Månad: maj 2017

Anna Wallén (S): …Det finns anledning att vara stolt över Sveriges bidrag till OSSE som helhet men också till OSSE:s parlamentariska församling. Vi är finansiellt en av de största bidragsgivarna till OSSE:s parlamentariska församling. Men Sverige och vi riksdagsledamöter som är en del av OSSE:s parlamentariska församling är också en väldigt aktiv grupp. Vi är, som Margareta Cederfelt tidigare nämnde, flitiga valobservatörer som reser till när och fjärran för att bidra till länders demokratiska utveckling.

Jag har det senaste året observerat val i Vitryssland, Ryssland och Armenien. I midsommar är vi fyra ledamöter som reser till Mongoliet för att där observera presidentvalet. Det är ett hårt arbete att vara valobservatör. Det är mycket briefingar och kunskapsinhämtande innan vi ger oss ut på valdagen…

Björn Söder (SD): …Inför sessionen lanserades från svensk sida två tilläggsförslag, varav ett var från mig. Det handlade om att blåsa nytt liv i Minsköverenskommelsen mellan Ukraina och Ryssland. Jag ville med mitt tilläggsförslag påminna om att det hade gått över ett år sedan de båda parterna i februari 2015 hade ingått avtal, det så kallade Minsk II-avtalet, om att avsluta konflikten i Donbassregionen i östra Ukraina och att nya omständigheter var gällande. Det var omständigheter som då var gällande sedan ett år tillbaka.

Dessa omständigheter inkluderade bland annat:

• att återupptagandet av fredsförhandlingarna om Syrien i mars 2016 skulle kunna leda till ett fredsmomentum även för andra konflikter och användas av OSSE för att få parterna till förhandlingsbordet
• att försämrade ekonomiska utsikter i Europa men även i resten av världen skulle kräva nya fredsinitiativ för att stimulera den övergripande tillväxten.

Med mitt tilläggsförslag ville jag att OSSE:s parlamentariska församling skulle uppmana OSSE att övervaka genomförandet av Minsk II-avtalet och uppmana organisationen och alla dess medlemsstater att utnyttja de gynnsamma omständigheterna på regional, europeisk och global nivå för att sätta fart på genomförandet av Minsk II-avtalet med målet att få slut på konflikten i östra Ukraina och bit för bit bygga upp förtroendet mellan parterna.

Mitt tilläggsförslag var välbalanserat, då det å ena sidan innehöll en uppmaning till Ryssland att upphöra med militärt stöd i östra Ukraina och å andra sidan en uppmaning till Ukraina att förhindra eventuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna begångna av de irreguljära förbanden.

Pernilla Stålhammer (MP): …För våra baltiska grannländer spelar Sveriges strategiska vägval en avgörande roll för säkerheten – såväl den faktiska som den upplevda – i närområdet, framför allt i Östersjön. Därför är det också avgörande att vi fortsätter att värna dessa relationer länder sinsemellan och verkar för att OSSE trots alla svårigheter fortsätter det viktiga arbete som behöver göras för säkerhet och gemenskap över hela Nordkalotten. Läs protokollet

Utrikesförvaltningen främjar Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd genom att arbeta till förmån för Finland, dess närområden och för internationell säkerhet och stabilitet…

Utrikesförvaltningen arbetar för Östersjöområdets stabilitet, säkerhet och välfärd. Utrikesförvaltningen fördjupar det praktiska samarbetet särskilt med Sverige. Det nordiska samarbetet utnyttjas i hanteringen av både regionala och internationella utmaningar.

Utrikesförvaltningen intensifierar det politiska och ekonomiska samarbetet med Förenta staterna. Nato är en viktig aktör som främjar den transatlantiska säkerheten. Utrikesförvaltningen utvecklar samarbetet mellan Finland och Nato på ett övergripande sätt…

Utrikesförvaltningen bygger upp samarbete och upprätthåller en dialog med Ryssland. Utrikesförvaltningen utövar aktivt inflytande över Europeiska unionens gemensamma riktlinjer för Ryssland som utgör grunden för Finlands verksamhet. Förutsättningen för att samarbetet mellan EU och Ryssland ska bli bättre är att Ryssland följer internationell rätt och sina andra internationella åtaganden. Läs dokumentet

Det är ingen hemlighet att starka krafter inom EU och bland EU-länderna arbetar för att militarisera unionen. Det torde inte vara någon slump att när Paris blev utsatt för ett terrorattentat så begärde Frankrike stöd, inte via artikel 5 i Natofördraget, utan av övriga EU-länder enligt Lissabonfördragets paragraf 42:7…

EU-parlamentet beslutade i mars detta år om en mycket långgående resolution där man konstaterar att unionen har för avsikt att utarbeta en gemensam försvarspolitik som ska leda till ett gemensamt försvar och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål gripa sig verket an med bildandet av en gemensam försvarsunion.Man uttalar vidare att EU:s försvarspolitik bör befästa partnerskapet med Nato i syfte att få en starkare militärallians…

När resolutionen antogs lade, med ett undantag, samtliga ledamöter från S, M, KD och C ner sina röster. L röstade ja. Vänstern, de gröna och SD röstade nej…

Just i dessa frågor är det särskilt olyckligt med allt som uppfattas som dubbla budskap. Här duger det inte med att svaja i ställningstagandena. Därför anser vi det befogat att fråga de här partierna som har en politik i Sverige och en annan i Bryssel; vad är det som gäller? Läs artikeln

Ryssland leder en multinationell inspektion i Finland i enlighet med OSSE:s Wiendokument 2011 för ökad tillit och säkerhet den 29 maj till den 1 juni 2017.

Till inspektionsgruppen hör tre ryska officerare och en vitrysk officer. Inspektionsgruppens medlemmar har diplomatstatus. Inspektionsgruppen leds av överste Sergei Logatchev. Den finländska sambandsofficergruppen leds av överste Sami-Antti Takamaa från Karelska brigaden. Deltagande länder är Ryssland och Vitryssland…

Målsättningen för inspektionen är att kunna konstatera att det på de områden som beordrats inspektion inte pågår sådan militär aktivitet som enlig Wienfördraget bör ha rapporterats om på förhand. Inspektionsverksamheten är en del den normala vapenövervakningsverksamheten. Motsvarande inspektioner sker i Finland ett par gånger årligen och Finland genomför motsvarande inspektioner i andra medlemsländer. Läs artikel

Statsminister Erna Solberg beskriver stemningen i Nato som «litt avventende», og sier Norge ikke kan ta andres støtte for gitt. Geir Lundestad kan ikke huske å ha hørt noe lignende fra en norsk statsminister.

– Vi kan ikke ta andres støtte for gitt, men jeg mener det er alt for tidlig å avskrive NATO-samarbeid over Atlanteren, sier statsminister Erna Solberg (H) til NRK. I dag møtte hun de andre nordiske statsministerne i Bergen, for en todagers uformell samling…

Forsvarsminister Ine Eriksen Søreide er sitert på at dette er noe vi aldri må ta for gitt.

– Blir forsvar og sikkerhetssamarbeid i Norden og Europa viktigere i fremtiden?

– Ja, det blir viktigere å samarbeide med Europa og de andre nordiske landene. Men det er også viktig med et strategisk godt samarbeid med utvalgte alierte. Det gjør vi med Storbritannia og Tyskland, gjennom ubåtkjøpet. Vi gjør det med USA, blant annet gjennom flykjøp og samarbeid, sier Solberg til NRK. Läs artikel

När Europa inte längre kan luta sig mot USA vill de nordiska länderna hålla ihop i försvarsfrågan. Men betoningarna är helt olika – Sverige lutar sig alltjämt mot sitt samarbetsavtal med USA medan Finland vill ha mera EU-försvar.

Den aktuella frågan om relationen mellan de europeiska länderna och USA var ett av de huvudsakliga dikussionsämnena på de nordiska statsministrarnas möte i Bergen i Norge. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel har i ett färskt uttalande sagt att relationen mellan EU-länderna och USA har blivit allt svårare. Det gäller både klimatpolitiken och försvarsfrågorna inom Nato, där Trump har fortsatt kritisera Natoländer för att inte bidra tillräckligt till Natos gemensamma budget.

Finlands statsminister Juha Sipilä (C) säger i samband med statsministermötet att han önskar höra av kollegorna inom de nordiska Natoländerna, hur diskussionerna om den här frågan går inom Nato. Läs artikel

…Sovjetunionen, senere Russland, har helt siden etableringen av Nato på slutten av 1940-tallet hatt som et hovedmål å så splid blant de vestlige allierte. Man skulle derfor tro jubelen sto høyt i Moskva etter at den amerikanske presidenten Donald Trump på Nato-toppmøtet nylig sådde tvil om USAs Nato-forpliktelser. Spesielt sett i lys av at Trump tidligere har sagt at han mener Nato er utdatert og overflødig. Men Melby er ikke så sikker på at det bare er jubel i Moskva, men heller en slags skrekkblandet fryd.

– Til en viss grad er det dette Russland ville, men det får jo være grenser. Jeg tror ikke Putin er happy med USA ute av Europa, og at Europa blir så svakt at det popper opp nye makter, og at Tyskland blir den dominerende makten i Europa, sier Melby. Han minner om skepsisen mot den tyske gjenforeningen i 1990, ikke bare i Sovjetunionen/Russland, men også i USA, Frankrike, Storbritannia og en rekke vestlige land.

Melby sier Nato som troverdig forsvarsallianse er død det øyeblikket USA trekker tilbake sikkerhetsgarantien, altså prinsippet i artikkel fem om én-for-alle, alle-for-én.

– Da er det bare et tidsspørsmål før Nato ramler sammen, uavhengig av om USA formelt går ut eller ikke, sier Melby.

Han mener det da vil ta tid før de europeiske landene kan bygge opp sin egen forsvarsallianse uten USA, sannsynligvis i regi av EU.

– Det blir i så fall en veldig skummel situasjon, særlig for små Nato-land som Norge, sier Melby. Läs artikel