Er værnepligten ren nostalgi eller bidende nødvendighed? Klaus Kroll, olfi.dk

Værnepligten i Danmark er stadfæstet i grundloven. I kapitel VIII, § 81 står der, at ”enhver våbenfør mand er forpligtiget til med sin person at bidrage til fædrelandets forsvar efter de nærmere bestemmelser, som loven foreskriver”…

Den professionelle stående soldat er dyr og ikke duplikerbar, hvilket fungerer i en fredelig ramme, hvor behovet er begrænset til ekspeditionsmissioner uden en egentlig trussel mod landet eller de Nato-partnere, som vi er forpligtet til at støtte i tilfælde af en Artikel 5 operation. Værnepligten er derimod en grundsten i ethvert lands territorialforsvar og skal fungere som en reserve, i det tilfælde der opstår direkte eller indirekte trusler mod landet. Et sådan scenarie står stadigt skarpere aftegnet senest illustreret i Forsvarets Efterretningstjenestes (FE) trusselopdatering. For ganske få år siden tegnede man et billede af en udvikling, hvor man ikke kunne pege på en trussel 10 år ud i fremtiden, men de tider er forbi…

Værnepligt er ikke nostalgi, men en grundlovsbaseret pligt som giver god mening i rammen af et mobiliseringsforsvar. Modstanden blandt politikere skal snarere findes i det faktum, at man ikke ønsker at allokere de relevante midler til området, men nøjes med at satse på professionelle enheder, der kan sendes til mulige og umulige missioner for at retfærdiggøre en alt for lille egenbetaling til vores sikkerhed. Værnepligten skal forankres i et forsvar, der geografisk er spredt ud i hele Rigsfællesskabet, ligesom samtænkningen af de uddannelser, der er indeholdt i værnepligten, skal kunne bruges af de værnepligtige i deres efterfølgende civile liv. Läs atikel

Norge har ingen här – Og mindre skal den bli, nof.no

Hæren er historie – i egentlig, militær forstand. Men historien er ikke over, og Hæren kan gjenoppstå som et troverdig nasjonal sikkerhetsinstrument. Den må gjenoppbygges, skal vi føle oss rimelig sikre på alliert forsterkning.

Under tvil har vi én brigade. Selv den er nå under press. Og én brigade er ingen hær. Forsvinner brigaden, blir hæren vi ikke har enda mindre! Da får vi landmakt i løs vekt.

«Vil Brigade Nord overleve landmaktutredninga?» Spørsmålet ble reist på et folkemøte i Istindportalen på Bardufoss i februar. Mannen som etablerte Brigade Nord, generalmajor (P) Lars Sølvberg, innledet. Og helte iskaldt vann i hodet på forsamlingen:
«Nei.»
Nei. «Brigaden overlever ikke.» Den vil forsvinne – slik Hæren er rasert, og i virkeligheten er borte. Det er likevel viktig å slåss for å berge Brigade Nord. Läs artikel på sid 10-16: Norge har ingen här

Befalsbladet nr 1 2017 utgivet av Norges Offisersforbund

Utrikesminister Margot Wallström svarar på fråga från Karin Enström (M) om gasattacken i Syrien, riksdagen.se

…Mot bakgrund av de låsningar och stagnerade resolutionsförhandlingar som uppenbarade sig mellan rådets permanenta medlemmar den 6 april efter att två olika resolutionstexter, en av P3 (Frankrike, Storbritannien och USA) och en av Ryssland, lagts fram, tog Sverige initiativ till att tillsammans med övriga invalda rådsmedlemmar (s.k. ”elected 10”, E10) lägga fram en alternativ resolutionstext. Enighet kunde nås i den kretsen om en resolutionstext – som i likhet med texten från P3 och i linje med EU-uttalandet den 6 april – inkluderade ett kraftfullt fördömande av attacken och en skyndsam undersökning för att ansvariga skulle kunna ställas till svars. Trots att brett stöd fanns i rådet för E10-utkastet lades texten aldrig fram för förhandling. Mötet avslutades utan att någon text lades fram till omröstning. Samma kväll inleddes det amerikanska missilanfallet mot en flygbas i närheten av Homs.

Sedan dess har splittringarna i rådet blivit än tydligare. Ryssland lade in sitt veto mot den resolution som lades fram för omröstning av  Frankrike, Storbritannien och USA (P3) den 12 april, Sverige röstade ja till denna resolution.

Regeringen stödjer både FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Syrien (Independent International Commission of Inquiry – CoI) och FN:s nya mekanism för utredning och ansvarsutkrävande för krigsförbrytelser och andra allvarliga internationella brott begångna i Syrien sedan 2011 (International, Impartial and Independent Mechanism, IIIM).

Användning av kemvapen är ett brott mot folkrätten och utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Detta har konstaterats av säkerhetsrådet i bl. a. resolution 2118/2013.  Det är djupt beklagligt att rådet ännu ej lyckats agera enhälligt för ett fördömande och till stöd för en skyndsam utredning. Sverige avser fortstätta ansträngningarna för att förmå säkerhetsrådet att agera enhälligt mot kemvapenanvändning och för ansvarsutkrävande i Syrien. Läs svaret

Utikesminister Margot Wallström svarar på fråga från Hans Wallmark (M) om rysk atomubåt i Östersjön, riksdagen.se

Hans Wallmark har frågat mig om jag avser ta upp frågan om den ryska atomubåten Dmitrij Donskojs förväntade passage genom Östersjön med min ryska motpart.

 Jag kan försäkra Hans Wallmark om att regeringen återkommande och på alla nivåer tar upp säkerhetsläget i och runt Östersjön i våra kontakter med Ryssland. Vi uppmanar samtliga aktörer i Östersjön att agera enligt internationell rätt och med förutsägbarhet så att incidenter kan undvikas. Från svensk sida kommer vi att fortsätta verka för stabilitet och ökat förtroende i och runt Östersjön. Läs svaret

Tankar som för vilse, Anders Björnsson

”Tiden talar för Nato”, anser en huvudledare i Upsala Nya Tidning. Innebörden är främst att Sverige skaffar sig allt tätare kontakter och att medlemskap i militäralliansen efter hand kommer att framstå som en naturlig konsekvens därav.

Det finns två invändningar mot ett sådant synsätt.

För det första är det inte givet att Nato är en långsiktigt hållbar stabil faktor. Det finns redan nu tecken på oro och desintegration i medlemskretsen. De så kallade säkerhetsgarantierna har prövats en gång: när USA utlöste Afghanistankriget. Alltså ett angreppskrig. Att svensk militär har deltagit i detta utgör ett stort politiskt misstag. Det har inte främjat vårt lands säkerhet. Det har inte lett till några framsteg alls, utan stora mänskliga lidanden, som den amerikanska jättebomben över detta fattiga land nyligen visade. Auktoritativa bedömare i Nato-landet Norge har gjort denna bedömning, och den officiella svenska utvärderingen hamnade i närheten av den.

Det som gör att den svenska opinionen inte omfamnar ett Nato-medlemskap är att det är en riskfaktor. När Nato med rätt eller orätt kan uppfattas som aggressivt, blir varje medlem i alliansen en potentiell måltavla. Samtidigt är det oklart hur mycket Atlantfördragets säkerhetsgarantier är värda. Inom Tyskland finns det exempelvis ett klart folkligt motstånd mot att tyska soldater ska sändas iväg om något annat Nato-land blir anfallet – opinionen där är till övervägande delen pacifistisk. (Inte så konstigt med tanke på tyskarnas förödande nederlag i två krig som de själva var skuld till.) Andra stater i alliansen spelar utrikespolitiskt och militärt sitt eget spel. Så är det med Turkiet, ett land som förfogar över en väldig krigsmaskin. UNT-ledaren vill att Sverige, en obetydlig spelare, ska sätta sig i Nato för att balansera Turkiets inflytande!

Läs mer

Veckans citat

President Sauli Niinistö i  hälsningstal till Kinas president Xi Jinping 5 april 2017:

”Finland betonar också betydelsen av den regelbaserade internationella ordningen som grundläggande princip för mellanstatliga relationer. Det ligger i allas intresse att vi har en fungerande och rättvis internationell ordning som bygger på internationell rätt och internationella normer.”

Stort försvar blev litet, Robert Sundberg, Sydöstran

Förra veckan besökte stats- och försvarsministrarna Gotland. Och för ett år sedan intervjuade jag militärer på Sveriges enda artilleriregemente, A 9 i Boden.

Jag ville skildra förändringen av försvaret de 30 åren sedan jag gjorde värnplikten, lumpen, på ett regemente i armén som låg i Boden och senare i 2,5 år jobbade som yrkesofficer på ett arméregemente i Luleå.

Mycket har ändrats sedan 80-talet, då 40 000 gjorde värnplikt varje år, till nu när knappt 4 000 genomgår grundläggande militär utbildning, GMU. Försvarsmakten är mindre än en tiondel så stor som då…

Jag kom på ledarsidor att plädera för ett folkförsvar baserat på värnplikt, med en stor armé, och restriktivitet gällande att skaffa stora avancerade vapensystem, främst Jas men även annat, som lätt blir kostsamt. Utveckling av försvaret kom att gå åt motsatt håll. Värnplikten, som är förutsättningen för ett folkförsvar med många soldater, avskaffades 2010. Avancerade, dyra vapensystem som Jas och nya ubåtar, kom att prioriteras. Försvarsindustrin, tillverkare av vapensystem, verkar ha lätt att få gehör för sina (försäljnings-)intressen hos politikerna.

När resurserna till försvaret är begränsade, även med ökningar i anslagen, finns inte utrymme att gå försvarsindustrin till mötes på samma sätt som under det kalla kriget. Om så sker går det ut över annat, som tenderar att bli antalet soldater i armén som redan är få…

För en större armé, så svenska försvaret kan bli mer likt Finlands, krävs inte bara mer resurser utan en mer omfattande värnplikt. Läs ledaren

Fortfarande saknas många soldater till Stridsgrupp Gotland, Sveriges Radio

Försvarsmakten har fortsatt svårt att rekrytera soldater till Stridsgrupp Gotland. Det saknas runt 40 soldater av de som ska börja i sommar.

– Från allra första början så var det sagt 130. Men det såg vi redan när vi påbörjade utbildningen att vi skulle hamna något lägre
Så det är en 35-40 personer som saknas?
– Som vi tror nu då. Papprena är som sagt inte påskrivna än. Och sen kommer vi att göra en vakansrekryteringsomgång till, säger Anne-Lie Sjögren, kommunikationschef på Skaraborgs regemente…

Anne-Lie Sjögren på Skaraborgs regemente säger att Försvarsmakten har svårt att rekrytera personal och att det är därför som man återinför värnplikten.

– Vi har sett den här utvecklingen, så det är därför man har tittat på hur man ska säkra personalförsörjningen. Och man behöver ha en pliktdel också. Läs artikel

Jo, vi behöver en militärbas i Falun, Katarina Gustavsson, Kristdemokraterna Rita Magnusson, Kristdemokraterna, Avesta Tidning

Därför tycker vi att det är viktigt att Falun ansöker om att bli en militärbas så fort som möjligt.
Att Falun ska vara en trygg och säker kommun är nämligen en av våra målsättningar i vårt politiska arbete, skriver Katarina Gustavsson och Rita Magnusson, Kristdemokraterna…

Vi måste värna Sverige, Dalarna och Falun. Ett folkligt förankrat försvar är en styrka. Hemvärnet kommer aldrig att kunna fylla de luckorna, även om de gör ett fantastiskt arbete på alla plan. Med återinförd värnplikt skulle vi värna vår försvars- och krishanteringsförmåga och stärka medborgerlig katastrofberedskap vid stora skogsbränder, översvämningar och naturkatastrofer överlag.

Därför tycker vi att det är viktigt att Falun ansöker om att bli en militärbas så fort som möjligt.Att Falun ska vara en trygg och säker kommun är nämligen en av våra målsättningar i vårt politiska arbete. Läs atikel

General Hägglund: Jag förstår balternas oro, hbl.fi

General Hägglund har förståelse för de baltiska ländernas oro. Men någon kris kring Östersjön tror han inte på. Hägglund besökte krigsminnesutställningen på lördagen…

Med lite tid innan det officiella börjar hinner Hägglund prata aktuella frågor. Trots att han närmar sig åttioårsåldern har han inte slutat följa med läget i världen och har fortfarande åsikter om allt från Nato och ett eventuellt medlemskap till läget i Ukraina. Natofrågorna är han van vid, och talar fortfarande emot ett medlemskap. Svaret är ungefär detsamma som han sagt i tidigare intervjuer.

– Jag är stolt över Finland, det är det enda Europeiska landet utöver Estland som satsat på sitt försvar, säger Hägglund.

Hägglund var för ett medlemskap på 1990-talet, men kom senare fram till att nackdelarna vore för stora, och att det enda sättet är att försvara landet är att försvara oss själva.

– Jag är rädd för att det skulle hända som på andra ställen, alltså krav på att värnplikten avskaffas och mera fokus på krishantering. Följden skulle bli ett nedbantat försvar som i de flesta Europeiska länderna utom Estland…

Hägglund tror ändå inte på någon storskalig konflikt kring Östersjön, och om USA och Ryssland av någon orsak skulle drabba samman skulle det vara på större hav än den lilla pöl som Östersjön utgör. Han har ändå förståelse för att de Baltiska länderna är oroliga.

– Ryssland har inte resurserna att invadera över Östersjön, men de kunde lätt rulla in över landsgränsen. Därför förstår jag deras oro.Läs artikel

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap, regeringen.se

Regeringen uppdrar åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att föreslå hur arbetet med krisberedskap och den återupptagna planeringen för det civila försvaret bör utvecklas inom kommuner och landsting, mot bakgrund av bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (LEH).

Förslagen ska knyta an till det arbete inom krisberedskapen som redan pågår i kommuner och landsting och utgå från de krav som finns angivna i LEH och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (FEH). MSB ska redovisa en bedömning av vilka kostnader för kommuner och landsting som förslagen medför och som bör ersättas av staten i enlighet med 5 kap. 1 § LEH. Av redovisningen ska framgå vad som bedöms rymmas inom den ersättning som i nuläget utgår till kommuner och landsting från anslag 2:4 Krisberedskap under utgiftsområde 6. Läs  dokumentet

Armén tar plats i höst, forsvarsmakten.se

Du kommer att höra oss. Du kommer att se oss. Du kommer att möta oss på vägarna, i skogen, i städer. Vi övar där för dig, för oss och för Sverige. Vi övar för att vi ska vara beredda att försvara det som är viktigt. I höst genomförs Försvarsmaktens övning Aurora och för armén innebär det att vi prioriterar att utveckla vår brigadförmåga, en viktig del av Sveriges försvar…

I september är det full aktivitet i västra Sverige, i Mälardalen och på Gotland när armé, flyg och marin övar tillsammans för att öka den operativa förmågan. Sveriges försvar ska bli starkare och tillsammans skapar vi en tydlighet kring vad vi står för. Majoriteten av armén kommer att öva i brigad, vilket innebär att flera förband, system och funktioner övar tillsammans för att fungera som en helhet…

Andra brigaden, som kommer att vara huvudövade inom armén under Aurora, har haft en mycket intensiv övningsserie under 2016 och 2017. Brigaden har samövats i både större och mindre skala, funktionsvis och på egna förmågor för att under hösten 2017, i ett större sammanhang och med större förbandsmassor, öva under Aurora. Läs pressmeddelande