar att värnplikten innebär att dennes framtidsplaner helt raseras av detta. Detta resonemang får mig att fundera kring betydelsen av ordet frihet.

Kommer det inte vara en större kränkning av din personliga frihet om en främmande stat väljer att angripa Sverige med militära medel än att behöva tjänstgöra inom Försvarsmakten i nio till elva månader? Innebär det inte en begränsning i dina personliga friheter när du inte längre kan gå till skolan för att du riskerar att dö? Är det inte en grov kränkning av vårt sätt att leva när en annan stat helt åsidosätter Sveriges rättighet till suveränitet?

Sverige är inte ett utvalt rike där demokratin och friheten uppstod på den sjunde dagen. Sverige har kunnat utvecklas till en demokrati och fortsatt vara det eftersom vi flera gånger varit fullt redo att försvara landet mot angripare.

..Att bidra till utvecklingen av demokratin i Sverige är allas ansvar. Men för att en demokrati ska kunna överleva krävs mer än ord. Det krävs människor som förstår sin egen roll och betydelse för den. Medborgare som förstår att de måste offra något för att den ska fortsätta att existera. Människor som förstår att freden och friheten inte är gratis utan kräver ansträngningar. Demokratin fortsätter leva så länge vi själva bestämmer oss för det. Läs artikel

 

Bra att värnplikten införs igen, Sten Bredberg f d regementschef A4, op.se

av

Sverige behöver återgå till att satsa på ett invasionsförsvar. Landets stora yta kräver en ganska stor armé, om tanken att kunna försvara hela landet fullföljs.

Den lilla försvarsmakt vi har i dag har trots sin litenhet haft svårt att fylla sina förband med yrkessoldater. Ett samhällsekonomiskt och snabbt sätt att rätta till detta är att återinföra värnplikten eller totalförsvarsplikt. I ett modernt jämställt samhälle ska plikten naturligtvis gälla för både män och kvinnor.

Den tilltänkta förvarsplikten med 4 000 soldater i utgångsläget är en bra start, och bör på sikt utökas till en allmän förvarsplikt.

Vårt största hot är Ryssland, som visat att man är beredd att angripa grannländer om det passar deras intressen.

Är det något som Ryssland respekterar så är det ett försvar som omfattas av hela folket och som finns i hela landet. Små länder som Finland och Vietnam har visat att inte ens en stormakt kan betvinga ett folk med stark försvarsvilja. Läs artikel

Veckans citat

av

Heikki Talvitie 2002:

”Här har vi någonting att lära av Sverige. Vi beklagar oss över att Sverige alltid strävar efter att säkra en fredlig tillvaro åt sina medborgare och att landet inte försvarar Finland under alla omständigheter, oberoende av vilka beslut och lösningar Finland tagit. Det finns väl ingenting viktigare en stat kan garantera sina medborgare än fred? Alla stater brukar misslyckas i detta; varför Sverige har lyckats i 188 år, det är intressant.”

 

Ur boken Sverige i fred – Statsmannakonst eller oppurtunism.

Utrikesrådet Heikki Talvitie har varit Republiken Finlands ambassadör i Belgrad, Moskva och Stockholm. Han har också varit ordförande för Paasikivisamfundet samt för Finska Historiska Samfundet. Efter sin pensionering var han EU:s emissarie i Kaukasus.

Osäkerhetsalliansen Nato, Anders Björnsson

av

Trots ett bastant militärt överläge gentemot den föreställda fiendemakten finns hos flera Nato-medlemmar en oro för att alliansen inte ska kunna ”leverera”, alltså stå emot ett ryskt angrepp om det komma skulle. Det är en av samtidens stora säkerhetspolitiska paradoxer. Denna oro torde inte kunna förklaras med att den ryska sidan är smartare eller effektivare, än mindre med att den är ogenomtänkt och våghalsig, det vill säga beredd att ge sig in i ett förlustföretag till mycket stora mänskliga förluster och ekonomiska kostnader.

Läs mer

Skamlöst krigsförsvar, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Ledarskribenten på Svenska Dagbladet Ivar Arpi har kommenterat utredningen om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan.

Bakgrunden är att alla de uppställda civila målen har misslyckats och att kriget har kostat Sverige minst 27 miljarder.

Men Arpi kan ändå inte komma fram till att Sveriges deltagande var fel. Vi hade ju mer eller mindre en plikt att ställa upp för våra ”närmaste allierade”, menar han:

”Men skulle vi ha stått utanför när våra närmaste allierade bad om vår hjälp? När den afghanska regeringen bad om det? Knappast. På den punkten har vi visat oss trovärdiga. Och Försvarsmakten har lärt sig mycket av att delta i insatsen och att samarbeta med Nato-länder. Mycket mer än så kanske man inte kan begära när man är ett litet nedrustat land.”

Arpi säger här det som inte har fått sägas offentligt: Sverige var med i kriget inte för demokrati och flickskolor utan för att kvalificera sig som en pålitlig partner till USA och Nato. De har till och med blivit ”allierade” till oss i Arpis ögon. Vad vi har lärt oss i Afghanistan, en offensiv insats, för att försvara vårt eget land nämner han ej.

15 år av hycklande lögner om kriget som något slags humanitär insats har avslöjats. Nu säger krigsförespråkarna, som tidigare har hävdat att vi krigade för det afghanska folkets skull, helt skamlöst att vi gjorde det för USA:s och Natos.

Tydligare än så kan inte krigsretoriken demonstreras.

 

EU inrättar ett militärt högkvarter, Sveriges Radio

av

EU har beslutat att inrätta ett slags militärt högkvarter. Det är inte aktuellt med en EU-armé, men utrikeschef Federica Mogherini säger att dagens beslut verkade ganska otänkbart för bara ett halvår sedan.

– För fem till sex månader sedan skulle det här ha varit ganska omöjligt att tänka sig. Det här visar att europeiska beslutsfattare har förstått att säkerhet är en prioritet, säger utrikeschef Federica Mogherini.

Det handlar om att inrätta ett högkvarter, kallat MPCC, här i Bryssel med ett 30-tal anställda. De ska samordna EU:s militära träningsmissioner, som i dag är tre stycken; i Mali, Somalia och Centralafrikanska Republiken.

EU-ländernas regeringar enades i dag också om att fortsätta utveckla flera andra militära samarbeten, som inrättandet av en försvarsfond som ska finansiera militär forskning och utveckling i Europa. På några års sikt är tanken att fonden ska uppgå till 90 miljoner euro, eller över 800 miljoner kronor. En annan fråga gäller framtiden för EU:s stridsgrupper, som har funnits på plats i tolv år, men aldrig använts vid militära uppdrag. Läs artikel

Små steg mot utökat EU-försvar, Aftonbladet

av

Stor försiktighet präglar Sveriges syn på saken när EU nu utvecklar sitt försvarssamarbete.

Första steget blir ett gemensamt högkvarter för unionens militära träningsinsatser utanför kontinenten.

Under förkortningen MPCC ska ett 30-tal anställda finnas på plats i EU:s utrikesenhets lokaler i Bryssel för att leda de militära utbildningsinsatser som EU flitigt genomför för att hjälpa till i problemländer i framför allt Afrika…

Även Sverige säger ja till det nya högkvarteret. ”Rimligt”, tycker försvarsminister Peter Hultqvist (S), som samtidigt är tydlig med Sveriges käpphästar: det utökade försvarssamarbetet får inte kosta mer och inte skapa nya stora organisationer.

– Jag uppfattar att vi är överens om att vi inte ska ha några organisationer där EU och Nato överlappar varandra. Jag uppfattar det här resonemanget om EU-armé och så som avslutat, säger Hultqvist på en svensk pressträff…

Den svenska skepsisen syns även kring de fortsatta diskussionerna om att dra igång det som i Lissabonfördraget kallas Pesco – ett sorts eurozonsliknande samarbete på försvarssidan. Riktigt vad det skulle innehålla är dock fortsatt oklart.

– Vi har sagt att vi är öppna i sinnelaget och beredda att se vad det här kan utvecklas till och delta i den diskussionen. Men vi har sagt att det ska bygga på etablerade strukturer och befintlig kostnadsram, fastslår försvarsministern som under måndagen även träffade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel. Läs artikel