Mener Hæren bare kan forsvare en middels norsk kommune – nå kommer forslagene som skal øke slagkraften, Aftenposten

Uten utholdenhet. Altfor få soldater. Kan bare forsvare 20 x 30 km. Offiseren som skal anbefale fremtidens hær og Heimevernet, avkler store deler av Forsvaret…

I fjor høst fikk forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen beskjed om å gå en ny runde på landmaktens innretning og komme med forslag om dette. Brigader Aril Brandvik, i dag sjef for Styringsavdelingen i Bruun-Hanssens stab, leder utredningen…

Heimevernets reaksjonsevne vurderes som ganske god. Mange her er klare til strid i løpet av 24 timer. Men Heimevernet har ifølge dokumentet ingen reell kampkraft mot en teknisk avansert motstander…

Hverken Heimevernet, Garden eller grensevaktene i Finnmark er trent eller utrustet til å gjennomføre operasjoner sammen med andre forsvarsgrener, eller allierte…

Nina Græger, seniorforsker ved NUPI, mener situasjonsbeskrivelsen gir all grunn til uro.

– Situasjonsbeskrivelsen i mandatet gir all grunn til uro. Man kan spørre seg om det er mulig å få til et forsvar som er godt nok for det trusselbildet som trekkes opp uten å måtte gå langt utover de økonomiske rammene, sier Græger.

Ifølge Regjeringens mandat skal utredningen finne løsninger innenfor de økonomiske rammene. Läs artikel

Ubåtshamnen såld till rik kines, sydsvenskan.se

Den strategiskt viktiga ubåtshamnen i Fårösund på Gotland är såld. Köparen blev inte den ryske oligarken Vladimir Antonov utan företaget Artmax AB, som helt och hållet ägs av Hongkongkinesen Ming Wai Lau, rapporterar Dagens Nyheter.

Planen är att låta Försvarsmakten använda anläggningen.
– Han har förvärvat hamnen med hamnanläggningar i syfte att låta Försvarsmakten nyttja faciliteterna. Det är det enda syftet han har. Han är beredd att låta dem utnyttja hamnbassängen utan hyra, säger Thomas Backteman som svarar för företagets kommunikation till DN. Läs artikel

Territorialförsvar med allmän värnplikt, Lars-Gunnar Liljestrand, anförande vid möte i ABF-huset i Stockholm den 4 april

1. Från invasionsförsvar till internationella insatser

Under det kalla kriget 1947–1991 fortsatte Sverige med ett starkt beredskapsförsvar som hade börjat byggas upp under andra världskriget. Det var med professor Kent Zetterbergs ord ett ”förrådsställt, hemförlovat massförsvar på värnpliktens grund. Sverige byggde nu även ut ett mycket imponerande totalförsvar (ett hela samhällets försvar) som det för närvarande tyvärr endast återstår brottstycken av. (Ur boken Försvaret främst.)

Läs mer

Nato kringgår FN-stadgan

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har gjort ett uttalande  med  anledning av USAs attack mot Syrien.

Stoltenberg försvarar USAs agerande och säger helt kort att : “NATO supports all international efforts aimed at achieving peace and a political solution in Syria.”

Som någon slags förklaring säger Stoltenberg att Nato betraktar attacken med  kemiska vapen som ett hot mot internationell fred och säkerhet. FNs säkerhetsråd kan med konstaterande av att hot mot internationell fred och säkerhet föreligger besluta om användande  av militärt våld. Något sådant säkerhetsrådsbeslut finns dock inte.

Med den motiveringen ställer sig Nato utanför folkrätten och ger sig själv  rätt att bestämma  vad som är tillåtet militärt våld mot andra stater.Läs uttalandet

Löfven vill se FN agera i Syrien, affarsliv.se

Statsminister Stefan Löfven (S) anser att FN måste agera efter USA:s robotangrepp i Syrien. Angreppet kan bryta mot folkrätten enligt utrikesminister Margot Wallström (S) medan moderatledaren Anna Kinberg Batra försvarar attacken.(TT)

Till Aftonbladet säger statsminister Stefan Löfven (S) att det är världssamfundets uppgift att finna en lösning för Syrien och att gårdagens attack kan innebära en vändning i konflikten.

– Sveriges position är att vi ska lösa det här i FN:s säkerhetsråd, där vi nu har en plats. VI måste hitta en politisk lösning i frågan, säger Löfven till tidningen…

Moderatledaren däremot anser att angreppet är försvarbart.

– Här håller alltså en diktator på att mörda sin egen befolkning och gasar ihjäl barn. Då tycker jag att det är både rätt och rimligt och moraliskt försvarbart att USA agerar, säger hon till TT. Läs artikel

Professor om USA:s angrepp mot Syrien: Folkrättsligt oacceptabelt, svenska.yle.fi

Professor i internationell rätt Martti Koskenniemi är orolig för de följder som USA:s angrepp mot en syrisk flygbas förra natten kan få. För att undvika eskalering borde USA och Ryssland hålla alla diplomatiska kanaler öppna.

– Man kan alltid attackera, men att förutspå vad motståndaren svarar med är betydligt svårare. USA bär nu ansvar för det här förloppet de satt i gång.

Så förklarar Koskenniemi sin reaktion till USA:s attack. Koskenniemi medger att folkrätten sällan fungerat bra för att förhindra våld i militära frågor, men påpekar ändå att president Trumps attack direkt strider mot FN-stadgan.

– Det är inte förenligt med FN-folkrätten. Enligt FN-stadgan har en enskild stat inte rätt att gå till angrepp på det här sättet. Folkrättsligt är angreppet oacceptabelt, hämnd hör inte till folkrätten.

President Trump har motiverat attacken med att den var en hämndaktion för den giftgasattack som den syriska regimen misstänks ha utfört tidigare i veckan.

Om det inte är försvarbart att angripa, hur borde problemet med al-Assads kemvapen tacklas?

– Det finns inte så mycket man kan göra åt saken. Man måste försöka förhandla. Obama agerade inte militärt, istället inrättade han en kommission och började förhandla om kemiska vapen för att kunna förhindra sådana här kemiska attacker. Det var en bättre politik eftersom det gjordes på diplomatisk och teknisk nivå. Det är vad man borde göra nu också.  Läs artikel

Sverige måste fortsätta stödja politisk lösning i Syrien, Lars-Gunnar Liljestrand

Attacken med kemiska vapen mot civila i Syrien är ett grovt krigsbrott. USA och dess allierade pekar ut regeringen i Damaskus som ansvarig. Den syriska regeringen förnekar dock att man varit inblandad.

Det krävs uppenbarligen någon form av oberoende undersökning av attacken då ingendera sidan kunnat ge några bevis på vem som är skyldig.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström säger i ett uttande idag 7  april att hon beklagar att det inte gick att få till stånd en FN-resolution om den kemiska attacken men att en utredning krävs för att få fram vem som är ansvarig.

Om den amerikanska bombattacken mot Syrien som genomfördes i natt uttalar sig utrikesministern försiktigt och säger att det krävs en folkrättslig grund för agerandet och att det väcker folkrättsliga frågor.

Folkrättsligt är dock läget solklart både vad gäller den kemiska attacken och USAs bombattack. Trots att  användning av kemiska vapen är ett krigsbrott ger det inte utomstående rätt att använda  militärt våld mot en utpekad  förövare.

USAs bombattack är en aggressionshandling i strid med FN-stadgans  våldsförbud. Det handlar vare sig om självförsvar för USA  eller handlande på mandat av säkerhetsrådet för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Det finns inget säkerhetsrådsmandat att använda  militärt våld mot Syrien.

Läs mer

Experten: USA har begått folkrättsbrott, Aftonbladet

USA:s attack mot den syriska militäranläggningen är ett folkrättsbrott, säger folkrättsexperten Ove Bring.

Samtidigt menar han att USA inte kommer att få några större eller kännbara konsekvenser av sitt agerande.

– Till skillnad från Ryssland kommer det enbart att bli politisk utfrysning.

Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Försvarshögskolan, säger att nattens raketattack mot den syriska regimens militärbas – som beordrats av president Donald Trump – är ett folkrättsbrott och därmed ett brott mot FN:s stadgar.

 – Ett beslut om repressalier eller en reaktion mot Syriensregering måste tas av säkerhetsrådet, säger Ove Bring till Aftonbladet.

Ove Bring menar att USA:s agerande endast hade varit försvarbart under två förutsättningar; antingen genom självförsvar eller med samtycke från säkerhetsrådet.

– Självförsvar var det ju inte och Trump hade aldrig kunnat få igenom detta i säkerhetsrådet, det hade Ryssland satt stopp för.

Dock menar Ove Bring att Rysslands vetorätt inte är helt av ondo då den finns till för att undvika kollision mellan stormakterna som han menar kan urarta i ett storkrig.

– Det är möjligt att det behövdes en reaktion mot al-Assads regering men tanken är att man ska avstå från det när ett storkrig hotar. Nu är det mycket osäkert läge i hela världspolitiken, vilket gör att en sådan här sak kan vara skillnaden mellan krig och fred.

 Ove Bring menar därför att USA borde ha väntat på säkerhetsrådets utredning av tisdagens kemgasattacker för att säkerställa vem som är skyldig till attacken som kan ha skördat uppemot 100 människoliv.

– Nu har Trump föregripit utredningen och bombat i stället, vilket är väldigt farligt. Frågan om utredningen har helt enkelt körts över av bomber. Läs artikel

Uttalande av utrikesminister Margot Wallström, regeringen.se

Kemvapenattacken mot civila i Syrien är avskyvärd. Under svensk ledning, tillsammans med nio andra länder i säkerhetsrådet, försökte vi i natt nå enighet kring en resolution om en seriös undersökning av detta illdåd för att ansvariga ska kunna ställas till svars. Vi beklagar att det inte gick att nå enighet bland de permanenta medlemmarna. Vi är redo att fortsätta arbetet.

Det är oklart om robotangreppet i natt är ny amerikansk politik. Det är viktigt att det finns en folkrättslig grund för agerande, men nattens robotattack reser också frågor kring hur detta kan vara förenligt med folkrätten.

Frågan måste därför tillbaka till säkerhetsrådet, som måste ta ansvar för att nå en hållbar politisk lösning. Det finns redan för mycket vapenmakt i Syrien. Det är hög tid att det syriska folket får bestämma över sin framtid. Läs uttalandet

Uttalande av statsminister Stefan Löfven med anledning av attacken med kemiska vapen i Syrien, regeringen.se

Kriget i Syrien är en skamfläck för mänskligheten.

I går, i provinsen Idlib i Syrien, skedde en attack på ett rebellkontrollerat område. Mycket pekar på att detta är den värsta attacken med kemiska vapen sedan augusti 2013, då säkerhetsrådet beslutade att alla sådana vapen skulle elimineras i Syrien. Detta får läggas till övriga krigsförbrytelser genomförda under konflikten i Syrien.

Det finns inga ord för att beskriva bilderna på hur föräldrar försöker rädda sina barn från att kvävas av de giftiga gaserna.

I dag ska säkerhetsrådet ta ställning till en resolution som fördömer attacken, kräver en snabb internationell utredning av kemvapenattacken och understryker vikten av att ansvariga ställs till svars. Sverige kommer att göra allt vi kan för att resolutionen ska antas. Läs  pressmeddelande

Hemvärn med marina uppgifter, sjovarnskaren.se

En av Sjövärnskårens viktigaste uppgifter är att rekrytera och utbilda sjömän till Hemvärnet med marina uppgifter längs Sveriges kuster. De befattningar som vi utbildar till är besättningsman, maskinman, båtförare, båtchef, navigatör och sjötransportledare.

Efter antagning och utbildning gör du under några dagar en eller två övningar per år. Exempel på uppgifter som din båtpluton eller ditt båtkompani kan få under en sådan övning är transport av hemvärnssoldater, ytövervakning till sjöss, bevakning av ett skyddsobjekt från sjösidan samt eskorttjänst till sjöss.

Som sjöman i Hemvärnet utgör besättningsman instegsbefattningen. När du har varit med ett tag som besättningsman kan du välja att vidareutbilda dig mot antingen nautik eller maskintjänst.

För dig som vill vara en aktiv del av försvaret av Sverige och älskar sjölivet. Sök till Sjövärnskåren och som sjöman i Hemvärnet!  Läs informationen

Smått och gott inför kongressen, Olov Abrahamsson , nsd.se

…Jag har inte räknat alla partikongresser som jag följt. Men första gången jag var på en S-kongress var 1984.

I Folkets Hus i Stockholm talade Olof Palme om att vår solidaritet med människor inte får låta sig begränsas av politiska system.

”En brinnande by är en brinnande by, oavsett om den terrorbombas i El Salvador eller i Afghanistan”, sa han.

Det var en markering om att Sverige inte skulle humma oavsett var i världen det skedde övergrepp eller vem som gjorde det. Det har gått mer än 30 år sedan Palmes tal. Men jag tycker att hans ord fortfarande duger som riktmärke för utrikespolitiken. Sverige ska inte gå i någon stormakts ledband, utan vara en självständig röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter.

Det bör även årets socialdemokratiska partikongress markera när den fattar sina beslut om framtidens utrikes- och säkerhetspolitik. Läs artikel