Hultqvist möter ”Mad Dog” Mattis på torsdag, dn.se

Försvarsminister Peter Hultqvist möter på torsdag sin amerikanska kollega James ”Mad Dog” Mattis i Washington…

– Det grundläggande och som är viktigt inför mötet med Mattis på torsdag är att den transatlantiska länken till USA måste upprätthållas. Vi måste ha en enighet mellan USA och Europa för att balansera Ryssland, säger Peter Hultqvist…

– Vi måste successivt flytta fram positionerna i det svensk-amerikanska försvarssamarbetet. Där har vi nu en bra solid grund, bland annat med övningsverksamhet och materielsamarbetet. Så det finns en plattform som måste utvecklas och det är det som jag ser som min uppgift: att föra den dialogen vidare. Läs artikel

Arctic Challenge Exercise 2017, forsvarsmakten.se

Under perioden 22 maj till 2 juni arrangerar Sverige, Finland och Norge en internationell flygövning, där Finland är övningsledare och ansvarig för övningen. Övningen som kallas Arctic Challenge Exercise 2017, ACE 17, genomförs för tredje gången inom ramen för det nordiska samarbetet och det Cross border-avtal som finns mellan länderna. Övningen är en vidareutveckling av tidigare års genomförda flygövningar och är planerad att genomföras vart annat år. I år deltar strax över 100 flygplan inklusive tankerflygplan och ledningsflygplan från tolv olika länder. I övningen medverkar cirka 3 500 personer, varav ca 1 000 är övade…

Övningsscenariot är en internationell fredsfrämjande krishanteringsinsats under FN-mandat. Läs pressmeddelande

Vem försvarar Sverige? Lars-Gunnar Liljestrand

Inför den kommande militära storövningen Aurora 2017 skriver på DN-debatt Peter Hultqvist och ÖB Micael Bydén om deltagandet av andra stater:

“Vår säkerhetspolitik innebär att vi bygger säkerhet i samarbete med andra. Det är därför naturligt att andra nationer deltar i övningen. Förutom våra nordiska och baltiska grannar kommer USA och Frankrike att delta. Det internationella bidraget uppgår till totalt 1 500 soldater.”

Det har blivit ett återkommande tema i officiella deklarationer att Sveriges säkerhet bygger på militärt samarbete med andra stater. Hur långt detta samarbete är tänkt att gå vet vi inte. Och det har blivit närmast rutin att så fort det handlar om försvar så måste andra staters militär vara med. En indikation om vart det kan bära iväg får man då försvarsministern och ÖB skriver: ”Sverige ska kunna försvaras mot incidenter eller väpnat angrepp. Kränkningar av territoriet ska kunna upptäckas och avvisas.”

Är detta en formulering som inte behöver tas ordagrant? Författarna säger inte i klartext att det är Sverige som försvarar sig självt utan att Sverige ”ska kunna försvaras”. Försvaras av vem? Av främmande makter? Verben står i passivform!

Läs mer

Skilj på diskussion och desinformation, Anders Björnsson

Rubriken på försvarsminister Peter Hultqvists och överbefälhavaren Micael Bydéns debattartikel i Dagens Nyheter (16/5) är satt inom citationstecken: ”Risk för desinformation om militärövningen Aurora”. Men denna formulering saknas i artikeln. Den är ett påhitt av redaktionen, med andra ord ett självcitat.

DN:s debattredaktion har under många år anklagats för att lägga egna ord i andras mun; beläggen därför är legio. Denna publicistiska ovana synes vara en direkt följd av att opinionsbildning i den tidningen – och även andra – alltmer har gått över till att bli opinionsjournalistik. Innebörden är att man aktivt tar fram åsikter som passar det egna medieintresset.

Läs mer

Uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret , regeringen.se

Regeringen uppdrar åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret under den försvarspolitiska inriktningsperioden till och med 2020. Med utgångspunkt i en sammanhängande planering för totalförsvaret ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap verka för att samtliga berörda aktörer krigsplacerar den personal som krävs vid höjd beredskap inom civilt och militärt försvar. Den personal som är krigsplacerad ska vara infonnerad om vad detta innebär. Arbetet ska vara genomfört till senast 31 december 2018. Läs uppdraget

Nordens tid borde vara nu, Henrik Wilén, hbl.fi

Nordisk gemenskap har ofta fördjupats efter kris. Osäkerhet har större inverkan på viljan att samarbeta än gemensam historia. Nu när det finns flera internationella osäkerhetsmoment borde det vara tid för ett tätare samarbete.

Till följd av ett tilltagande internationellt intresse för Norden och tilltagande osäkerhet på den internationella arenan, hävdar mången politiker i debattartiklar och seminarieinlägg att Nordens tid är nu. Visst. Men sker det något konkret som visar på att beslutsfattarna verkligen vill fördjupa samarbetet? Tja, med lite välvilja kan man tolka talen och artiklarna som att det finns en politisk beredskap att göra något mer av det nordiska samarbetet än vad som är fallet i dag. Potentialen för det nordiska samarbetet är betydligt större än vad som i dag utnyttjas. Läs artikel

Genmäle till Björn von Sydow, Carl Björeman, kkva.se

Förre försvarsministern, numera ordföranden i Försvarsberedningen, Björn von Sydow, menar i ett genmäle mot mig på Akademiens blogg 2017-04-21 ”att försvarsinriktningen 2000 var relevant i det dåvarande omvärldsläget.” Det stämmer inte.

Försvarsinriktningen år 2000 var relevant mot något helt annat, nämligen den föreställning om det rådande omvärldsläget som den politiska och militära försvarsledningen dessvärre hade intalats, av Wilhelm Agrell kallad ”en ny svensk överdoktrin”. Denna överdoktrin var rådande under några år. Nationellt försvar framstod som något ”irrelevant, förlegat och närmast pinsamt, ett tecken på glappande verklighetsuppfattning.” (Wilhelm Agrell, ”Fredens illusioner” s. 244). Björn von Sydows genmäle mot mig tyder enligt min mening på att han tagit starkt intryck av denna vilseledande överdoktrin. Han snedvrider därmed även dagens försvarsdebatt. Läs artikel

Veckans citat

Prsident Sauli Niinistös tal med anlednning av Mauno Koivistos frånfälle.

”Koivisto berättade att när vapnen tystnat i början av september 1944 och han steg upp på löpgravens kant, att han där medan han rengjorde sitt snabbeldsgevär tänkte att det måste finnas också något annat sätt att komma överens med grannen. ”Goda grannrelationer” var Koivistos svar när han ombads att med några ord uttrycka sin utrikespolitiska linje.”


							

President Niinistö in Berlin: No One Is Allowed to Attack Anywhere Through Finland, finlandtoday.fi

According to President Sauli Niinistö, no one – no nation – is allowed to attack any other country through Finland. Niinistö commented on the country’s defense policy while visiting Berlin to meet the German President Frank-Walter Steinmeier on Thursday.

Niinistö added that Finland will decide by itself, whether its airspace or landmass is used to protect Estonia or the Baltic countries.

The Finnish president also made clear that Finland can’t be a country that gives military aid without receiving any.

During his visit, President Niinistö stressed that security problems must be raised to the top of Europe’s development agenda. “The union could send citizens the strong message that Europe is taking care of their security. Security must be at the forefront of European development. In the European debate, Germany is an important partner for Finland because we have very similar ideas,” Niinistö said. Läs artikel

Visst gjorde Sverige skillnad i kriget – vi  bidrog till katastrof, Jan Guillou, Aftonbladet

I tolv år bedrev Sverige krig i Afghanistan utan att någon kan förklara varför eller peka på något positivt resultat. Nu råder en skammens tystnad, ingen av de tidigare så aktivistiska bombliberalerna vill längre tala om eländet, inte heller sossarna, för den delen. Kriget i Afghanistan raderas från den svenska politiken, det är som om det aldrig ägde rum och titt som tätt möter vi i stället omkvädet att ”Sverige har haft fred i 200 år”, vilket är en häpnadsväckande lögn.

Krigets kostnader kan delvis mätas i pengar, 27 miljarder, och svenska soldaters liv, 5, men inte i afghaners liv. Hur många afghaner vi dödade är nämligen hemligstämplat. Ovanpå de konkret mätbara kostnaderna kommer sannolikt ännu högre kostnader som inte låter sig mätas. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös uttalande med anledning av president Mauno Koivistos frånfälle, president.fi

Vi har i dag 12.5.2017 fått ta emot sorgebudet om att president Mauno Koivisto har avlidit. Koivisto somnade in i en ålder av 93 år i Helsingfors.

Med Mauno Koivisto försvinner från Finlands politiska liv slutgiltigt den generation som deltog i krigen och återuppbyggnaden därefter, som intog nyckelpositioner och styrde in Finland på vägen mot den framgång och välfärd vi har i dag. Koivistos väg från den unge mannen från anspråkslösa hemförhållanden till universitetslärare, bankdirektör och slutligen till toppen av rikspolitiken är en finländsk framgångshistoria som söker sin like.
Som republikens president under en lång tid lämnade Mauno Koivisto varaktiga spår och läror i vårt statliga system och vår utrikespolitiska linje. Koivisto var en övertygad demokrat och anhängare av parlamentarisk politik. Han var också rik på kunskap och en ansedd internationell diskussionspartner.

Mauno Koivisto lämnade som president ett arv som har varit en bra grundval för mig och mina föregångare att bygga vidare på.

Vi känner stor tacksamhet för Mauno Koivistos långa och imponerande livsverk för Finland. Läs uttalandet

Stor militärövning i södra skärgården,skargarden.se

Just nu pågår en stor ubåtsjaktsövning i Stockholms södra skärgård. Omkring 700 personer, 30 fartyg och ett antal helikoptrar deltar.
Syftet med övningen är att vidmakthålla och utveckla landets marina ubåtsstyrka.

I måndags inleddes Fjärde sjöstridsflottiljens ubåtsjaktsövning i den södra skärgården. Övningen pågår fram till den 18 maj. Främst är det omkring Berga, Stabbo-Bodskär, Hårsfjärden och Mysingen som den militära aktiviteten kommer att märkas som mest.

– Den här övningen, liksom alla de andra vi genomför, är helt centrala för oss att utveckla vår förmåga under vattnet. Att jaga ubåt är ett lagspel där många enheter och sensorer måste vara med, säger Fredrik Palmquist, chef för Fjärde sjöstridsflottiljen. Läs artikel