Månad: april 2017

Mats Alvemark ansåg i en insändare att jag far med osanning om Nato och kärnvapnen. Därför vill jag utveckla min ståndpunkt, byggd på fakta.

Nato har inga egna kärnvapen, utan organisationen har tillgång till USA:s och Storbritanniens kärnvapen som finns i dessa länder och de som finns utplacerade i Europa. Frankrikes kärnvapen ingår inte i Nato-arsenalen, men kan komma att användas i samband med Nato-operationer om Frankrike så anser.

Enligt den formulering som gavs för organisationens kärnvapenpolicy i Lissabon år 2010 vill Nato arbeta för en kärnvapenfri värld. Samtidigt säger man dock att så länge kärnvapen finns i världen kommer Nato att förbli en kärnvapenallians och kärnvapnen förblir ett centralt element i Nato-strategin.

Nato är en militär allians med kärnvapen som en hörnsten: ”Kärnvapen är en central komponent i Natos sammanlagda förmåga för avskräckning och försvar… så länge kärnvapen existerar kommer Nato att förbli en nukleär allians” (Nato’s Deterrence and Defence Posture Review, Chicago 2012). Nato har fortfarande en doktrin om ”first use” som innebär att man tar sig rätten att använda kärnvapen även när motståndaren inte använt dem. Om Sverige blir medlem i Nato måste Sverige ställa upp på denna doktrin. Läs artikel

Det ryska statsbolaget Gazprom menar att den europeiska debatten om den nya gasledningen i Finska viken har spårat ur. Diskussionen handlar enbart om politik när man istället borde koncentrera sig på ekonomiska fakta.

– Ryska regeringen har ingenting med Nord Stream 2 att göra, utan det här projektet sköts av ett välkänt multinationellt bolag som enbart drivs av ekonomiska intressen, säger Dmitrij Chandoga, vice direktör för Gazproms internationella avdelning i S:t Petersburg.

– Jag vill uppmana alla att sluta med den politiska debatten och istället koncentrera sig på siffrorna. Vår regering har varit aktiv i den här frågan, men alla politiker lobbar alltid för sina egna länders ekonomiska intressen, menar Chandoga.

Gazprom ägs av den ryska staten och företaget vill dra en ny gasledning från Finska vikens kust till Tyskland. En första gasledning invigdes redan år 2011 och enligt planerna ska den nya ledningen vara klar om två år. Den första ledningen startar vid den rysk-finska gränsen utanför Viborg men den andra ska börja på den södra kusten av Finska viken. Ryska miljöorganisationer har uttryckt sin oro för projektet. I området finns nämligen en stor nationalpark.

Flera europeiska länder med Baltikum i spetsen ser säkerhetspolitiska problem med det nya gasröret. Man menar att det politiska beroendet skulle öka och att Ryssland kunde använda gasledningen som ett påtryckningsmedel. Finland har hittills betonat att man enbart oroar sig för miljöaspekterna. Enligt EU-kommissionen kan projektet förverkligas ifall det möter alla juridiska krav.

Ur Gazproms synvinkel är den europeiska marknaden avgörande. Företaget levererar omkring en tredjedel av EU-ländernas gaskonsumtion och Gazprom är mån om att behålla sina marknadsandelar även i framtiden. Enligt Gazproms beräkningar kommer Europas egen produktion av naturgas att minska med hälften de närmaste 20 åren samtidigt som efterfrågan på rysk gas bara kommer att öka. Läs artikel

..A political solution as outlined in resolution 2254, including a political transition, remains the only way forward. Sweden fully supports the UN-led talks in Geneva and efforts to ensure the full and effective participation of women at the negotiation table.

Sweden will continue to provide support to the humanitarian operations in Syria and the neighbouring states. Let me tell you briefly what we have done so far. Since 2011, we have provided USD 278 million in humanitarian aid. This is in addition to our unearmarked core budget support to the UN humanitarian organisations and the Central Emergency Response Fund. As a complement to our substantial humanitarian aid we have pledged USD 200 million through our five-year Syria crisis strategy, aimed at building resilience. Läs anförandet

Ryssland planerar att skicka världens största ubåt till Östersjön i sommar. Atomubåten ska delta i en parad för marina farkoster i S:t Petersburg i juli.

Den 172 meter långa atomubåten ”Dmitrij Donskoj” (TK-208), med två reaktorer, ska segla in i Östersjön i sommar.

Båten ska färdas från sin hembas i staden Severodvinsk vid Vita havet över Barents hav och Nordsjön för att slutligen nå Finska viken. Där ska den delta i en en parad i Kronstadt utanför S:t Petersburg. Den ryska flottan väntar ännu på att president Vladimir Putin ska godkänna färden. Om den blir av är det första gången som en atomubåt av den här storleken rör sig i Östersjön.

”Dmitrij Donskoj” är den sista Typhoon-klassens ubåt som ännu är i drift. I dag används båten som testplattform för ballistiska missiler. Läs  artikel

Länsstyrelsen i Västmanland har bjudit in kommuner, region, polis och näringsliv till en utbildning på temat ”Om kriget kommer – ansvar och roller”.

Høyres Øyvind Halleraker mener at «HV ikke er en stridende kapasitet», og at selv 100.000 mann ikke er «egnet til å skremme». Nå møter han nå kraftig motbør…

Altså… Dette er helt grunnleggende. Heimevernet består av soldater i uniform. De er bevæpnet, i en del tilfeller med maskingevær, panservernvåpen eller skarpskyttergevær. De har det norske flagget på uniformen. En kjerneoppgave er å stå for territorialforsvaret av Norge. Selvsagt er de stridende, sier Geir Hågen Karlsen…

Flere eksperter har den siste tiden foreslått å gå i motsatt retning når det gjelder Heimevernet: Både Robert Mood, Karlsen selv og forsker ved sjøkrigsskolen, Ståle Ulriksen, ser for seg et bedre trent HV med tyngre våpen og mer ansvar.

Felles for dem er at de trekker de helt motsatte konklusjonene av Høyre. Et svakt trent HV med mangler i kampkraften er et argument for å styrke våpengrenen, ikke for å legge ned, sier flere.

– Hvis vi skulle kvitte oss med alt i Forsvaret som mangler trening, vedlikehold og utstyr – da ville vi ikke ha så mye igjen. Vi har et fantastisk grunnlag i Heimevernet, det må vi bygge videre på, sier Geir Hågen Karlsen…

Karlsen er imidlertid klart av den mening at et sterkt Heimevern kan ha stor betydning.

– Hvis vi ser historisk på det, så er veltrente og vel bevæpnede militser eller lignende organisasjoner kanskje det som skremmer Russland mest. De har svært dårlige erfaringer med slike grupper i Kaukasus, Tsjetsjenia, Baltikum og Syria. Også i de krigene Vesten har vært involvert i, har vi stått overfor grupper med høy kampvilje og god lokalkunnskap. De har ofte spilt en stor rolle, sier Karlsen, og legger til:

– I Ukraina er det min oppfatning at frivillige grupper berget landet fra et potensielt militært sammenbrudd. Det ukrainske forsvaret var nedkjørt og i dårlig forfatning. Dette understreker betydningen av å ha mange soldater som er til stede, og er villige til å sloss. Läs artikel

Det er 25 år siden Kåre Willoch (H) ledet den forrige forsvarskommisjonen (1990–1992), som tok for seg den nye verdensordenen etter Sovjetunionens kollaps. – Det er på tide med en ny. Denne gangen en forsvars-, sikkerhets- og beredskapskommisjon med et vidt mandat, mener pensjonert generalløytnant Robert Mood…

Mood mener en slik kommisjon må ha et bredt mandat.

– Vi må se forsvar, samfunnssikkerhet og beredskap i sammenheng på en ny måte, og vi må finne ut hva vi egentlig skal forsvare – i utvidet betydning. Kampen for våre verdier og vår humanitet er like viktig, og kanskje mer påtrengende, enn en mulig kamp for geografi.

– Det er lenge siden forrige forsvarskommisjon, så det er på tide med en ny. Denne gangen en forsvars-, sikkerhets- og beredskapskommisjon med et vidt mandat, mener Mood. Läs artikel

För att upprätthålla hög förmåga uppdateras Jas 39-systemet regelbundet. Uppgraderingen MS20, Materielsystem 20, innehåller både nya vapen, sambandsfunktioner, radarfunktioner och diverse förbättringar i gränssnittet mellan piloten och flygplanet.
– Den senaste uppgraderingen av Jas 39 Gripen C/D innebär ett rejält kapacitetslyft för flygvapnet och blir därmed strategiskt viktig för hela Försvarsmakten och försvaret av Sverige, säger insatschef Jan Thörnqvist…

Två helt nya vapenssystem har tillförts. Ett är den nya radarjaktroboten Meteor som kan nå mål på långa avstånd, mer än 100 km bort. Genom att samverka med olika sensorer på Jas 39 Gripen kan roboten avlossas långt innan fiendens flygplan kan fyra av sina robotar. Att kunna nå motståndaren med vapen innan denna kan göra detsamma kallas förstaskottsförmåga och ger möjlighet att trycka tillbaka fientligt flyg för att till exempel förhindra attacker mot Sverige.

Jaktroboten Meteor har utvecklats i ett samarbete mellan Sverige, Italien, Spanien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Läs artikel