Månad: maj 2017

Presidenten kritiserar IL-text om säkerhetspolitik, hbl.fi

av

President Sauli Niinistö anser att Iltalehti-journalisten Olli Ainolas text om stora meningsskiljaktigheter mellan riksdagen och presidenten i de säkerhetspolitiska frågorna är obegriplig. Niinistö kommenterade saken i ett inlägg på finska på presidentens webbplats.

I helgens Iltalehti skriver Ainola att presidenten och riksdagen inte är ense om huruvida Finland står sida vid sida med de övriga EU-länderna och Nato då det gäller militärt försvar av Baltikum.

Enligt Ainola kretsar tvisten kring president Niinistö och tidigare utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP). President Niinistö skriver att han verkat i gott samarbete med Tuomioja både under Tuomiojas tid som utrikesminister och som riksdagsledamot.

Niinistö tillägger att han hela tiden betonat att riksdagen har det sista ordet också i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Niinistö säger att Ainola erbjöds möjligheten att diskutera med presidenten för att reda upp saker och ting.

– Tyvärr tackade han nej. Läs artikel

Baltic Defence College supported Sweden’s Combined Joint Staff Exercise 2017, baltdefcol.org

av

Baltic Defence College students and staff joined over 1,200 participants from 24 countries in Sweden’s Combined Joint Staff Exercise 2017 (CJSE 17) from 18 to 28 April. The exercise prepares students to join multinational military staffs while simultaneously strengthening the tie between NATO and Sweden through the Partnership for Peace program.

Students and staff filled joint staff and trainer positions in the Swedish Armed Forces Headquarters and Land Component in Enköping, the Maritime Component in Karlskrona and the Air Component in Uppsala. Students were presented with a challenging scenario where they acted as the staff of NATO force charged to restore safety and security to a fictitious, civil war-torn country in a dynamic international environment. Trainers provided challenges ranging from refugee situations and irregular armed actors to aggressive neighbouring states all within a single scenario. Baltic Defence College students filled many of the lead roles in the exercise in areas including Operations Planning, Political Advisement and Civil-Military Cooperation, demonstrating the wide range of comprehensive skills the students had developed in Tartu over the previous eight months. Läs artikel

Om värnplikt på moderaternas länsförbundsstämma för Örebro län

av

Motion från Daniel Granqvist, Örebro Mitt:

Den senaste borgerliga regeringen avskaffade i praktiken värnplikten i Sverige. Det bör så förbli. På ett filosofiskt plan är värnplikt tvångsarbete och således statligt slaveri. Staten är en juridisk person som är till för att skydda medborgarnas friheter och rättigheter. Detta skyddas inom statens gränser genom polis, rättsväsende och övriga rättsvårdande myndigheter. Det skyddas gentemot yttre fiender främst genom militären. Om staten tvingar medborgarna att delta i det militära försvaret, inskränks den frihet som staten är satt att försvara…

Förbundsstyrelsens svar:

Det finns förvisso ett antal argument som talar emot värnplikt till exempel frågan om just värnplikten löser de utmaningar vi står inför vilket bland andra tidigare Överbefälhavaren Sverker Göransson hävdade. Som motionären antyder kan man också ifrågasätta rättvisan i att staten kan tvinga en liten del av befolkningen att göra militärtjänst – och eventuellt riskera sina liv – medan de flesta slipper? Men det finns fler och tyngre vägande argument för att behålla värnplikten – Försvarsmakten har haft stora problem att klara sin bemanning och slog 2016 larm om att man saknar anställda på över 7 000 befattningar, värnplikten hjälper till att lösa den problematiken. I en orolig omvärld stärks försvarsviljan och om vanliga människor gör lumpen stärks den folkliga förankringen till förvaret ytterligare. Det finns också ett starkt folkligt stöd för att behålla värnplikten. I en opinionsundersökning av Aftonbladet/Inizio i januari 2016 anser 68 procent av de intervjuade att det är en bra eller mycket bra idé med värnplikt i Sverige. Andra undersökningar visar ungefär samma resultat. Förbundsstyrelsens föreslår stämman besluta: Att avslå motionen.  Läs  stämmohandlingarna

Vi har på den sajten kommenterat att beslutet om viss pliktuttagning syftar till att komplettera yrkesförsvaret medan allmän värnplikt handlar om att ersätta yrkesförsvaret.

Kungens val – en film också för svensk publik, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Den norska filmen Kungens val är publiksuccé i Norge och har setts av 700 000. I Sverige har vissa  filmkritiker sagt att detta är inget som intresserar svenskar men filmen är högintressant också för oss. Nu då flera talar om ökade militära hot och att delar av Sverige kan komma att besättas av främmande makt vid en kris eller krig blir också hos oss frågan om eget försvar, förlitan på Nato  eller bara  uppgivenhet viktig.

Kung Håkon VII stod inför detta val i april 1940 då tyskarna angrep. Han pressades från flera håll att gå med på tyskarnas krav. Hans egen regering ville förhandla. Hans bror kung Christian X i Danmark hade redan kapitulerat någon dag tidigare.
Filmen koncentrerar sig på de första tre dygnen av angreppet och ger en ingående skildring av det politiska spelet mellan kungamakt och den folkvalda regeringen. Håkon stöder sig helt på konstitutionen som säger att frågan om krig eller fred avgörs av regering och storting och vägrar agera på egen hand trots att både hans omgivning och den tyske ambassadören pressar på. Han säger sig hellre abdikera än att gå med på angriparnas krav.
Här avgjordes Norges roll under andra världskriget. Besluten som togs de första dagarna efter 9 april möjliggjorde för norska folket att föra en motståndskamp mot ockupationen och bli en del av de segrande allierade. Kongens-nei-Foto-Agnete-Brun-FRONT-1-678x381

Svenska Dagbladets recensent skriver om filmen: Det är kompetent, storslaget och icke utan beröm godkänt, säkerligen lite extra för krigshistorierävar (som nog inte bör ha så många invändningar om skeendenas riktighet). Ros även till John Christian Rosenlunds alerta kameralins och Johan Söderqvists tjusiga musik.”

Foto: Agnete Brun.

Vårändringsbudgeten 2017, Mikael Jansson (SD), lantvarnet.se

av

Högkvarteret (HKV) har förklarat att på grund av felaktiga prisindex (årsuppskrivningar) från finansdepartementet så saknar försvaret 6,5 miljarder kr 2017 tom. 2020 för att verkställa Försvarsbeslut 2015 (FB2015). Försvaret har därför som åtgärd

• a) sugit ur de sista reserverna i myndigheten för att verka för att det som än viktigast i FB2015 ska prioriteras,

• b) skjutit investeringar på framtiden och

• c) vädjat till regeringen om mer pengar.

Regeringen ger försvaret 485 miljoner kr mer i vårändringsbudgeten. Det är för sent att påverka senarelagda investeringar, men pengarna gör nytta och går att planera direkt. Vi stödjer denna mindre kompensationsåtgärd. Läs artikel

Snäv professionalism istället för allmän värnplikt

av

En klar majoritet av svenska folket är för en allmän värnplikt och för att hela landet skall försvaras.

En yrkeskår har dock hela tiden varit om inte uttryckligen emot värnplikten så i alla fall ställt sig skeptisk till den. Det är det svenska Officersförbundet. I ett uttalande säger Officersförbundet om personalutredningen (som bygger på fortsatt yrkesförsvar kompletterat med pliktuttagna) att man accepterar ”i huvudsak utredningens bedömningar och förslag eftersom det behövs för Sveriges försvarsberedskap. Men förbundet vill, i likhet med personalförsörjningsutredningen, poängtera att personalförsörjningen av det militära försvaret även fortsättningsvis ska bygga på frivillighet så långt Försvarsmaktens rekryteringskraft medger.”

Officersförbundet ger här uttryck för en snäv professionell och inskränkt facklig syn på försvaret. Det är yrkesarmén som är viktigast, och det är yrkesarmén som har kompetensen.

I förbundets uttalande saknas den avgörande aspekten för försvaret som är folkförankringen och svenska folkets försvarsvilja. En yrkesarmé kan aldrig försvara hela landet och den kan inte få den djupa folkförankring som ett värnpliktsförsvar har.

Närmandet till Nato och Sveriges deltagande i det 15 år långa kriget i Afghanistan har lett till en professionalisering av försvaret – bort från de värderingar som legat till grund för det nationella försvar vi tidigare hade. Detta nya synsätt lyser igenom i Officersförbundets uttalande.

Förhoppningsvis finns det krafter inom Officersförbundet som anser att folkförsvaret och den allmänna värnplikten vore det starkaste skyddet för vårt land och som kan påverka förbundets hållning i den här frågan.

Det vore olyckligt om försvarsvännerna i vårt land också måste se Officersförbundet som en motståndare till allmän värnplikt.

 

Spända relationer mellan EU och Ryssland överskuggade Lavrovs och Soinis möte i Borgå, svenska.yle.fi

av

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och utrikesminister Timo Soini diskuterade bland annat Ukraina, Syrien och Nordkorea, uppgav ministrarna på en presskonferens på Haiko gård i dag.

Soini ansåg att mötet var bra trots att flera av frågorna som togs upp var svåra. Ministrarna diskuterade också regionala frågor och Soini konstaterade att utrikeshandeln mellan länderna har ökat liksom också antalet ryska turister i Finland, vilket är glädjande…

Soini framhöll att läget i Ukraina fungerar som en broms för en normalisering av relationerna mellan EU och Ryssland. Han sade också att Minskavtalet om Ukraina inte har framskridit på önskat sätt.

Soini säger att han vädjade till Ryssland att landet ska använda sitt inflytande i den här frågan…

Lavrov berömde president Sauli Niinistös initiativ att förbättra säkerheten inom flygtrafiken över Östersjön genom att göra det obligatoriskt för militärflyg att använda transpondrar som gör planen synliga för den civila flygledningen i länderna.

Lavrov sade att Ryssland har utvidgat det här förslaget om flygsäkerhet för stridsflygplan, men att Nato fram tills helt nyligen inte reagerat på Rysslands förslag. Enligt Lavrov har Nato meddelat att de är redo att förhandla om frågan. Läs artikel

Ökat nordiskt säkerhetssamarbete i Östersjön, svenska.yle.fi

av

De nordiska länderna samarbetar allt mer då det gäller säkerheten i Östersjön. Det intygade de nordiska försvarsministrarna på torsdagen på en presskonferens i Åbo.

Vid ministermötet behandlades aktuella frågor, såsom säkerhetssituationen i regionen. Man diskuterade bland annat Rysslands militära aktivitet i Östersjön, terrorhot mot nordiska länder, falska nyheter och cybersäkerhet…

Försvarsministrarna diskuterade också de ryska militärplan, som skapade oro då de förra våren flög mycket nära andra länders flygplan så att flera farliga situationer uppstod.

– Aktiviteten i Östersjön har avtagit, delvis för att Ryssland är mer engagerat i Syrien, men vi vet att Ryssland igen kommer att ha militärövningar i området. Vi ska hoppas att det inte uppstår några skador, sade Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf)…

På grund av Rysslands aggressiva attityd kommer Danmark att rikta mer uppmärksamhet på Östersjön.

– Länderna kring Östersjön är sårbara, men tillsammans utgör de nordiska länderna en stark militär makt. Som Natomakt måste vi också tydligt visa att Natofördragets överenskommelse gäller, att en attack mot ett medlemsland ska betraktas som en attack mot alla, sade Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen.

– Finland och Sverige har en liten annan syn på Ryssland än Natoländerna, men vi har en likadan oro för vad situationen kan leda till. Därför samarbetar de nordiska länderna kring utrustning, övningar och att utbyta information, tillade Niinistö.

På mötet enades Finland, Sverige, Danmark och Norge om att fortsätta projektet med att skaffa likadana stridsuniformer. Försvarsministrarna uttryckte en klar vilja att gå vidare med projektet. Nu ska Norge utreda juridiska frågor kring anskaffningen och användningen av likadana terrängdräkter och underställ. Avsikten är att kläderna ska kunna tas i bruk 2021. Läs artikel

Soini och Wallström: Vårt mål är en kärnvapenfri värld, formin.finland.fi

av

Våra länder vill stärka genomförandet av icke-spridningsfördraget, och verkar för att alla länder ska ansluta sig till det, skriver utrikesministrar Timo Soini och Margot Wallström i Hufvudstadsbladet.

År 2020 fyller icke-spridningsfördraget (NPT) 50 år. Denna vecka inleds i Wien arbetet med att förbereda den översynskonferens som då äger rum. Finland och Sverige kommer att vara aktiva både under förberedelserna och under översynskonferensen. Mycket står på spel, och utmaningarna är stora. Det internationella läget är spänt, och motsättningarna mellan stormakterna har ökat. Icke-spridningsfördraget är vårt viktigaste verktyg för att förhindra att fler länder skaffar kärnvapen. Våra länder vill stärka genomförandet av fördraget, och verkar för att alla länder ska ansluta sig till det…

Under tidigare översynskonferenser har kärnvapenstaterna lovat att reducera sina vapen och att vidta andra åtgärder för att minska kärnvapnens roll och hotet från dem. Istället för att världen rör sig bort från kärnvapen, så sker en modernisering av dem, och på sin håll görs till och med uttalanden om faktisk användning av kärnvapen.

Vi uppmannar kärnvapenstaterna att infria sina tidigare löften, och att göra nya utfästelser om att minska sina strategiska och taktiska kärnvapen.

Vi kommer att framhäva vikten av att kärnvapenstaterna drar ner beredskapsnivån för sina kärnvapen för att undvika att kärnvapen används av misstag. Ett annat krav från vår sida är att det fullständiga provstoppsavtalet ratificeras av alla så att det äntligen kan träda i kraft, tjugo år efter det att det färdigförhandlats.  Vi vill också att kärnvapenstaterna lämnar bindande utfästelser om att inte använda kärnvapen mot icke-kärnvapenstater. Vikten av verifikation kommer att understrykas liksom våra länders kompetens inom området. Läs uttalandet

Därför flyger amerikanska helikoptrar i länet, corren.se

av

Under några veckor genomför försvarsmakten olika transportövningar, där bland andra amerikanska Chinook helikoptrar ingår.

– Dessa är ganska ovanliga att sikta i Sverige och kan säkert väcka en del uppmärksamhet, säger Lasse Jansson, kommunikationschef för försvarsmaktens helikopterflottilj.

Övningarna är en uppvärmning inför försvarsmaktsövningen Aurora 17 – en nationell övning som kommer att genomföras i september.

– Den är nationell och den största i sitt slag på 20 år, säger Lasse Jansson.

Aurora 17 genomförs för att öka den militära förmågan för att kunna möta ett angrepp mot Sverige. Läs artikel

Tvinger regjeringen til åpenhet, aldrimer.no

av

Et flertall på Stortinget vil at regjeringen offentliggjør den såkalte landmaktutredningen. Dermed får Venstre gjennomslag for sitt krav om at Hærens og Heimevernets framtid kan debatteres offentlig – før valget.

Flere partier på Stortinget har reagert sterkt på at utredningen som i realiteten kan avgjøre både Hærens og Heimevernets framtid, ikke skulle offentliggjøres før etter valget i høst. Resultatet ble et forslag fra Venstre om å tvinge regjeringen til å offentliggjøre. I dag fikk dette forslaget, noe overraskende, flertall. Formell votering er ikke før 15. mai, men nå tyder alt på at en samlet opposisjon rett og slett beordrer regjeringen til åpenhet rundt utredningen. Läs artikel

Putin, Merkel struggle to move past differences in tense meeting, Reuters

av

German Chancellor Angela Merkel, on a rare visit to Russia, said that Berlin and Moscow had to keep talking despite their disagreements, but those same differences overshadowed her talks with Russian President Vladimir Putin on Tuesday.

At a news conference following a meeting in the Russian Black Sea resort of Sochi, diverging positions were aired over Syria, Ukraine, Russian respect for civil rights, and allegations Moscow is interfering in other countries’ elections…

On the conflict in eastern Ukraine, where pro-Moscow separatists are fighting Kiev’s rule, Putin and Merkel said they agreed on the need for the full implementation of the Minsk agreement, an internationally-brokered peace deal that is now effectively stalled. Läs artikel